| 1. |
- Kyrkander, Örnborg, et al.
(author)
-
Makrofyter i Mälaren 2011
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten redovisar inventeringar av makrofyter i Mälaren 2011. Inventering av undervattensväxter är genomförd i tio geografiskt avgränsade delområden i Mälaren, dels för att lokalisera lämpliga miljöövervakningsområden men också för att göra en bedömning av vattenförekomsternas ekologiska status utifrån förekommande vattenväxter. Fem av dessa delområden har till viss del inventerats 2006; Blacken, Asköviken, Gisselfjärden, Granfjärden och Sörfjärden. Metodiken vid inventeringen av Mälaren har i huvudsak följt Naturvårdsverkets undersökningstyp makrofyter i sjöar 2010. Sammanlagt gjordes fynd av 48 arter vattenväxter vid de undersökta delområdena. Södra Björkfärden bedöms ha God ekologis status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Resterande inventerade områden bedöms ha Måttlig ekologisk status enligt samma bedömningsgrunder. I många delområden är siktdjupet begränsat och man kan anta att vattnet har en hög näringshalt. Detta räcker dock inte för att förklara den generellt låga bedömning flertalet inventerade delområden i Mälaren får. Tyvärr är inte det verktyg som finns till hands för att utvärdera ekologisk status, med avseende på artfynd av makrofyter, helt optimala för sjöar av mer naturligt näringsrik karaktär. Bedömningen för dessa sjöar/delområden blir därmed generellt sämre än vad som möjligen är rimligt. I rapporten görs därför en kompletterande bedömning som helt bygger på rapportförfattarnas egna erfarenheter och synpunkter. Denna bedömning bygger på siktdjupet vid inventerat delområde, maximala djuputbredningen samt fördelningen mellan olika arter. Utifrån denna kompletterande bedömning anses Gripsholmsfjärden samt Brofjärden och Näsfjärden (enligt författarna) ha egenskaper som skulle kunna ge den något bättre bedömning än måttlig ekologisk status. Just nu pågår en utvärdering av bedömningsgrunderna, vilket förhoppningsvis leder till en ny mer rättvisande statusbedömning i framtiden. I denna rapport bygger dock statusklassningen helt på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, även om det möjligen inte är helt lämpliga för en utvärdering av Mälaren. Anledningen till detta är att rapportförfattarna anser att en ”ny bedömning” gjord enligt våra värderingar skulle vara vansklig och resultatet svårt för någon annan att följa upp. Inventeringen 2011 utfördes under augusti månad då månadsmedel för vattenståndet i Mälaren låg på 0,26 möh, samma medelvattenstånd som augusti 2006. Lämpliga lokaler för miljöövervakning är Brofjärden/Näsfjärden, Blacken, Asköviken, Gisselfjärden,Granfjärden, Sörfjärden, Södra Björkfjärden och Gripsholmsfjärden.
|
|
| 2. |
- Drotz, Marcus, et al.
(author)
-
Främmande arter invaderar våra sötvatten
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På senare år har allt fler främmande, invasiva arter börjat breda ut sig i våra sötvatten. En främmande art är en organism som har spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde med människans hjälp. Detta kan ha skett avsiktligt eller av misstag. En del av dessa nya arter ställer till problem, andra gör det inte. Här beskrivs övervakningen av några invasiva arter samt hur man kan arbeta för att begränsa dem. Ullhandskrabba, vandrarmussla och sjögull kommer av allt att döma att öka sin utbredning i Sverige de närmaste åren. Det finns idag ett stort antal främmande arter rapporterade från svenska sötvatten och i vår närhet finns ett femtiotal nya arter som kan tänkas etablera sig här. Alla dessa arter kommer inte nödvändigtvis att skapa problem men kunskap om deras biologi och observationer från allmänheten kommer att betyda mycket även i det framtida övervakningsarbetet.
|
|
| 3. |
- Zinko, Ursula, et al.
(author)
-
Inventering av makrofyter i Södermanlands län 2005-2010
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Länsstyrelsen i Södermanlands län har under åren 2005 – 2010 genomfört ett antal inventeringar av makrofyter, vattenväxter, i olika syften och därför också med olika metodik. Totalt ingår 50 sjöar och delar av 8 vattendrag i de genomförda inventeringarna. Vissa sjöar är inventerade mer än en gång under dessa år eftersom inventeringarna har haft olika syften.Syftet med denna rapport är främst att sammanställa data över hotade natearter. Det finns ettåtgärdsprogram för hotade natearter framtaget i vilka 5 natearter är upptagna (Jacobson 2009). Av dessa finns 4 i Södermanlands län; uddnate, bandnate, spetsnate och styvnate. Vissa av inventeringarna har också gjorts för att kunna fastställa ekologisk status, baserat på makrofyter. Därför redovisas också den ekologiska statusen för de sjöar där sådana data finns. De ovan nämnda natearterna har tidigare rapporterats från 28 av de aktuella sjöarna och vattendragen.Dessa artfynd är från 1800-tal till 1980-tal. Av dessa återfanns hotade natearter i 12 sjöar.I tre av dessa sjöar återfanns två hotade natearter i samma sjö. Dessutom gjordes tre nyfynd, vilket innebär att det totaltgjordes 18 fynd av de hotade natearterna. Nyfynden var ett fynd av styvnate och två av uddnate. Ett av dessa uddnatefynd gjordes i en sjö där även återfynd av bandnate gjordes. De hotade natearterna kan vara oregelbundna i sin förekomst och kan ett ogynnsamt år ligga vilande påsjöbotten. Det går därför inte att genom ett enda återinventeringstillfälle konstatera om en art finns kvar påen lokal eller inte. Data från dessa inventeringar indikerar dock att det finns en negativ trend för bandnatesom endast återfanns på 4 lokaler av 14. Inga av återfynden gjordes i något vattendrag vilket kan bero påatt vattendrag har rensats, rätats samt varit utsatta för eutrofiering under 1900-talet. För de andra arternafinns ingen tydlig trend.Ekologisk statusbedömning kunde göras på 22 sjöar. Av dessa hade över hälften (14 st) God Status eller Hög Status.Det finns dock vissa problem med bedömningsmetodiken. Till exempel får naturligtnäringsrika klarvattensjöar ofta som högst Måttlig status, trots att dessa av erfarna inventerare inte ansesvara sjöar med problematisk eutrofiering.Ett antal sjöar var dock så pass eutrofa att siktdjupet och därmed även artrikedomen var mycketbegränsad. En stor mängd växtplankton leder till grumlighet av vattnet och minskat siktdjup. Här behövsinsatser för att minska övergödningen. Övergödning kan leda till igenväxning, men i vissa fall ärförändrad hydrologi, ofta sjösänkning, den främsta orsaken till igenväxning.
|
|
