| 1. |
- Jansson, Sven-Arne, et al.
(author)
-
Okänt hur mycket astma och allergier kostar samhället : kostnadsstudier kan ge bättre planering av vård och forskning
- 2007
-
In: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 104:39, s. 2792-2796
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Få studier av kostnader för allergisjukdomar är genomförda nationellt och internationellt. I Sverige är det endast astma som är studerat, och för rinit och eksem finns endast ett fåtal internationella studier. Inom födoämnesöverkänslighet finns över huvud taget inga sjukdomskostnadsstudier publicerade. Det är svårt att jämföra olika studier, såväl nationellt som internationellt, på grund av olika studiedesign, hälso- och sjukvårdssystem och behandlingstraditioner. De svenska kostnaderna för de studerade allergisjukdomarna har skattats och uppgår sannolikt till över 10 miljarder kronor totalt per år, varav kostnaden för astma uppgår till cirka 7 miljarder kronor. Det är viktigt att studier kommer till stånd i Sverige för att få en uppfattning om de faktiska svenska kostnaderna för allergisjukdomarna.
|
|
| 2. |
- Gerdtham, Ulf, et al.
(author)
-
Factors affecting chronic obstructive pulmonary disease (COPD)-related costs: a multivariate analysis of a Swedish COPD cohort.
- 2009
-
In: The European journal of health economics : HEPAC : health economics in prevention and care. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1618-7598 .- 1618-7601. ; 10:2, s. 217-26
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is an increasing public health problem, generating considerable costs. The objective of this study was to identify factors affecting COPD-related costs. A cohort of 179 subjects with COPD was interviewed over the telephone on four occasions about their annual use of COPD-related resources. The data set and explanatory variables were analysed by means of multivariate regression techniques for six different types of cost: societal (or total), direct (health care) and indirect (productivity), and three subcomponents of direct costs-hospitalisation, outpatient and medication. Poor lung function, dyspnoea and asthma were independently associated with higher costs. Poor lung function (severity of COPD) significantly increased all six examined cost types. Dyspnoea (breathing problems) also increased costs, though to a varying extent. The presence of reported asthma increased total, direct, outpatient and medication costs. Poor lung function and, to a lesser extent, extent of dyspnoea and concomitant asthma, were all strongly associated with higher COPD-related costs. Strong efforts should be made to prevent the progression of COPD and its symptoms.
|
|
| 3. |
- Jansson, Sven-Arne, et al.
(author)
-
Cost differences for COPD with and without physician-diagnosis.
- 2005
-
In: COPD. - 1541-2555. ; 2:4, s. 427-34
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Previous studies have presented divergent estimates of the cost of illness of COPD due to differences in methodology. The objective of this study was to examine differences between register-based estimates versus population-based estimates on the burden of COPD. This study therefore examined differences in costs of COPD among physician-diagnosed and un-diagnosed subjects. During a one-year period, four telephone interviews were made with 212 randomly selected subjects with COPD derived from the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) studies. Health care resource utilization and productivity losses were measured, and the costs were also transformed with the estimated COPD prevalence in Sweden. Average annual costs were SEK 18,252 (USD 2,207, EUR 2,072), and SEK 9,327 (USD 1,128, EUR 1,059) for subjects with and without a physician-diagnosis, respectively. Although lower per individual, the costs of undiagnosed subjects accounted for approximately 40% of the total costs in Sweden, since the majority of subjects with COPD in Sweden lack a physician-diagnosed disease. In conclusion, we found that the costs due to COPD differed considerably between those with and without physician-diagnosed disease. This study indicates that register-based studies result in underestimated costs of COPD.
|
|
| 4. |
- Jansson, Sven-Arne, et al.
(author)
-
Komorbiditet måste inkluderas vid beräkning av kostnader för KOL
- 2009
-
In: Svenska läkaresällskapets handlingar: Hygiea. - 0349-1722. ; 118:1, s. 72-72
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- BakgrundKroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige och medför stort lidande för de drabbade. De samhällsekonomiska kostnaderna till följd av sjukdomen är höga. Syftet med denna studie var att beräkna det totala antalet sjukhusinläggningar för både KOL och för andra sjukdomar i en kohort av individer med respektive utan sjukdomen KOL.MetodStudiepopulationen är identifierad sedan tidigare i genomförda kliniska undersökningar av populationsbaserade kohorter inom OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norra Sverige). Kohorten innehöll ursprungligen 993 individer, vilka alla uppfyllde kriterierna för KOL; samt en lika stor ålders- och könsmatchad kontrollgrupp utan sjukdomen KOL. Dessa individer har sedan 2005 intervjuats årligen om deras resurskonsumtion i sjukvårdssektorn samt genomgått en klinisk undersökning. Deltagandegraden har årligen varit cirka 90 %.ResultatIndivider med KOL hade fler sjukhusinläggningar, både till följd av KOL och på grund av andra sjukdomar, jämfört med individer utan KOL (0.8 dagar respektive 1,1 dagar per individ och år). Trots att mer än 90% av individerna med KOL hade en mild eller medelsvår sjukdom visade studien att individer med KOL hade 25% fler dagar på sjukhus både för KOL och för andra sjukdomar jämfört med kontrollgruppen. Detta var oberoende av kön, men skillnaden var större bland män jämfört med kvinnor (0,4 dagar respektive 0,2 dagar per individ och år). Resultaten tyder på att komorbiditeten vid KOL är betydande.SammanfattningKostnader för KOL blir kraftigt underskattade om man inte tar hänsyn till kostnader för komorbiditiet. Beräkningar och analyser av resurskonsumtion och kostnader för komorbiditet måste därför genomföras för att erhålla den verkliga kostnaden för KOL.
|
|
| 5. |
- Jansson, Sven-Arne, et al.
(author)
-
The economic consequences of asthma among adults in Sweden.
- 2007
-
In: Respiratory medicine. - : Elsevier BV. - 0954-6111 .- 1532-3064. ; 101:11, s. 2263-70
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- OBJECTIVES: Asthma is a common disease in most countries. The objective of this study was to estimate the societal costs for subjects with asthma. METHODS: Telephone interviews regarding resource utilization were made in a representative sample of 115 randomly selected subjects with asthma derived from a large population study of obstructive airway diseases. Direct and indirect costs were measured, and the costs were also transformed with the estimated prevalence of asthma in Sweden. RESULTS: Average annual costs were SEK 15919 (USD 1592; EUR 1768) per subject with asthma in the ages between 25 and 56 years. The direct and indirect costs were SEK 4931 (31.0%) and SEK 10988 (69.0%), respectively, and were highly dependent of age and disease severity. Assuming that the prevalence is representative for Sweden as a whole, the asthmatics would amount to 226000 in the ages between 25 and 56 years, corresponding to an overall prevalence in Sweden of 6-7%. The total costs of asthma for the society amounted thus to SEK 3.7 billion in these ages. CONCLUSIONS: The total costs of asthma for the society could be estimated at 3.7 billion SEK in the age range of 25-56 years, and thus approximately twice as high in the whole population of Sweden. The costs were strongly dependent on disease severity and increasing age.
|
|
