| 1. |
- Lindkvist, Lars, 1945-, et al.
(author)
-
Replacing old routines : how Ericsson software developers and managers learned to become agile
- 2017
-
In: Industrial and Corporate Change. - : Oxford University Press. - 0960-6491 .- 1464-3650. ; 26:4, s. 571-591
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In our account of the successful transformation of a software development unit at Ericsson, we show how a combination of trial-and-error learning processes, operating at the management and employee levels, can bring about routine change. In developing this explanation, we refer to the off-line/online search dichotomy as a basic way of distinguishing between how routines are tried out at management and employee levels. Furthermore, we suggest a way in which the performative view of routines can be linked to the teleological and life cycle modes of change at the level of management and employees, respectively. As a result, we arrive at a view of routines as both “inherently changeable” and directional and suggest how the combined use of managerial- and employee-level processes makes it possible to gain the benefits associated with each of them, while at the same time mitigating the effects of their shortcomings.
|
|
| 2. |
- Ljungkvist Nordin, Hanna, et al.
(author)
-
Kartläggning av plastavfallsflöden, återvinningsmetoder och marknader: kunskapsunderlag för ett returraffinaderi
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna studie har kartlagt plastavfallsflöden i Sverige och Norden 2016/2017 och undersökt vilka av de kartlagda mängderna som kan vara tillgängliga för ett framtida returraffinaderi. De flöden som bedöms som tillgängliga för ett returraffinaderi är sådana plastflöden som inte materialåtervinns mekaniskt i dagsläget, exempelvis rejekt från sorteringsprocesser och utsorterade plastflöden som idag energiåtervinns eller deponeras. På längre sikt kan även plast i blandade avfallsfraktioner sorteras ut i större utsträckning och öka potentialen. Grundtanken är dock att endast sådana plastflöden som inte lämpar sig för mekanisk materialåtervinning skall användas i returraffinaderiet, så att teknikerna kompletterar varandra snarare än att konkurrera. I Sverige bedömer projektet, baserat på data från SMED (Ljungkvist Nordin et.al. 2019) att ca 347 000 ton plast kan finnas tillgängligt för ett returraffinaderi i dagsläget, medan den nordiska potentialen bedöms vara 569 700 ton baserat på data från PlasticsEurope. År 2017 uppskattas mängden plastavfall som inte gick till mekanisk materialåtervinning till totalt 18,7 miljoner ton i Europa, varav ca hälften kommer från plastförpackningar. Utöver detta finns även ett stort mörkertal i syntetfibrer som det idag saknas storskalig återvinning för. Mängden plast som exporterades från EU 2018 var ca 2 Mton, en minskning med 620 kton sedan 2017. Då plast som går till förbränning har nytta som energikälla till el och värme är det lämpligt att i första hand rikta sig mot länder där deponi utgör den viktigaste avfallshanteringsmetoden. Vidare bör tas i beaktning kompositionen av plastavfallet. Förpackningsplast från hushåll kan bestå av så mycket som 25% felsorterade sopor och matrester. Plast som materialåtervinns utanför retursystem av PET-flaskor är framför allt PP och PE, plaster som även är eftertraktade även för kemisk återvinning. Den globala såväl som den europeiska plastanvändningen har ökat varje år fram till 2017. Sedan dess har restriktioner införts för att minska plastanvändningen, och vi vet ännu inte hur mycket dessa restriktioner påverkar mängden plastavfall som uppkommer. Samtidigt ökar insamlingsgraden på plastavfall i Europa varje år, därför är det inte troligt att nutida eller framtida restriktioner på plastanvändning kommer att påverka mängden tillgängligt plastavfall i någon större omfattning. En genomgång av mekaniska materialåtervinningsmetoder och depolymerisering för plast presenteras för att tydliggöra alternativen till ett returraffinaderi. Den typiska mekanisk återvinningen av plast innefattar flera processteg. Behovet av processteg är olika beroende på vad som ska återvinnas, behovet av sortering och kundens önskemål. Är det ett rent monoflöde som tex plastfilm av polyeten eller välkänt industrispill behövs inget sorteringssteg. Ofta säljs mjuk plast (plastfilm) i komprimerade balar. Många gånger behövs inte heller tvätt. Den sorterade plasten säljs ofta i kvarnad form, (flakes), och kallas då ofta regrind. Runt om i Europa startas hela tiden nya anläggningar för sortering/återvinning av plast. Behovet är stort att kunna ta om hand allt plastavfallet som genereras och den ökande efterfrågan på återvunnen plast gör också att företagen vågar investera. Det är en tydlig trend (enligt FTI, Sysav med flera) att sorterings-/återvinningsaktörerna ställer allt högre krav på materialet de tar emot. Också i Sverige har flera nya återvinningsanläggningar startat upp. Det innebär att det nu finns stora möjligheter till ökad återvinning av plast i Sverige och att förse svenska företag med återvunnen plast.
|
|
