| 1. |
- Andersson, Ann-Christine, et al.
(author)
-
Challenges to Improve Inter-Professional Care and Service Collaboration for People Living With Psychiatric Disabilities in Ordinary Housing.
- 2016
-
In: Quality Management in Health Care. - : Lippincott Williams and Wilkins Ltd.. - 1063-8628 .- 1550-5154. ; 25:1, s. 44-52
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this study was to describe health care- and social service professionals' experiences of a quality-improvement program implemented in the south of Sweden. The focus of the program was to develop inter-professional collaboration to improve care and service to people with psychiatric disabilities in ordinary housing. Focus group interviews and a thematic analysis were used. The result was captured as themes along steps in process. (I) Entering the quality-improvement program: Lack of information about the program, The challenge of getting started, and Approaching the resources reluctantly. (II) Doing the practice-based improvement work: Facing unprepared workplaces, and Doing twice the work. (III) Looking back-evaluation over 1 year: Balancing theoretical knowledge with practical training, and Considering profound knowledge as an integral part of work. The improvement process in clinical practice was found to be both time and energy consuming, yet worth the effort. The findings also indicate that collaboration across organizational boundaries was broadened, and the care and service delivery were improved.
|
|
| 2. |
- Janlöv, Ann-Christin, et al.
(author)
-
An improvement program as a way to intensify inter-professional collaboration in the community for people with mental disabilities : a follow-up
- 2016
-
In: Issues in Mental Health Nursing. - : Taylor & Francis. - 0161-2840 .- 1096-4673. ; 37:12, s. 885-893
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of the study was to follow up inter-professional experiences of improvement work one year after a completed CII improvement program aiming at improve health care and social services for people with mental disabilities living in ordinary housing. This study was performed with a qualitative descriptive approach which employed six focus group interviews followed by a thematic analysis. The results revealed four themes; Self-awareness and insights; Behavior and actions in daily practice; Organizational cultures and subcultures; and Organizational practices, using Ken Wilbers' integral theory of four quadrants of realities as a holistic frame in the discussion.
|
|
| 3. |
- Janlöv, Ann-Christin, et al.
(author)
-
An improvement program as a way to intensify inter-professional collaboration in the community for people with mental disabilities : a follow-up
- 2016
-
In: Issues in Mental Health Nursing. - : Informa Healthcare. - 0161-2840 .- 1096-4673. ; 37:12, s. 885-893
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of the study was to follow up inter-professional experiences of improvement work one year after a completed CII improvement program aiming at improve health care and social services for people with mental disabilities living in ordinary housing. This study was performed with a qualitative descriptive approach which employed six focus group interviews followed by a thematic analysis. The results revealed four themes; Self-awareness and insights; Behavior and actions in daily practice; Organizational cultures and subcultures; and Organizational practices, using Ken Wilbers' integral theory of four quadrants of realities as a holistic frame in the discussion.
|
|
| 4. |
- Agosti, Madelaine Törnquist, et al.
(author)
-
"the importance of awareness, support and inner strength to balance everyday life" - A qualitative study about women's experiences of a workplace health promotion program in human service organizations in Sweden
- 2019
-
In: BMC Women's Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1472-6874. ; 19:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: In many European countries, women have a higher sickness absence rate than men. Women also report higher levels of work-life conflict, which has a negative impact on women's self-perceived health. Interventions studies on work-life balance literature are scarce. This research adds knowledge about work-life balance by examining female employees' experiences of a newly developed intervention program, the BELE program (Balance in Everyday Life Empowerment program), aiming to enhance the work-life balance and wellbeing of female employees. Methods: All participants in the BELE program were included in the sample (n = 55) of the study. The methods used for gathering data were focus group interviews (n = 8) and semi-structured individual interviews (n = 8). A qualitative content analysis was used for the analyses. Results: The results showed that a majority of the participants experienced a process of change for enhancement of wellbeing and balance in their everyday life when taking part in the BELE program. In the analyses, three main themes emerged. Reflecting and strengthening inner resource, Trying to change everyday patterns and habits and Experiencing more balance and well-being. Conclusions: The results point out the importance of awareness and reflection on everyday life to promote work-life balance and wellbeing. The BELE program was described as a wakeup call to one's own life and as an enhancer of empowerment processes and equality in the homes. Moreover, the results showed the need for health education in the workplace focusing on both work and private life to enhance balance and wellbeing among female employees'. The findings indicate that it is important to work at individual and group levels in work-life balance interventions and not merely at the organizational level or in the workplace setting.
|
|
| 5. |
- Clausson, Eva K., 1952-, et al.
(author)
-
Challenges of documenting schoolchildren's psychosocial health : a qualitative study
- 2015
-
In: Journal of School Nursing. - 1059-8405 .- 1546-8364. ; 31:3, s. 205-211
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this study was to explore school nurses’ experience of challenges related to documenting schoolchildren’s psychosocial health in Sweden. Six focus group discussions were carried out. Areas for discussions included questions about situations, especially challenging to document as well as what constrains and/or facilitates documenting psychosocial health problem issues. Qualitative content analysis was used for interpreting the data. The analysis resulted in one overarching theme: having to do one’s duty and being afraid of doing wrong; and three subthemes: uncertainty related to one’s own ability, concerns related to future consequences, and strategies to handle the documentation. School nurses relying on their intuition and using a structured documentation model may increase the opportunities for a reliable documentation. To further develop their professional skills with regular, clinical supervision can be of great importance. This in turn may increase contributions to research and development for the benefit of schoolchildren’s psychosocial health.
|
|
| 6. |
- Clausson, Eva K., et al.
(author)
-
Challenges of Documenting Schoolchildren’s Psychosocial Health : A Qualitative Study
- 2015
-
In: Journal of School Nursing. - : SAGE Publications. - 1059-8405 .- 1546-8364. ; 31:3, s. 205-211
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this study was to explore school nurses’ experience of challenges related to documenting schoolchildren’s psychosocial health in Sweden. Six focus group discussions were carried out. Areas for discussions included questions about situations, especially challenging to document as well as what constrains and/or facilitates documenting psychosocial health problem issues. Qualitative content analysis was used for interpreting the data. The analysis resulted in one overarching theme: having to do one’s duty and being afraid of doing wrong; and three subthemes: uncertainty related to one’s own ability, concerns related to future consequences, and strategies to handle the documentation. School nurses relying on their intuition and using a structured documentation model may increase the opportunities for a reliable documentation. To further develop their professional skills with regular, clinical supervision can be of great importance. This in turn may increase contributions to research and development for the benefit of schoolchildren’s psychosocial health.
|
|
| 7. |
- Clausson, Eva, et al.
(author)
-
Skolsköterskors utmaningar med att dokumentera skolbarns psykosociala hälsa : en kvalitativ studie
- 2017
-
Conference paper (pop. science, debate, etc.)abstract
- Skolsköterskors utmaningar med att dokumentera skolbarns psykosociala hälsa – en kvalitativ studieSyfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors utmaningar relaterat till dokumentation av skolbarns psykosociala hälsaMetod: Sex fokusgruppsdiskussioner genomfördes. I diskussionerna ingick frågor om situationer som var särskilt utmanande att dokumentera samt vad som begränsar och/eller underlättar dokumentationen av den psykosociala hälsan. Kvalitativ innehållsanalys användes för att tolka data. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: Att göra sin plikt och rädsla för att göra fel samt tre underteman: osäkerhet relaterat till den egna förmågan; rädsla för framtida konsekvenser och strategier för att hantera dokumentationen. Slutsats: Skolsköterskor som förlitar sig på sin intuition och som använder en strukturerad dokumentationsmodell ökar möjligheterna till en tillförlitlig dokumentation. För att ytterligare utveckla sina yrkeskunskaper kan regelbunden yrkesmässig handledning vara av stor betydelse. Detta kan i sin tur bidra till ökad forskning och utveckling till förmån för skolbarns psykosociala hälsa.
|
|
| 8. |
- Clausson, Eva, et al.
(author)
-
Skolsköterskors utmaningar med att dokumentera skolbarns psykosociala hälsa : en kvalitativ studie
- 2017
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Skolsköterskors utmaningar med att dokumentera skolbarns psykosociala hälsa – en kvalitativ studie Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors utmaningar relaterat till dokumentation av skolbarns psykosociala hälsa Metod: Sex fokusgruppsdiskussioner genomfördes. I diskussionerna ingick frågor om situationer som var särskilt utmanande att dokumentera samt vad som begränsar och/eller underlättar dokumentationen av den psykosociala hälsan. Kvalitativ innehållsanalys användes för att tolka data. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: Att göra sin plikt och rädsla för att göra fel samt tre underteman: osäkerhet relaterat till den egna förmågan; rädsla för framtida konsekvenser och strategier för att hantera dokumentationen. Slutsats: Skolsköterskor som förlitar sig på sin intuition och som använder en strukturerad dokumentationsmodell ökar möjligheterna till en tillförlitlig dokumentation. För att ytterligare utveckla sina yrkeskunskaper kan regelbunden yrkesmässig handledning vara av stor betydelse. Detta kan i sin tur bidra till ökad forskning och utveckling till förmån för skolbarns psykosociala hälsa.
|
|
| 9. |
- Forsén, Lotta, et al.
(author)
-
De äldstas erfarenhet av att leva i närsamhället : en fokusgruppsstudie i Kristianstad kommun
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En stor och snabb ökning av en äldre befolkning ses i nästan hela världen vilket utmanarsamhällen att anpassa sig och planera i syfte att maximera deras hälsa och funktionsförmåga.Ett åldersvänligt samhälle har stödjande miljöer och kultur av delaktighet med möjlighetatt fullt ut delta i samhället. Syftet med denna studie är att studera upplevelsen avKristianstads kommuns äldre invånare över 75 år ur hälso- och aktivitet perspektiv. Studienanvänder empiriska data som samlats in från två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt14 informanter och kvalitativ induktiv innehållsanalys. Seniorerna beskrev oberoendeoch självständighet, samt social delaktighet och känslan av att vara till nytta både för sigsjälv och samhället som helhet som viktiga faktorer i åldrandet och hälsa. Självständigtboende med tillgång till service, samhällsresurser och infrastruktur ger möjlighet att behållaoberoendet. Rikligt med aktiviteter och umgänge samt känslan av trygghet var centralt försocial delaktighet. För att behålla känslan av att vara till nytta och en resurs beskrev informanternavikten av att delta i och påverka sina levnadsvillkor. Sammanfattningsvis ger denväxande äldre befolkningen tydliga signaler om att arbeta för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandeåtgärder skapar möjlighet till friskt och aktivt åldrande. Analysresultatetska ingå i Kristianstad kommun WHO Age-friendly cities projekt vars syfte är att göra enförvaltningsövergripande plan med fokus på framtiden för ett aktivt och hälsosamt åldrandesamt även med förhoppning om att denna rapport kan bidra till diskussion i kommuner ochlandsting om utmaningar och möjligheter till förbättringar av de äldstas livsvillkor och hälsa.
|
|
| 10. |
- Forsén, Lotta, et al.
(author)
-
De äldstas erfarenhet av att leva i närsamhället : en fokusgruppsstudie i Kristianstad kommun
- 2015
-
Book (other academic/artistic)abstract
- En stor och snabb ökning av en äldre befolkning ses i nästan hela världen vilket utmanarsamhällen att anpassa sig och planera i syfte att maximera deras hälsa och funktionsförmåga.Ett åldersvänligt samhälle har stödjande miljöer och kultur av delaktighet med möjlighetatt fullt ut delta i samhället. Syftet med denna studie är att studera upplevelsen avKristianstads kommuns äldre invånare över 75 år ur hälso- och aktivitet perspektiv. Studienanvänder empiriska data som samlats in från två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt14 informanter och kvalitativ induktiv innehållsanalys. Seniorerna beskrev oberoendeoch självständighet, samt social delaktighet och känslan av att vara till nytta både för sigsjälv och samhället som helhet som viktiga faktorer i åldrandet och hälsa. Självständigtboende med tillgång till service, samhällsresurser och infrastruktur ger möjlighet att behållaoberoendet. Rikligt med aktiviteter och umgänge samt känslan av trygghet var centralt försocial delaktighet. För att behålla känslan av att vara till nytta och en resurs beskrev informanternavikten av att delta i och påverka sina levnadsvillkor. Sammanfattningsvis ger denväxande äldre befolkningen tydliga signaler om att arbeta för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandeåtgärder skapar möjlighet till friskt och aktivt åldrande. Analysresultatetska ingå i Kristianstad kommun WHO Age-friendly cities projekt vars syfte är att göra enförvaltningsövergripande plan med fokus på framtiden för ett aktivt och hälsosamt åldrandesamt även med förhoppning om att denna rapport kan bidra till diskussion i kommuner ochlandsting om utmaningar och möjligheter till förbättringar av de äldstas livsvillkor och hälsa.
|
|
