| 1. |
- Dahlgren, Liselotte, et al.
(author)
-
Human papillomavirus is more common in base of tongue than in mobile tongue cancer and is a favorable prognostic factor in base of tongue cancer patients.
- 2004
-
In: International Journal of Cancer. - : Wiley. - 0020-7136 .- 1097-0215. ; 112:6, s. 1015-9
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The frequency of human papilloma virus (HPV) and its influence on clinical outcome was analyzed retrospectively in pre-treatment paraffin embedded biopsies from 110 patients with tongue cancer. The presence of HPV DNA was examined in 85 mobile tongue tumors and 25 base of tongue tumors by a polymerase chain reaction (PCR) with 2 general primer pairs, GP5+/6+ and CPI/IIG. When HPV-DNA was found, HPV-type specific primers and direct sequencing were used for HPV sub-type verification. Twelve of 110 (10.9%) samples were HPV-positive; 9 for HPV-16, 1 for HPV-33, 1 for HPV-35 and 1 could not be analyzed because of shortage of DNA. HPV was significantly more common in base of tongue tumors (10/25, 40.0%) compared to tumors of the mobile tongue (2/85, 2.3%). The influence of HPV on clinical outcome in mobile tongue cancer could not be studied, due to that HPV was present in too few cases. Of the 19 patients with base of tongue cancer that were included in the survival analysis, however, 7 patients with HPV-positive base of tongue cancer had a significantly favorable 5-year survival rate compared to the 12 HPV-negative patients. In conclusion, HPV is significantly more common in base of tongue cancer than in mobile tongue cancer, and has a positive impact on disease-specific survival in patients with base of tongue cancer.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Magnus, et al.
(author)
-
Växjöstudenterna och deras universitet : en studie av studenternas bakgrund, förhållningssätt och studievanor (projekt Student 2001)
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sammanfattning Undersökningen “Student 2001” gav upphov till ett mycket rikt och omfattande material. Med detta material kan vi beskriva, belysa och förstå en mängd aspekter av växjöstudenternas väg till och genom universitetet. Redan från början hade vi idén om ett brett projekt som berörde, drog in och intresserade så många som möjligt som har med Växjös studenter att göra. Sålunda genomfördes projektet i nära samarbete med Växjö kommun och Studentkåren, vilket bl a innebar att dessa båda kom att få egna frågemoduler inom projektets ram.Även inom universitet kändes det angeläget att försöka göra Student 2001 till ett slags ”allemansegendom”. Här involverades aktivt personer och grupper, som kunde föra fram de intressen som institutioner och olika studentnära avdelningar inom universitetet kunde tänkas ha. Samarbetet resulterade i att ett mycket omfattande frågeformulär skickades ut till en stor grupp växjöstudenter. Formuläret besvarades trots detta förvånansvärt väl och vi fick in ett fantastiskt datamaterial! Redovisningen av projektet genomförs, enligt idén om största möjliga involvering - i flera steg: Steg ett innebar en skriftlig rapport till Växjö kommun: Eriksson, M, Lundberg, E, Olofsson, G (2002): Växjöstudenterna – bakgrund och boende. Därefter inledde vi en serie specialskräddade muntliga presentationer för projektets olika intressenter, vilket innebär att fokus läggs på sådant som den aktuella gruppen är särskilt betjänt av att få del av. Till varje sådan presentation har vi därför tagit fram ett antal specifika tabeller och diagram, som lämnats för vidare diskussion och analys av intressenterna själva. Vid dagens datum har vi genomfört ett femtontal sådana specialpresentationer och räknar med ytterligare ett antal under hösten. Den här rapporten, Växjöstudenterna och deras universitet- en studie av bakgrund, förhållningssätt och studievanor utgör steg tre och ska sammanfatta och ge överblick över projektet. Här riktar vi oss till den allmänt intresserade och till den som vill öka sin kunskap om dagens studenter vid ett av de tre nya svenska universiteten.
|
|
| 3. |
- Erlandsson, Lena, et al.
(author)
-
Joining chain-expressing and -nonexpressing B cell populations in the mouse
- 2001
-
In: Journal of Experimental Medicine. - : Rockefeller University Press. - 1540-9538 .- 0022-1007. ; 194:5, s. 557-570
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The diphtheria toxin A chain (DTA) was gene targeted into the Joining chain (J chain) locus to create a mouse strain selecting against J chain-expressing cells, JDTA mice. Serum immunoglobulin (Ig)M and serum IgG were reduced six to eightfold, while serum IgA was elevated 14-fold in these mice. JDTA mice were immune competent although the serum Ig response compared with wild-type mice was reduced sixfold at day 14 but only fourfold at day 45 after immunization. Exchanging the DTA gene with a cDNA for c-myc resulted in mice with a distinct phenotype with increased Ig production and enhanced humoral immune responses. Analysis of single B cells stimulated by lipopolysaccharide in vitro using reverse transcription-polymerase chain reaction showed that J chain-nonexpressing B cells could be detected that had a secretory phenotype as determined by an abundance of transcript for secretory IgM. Finally, limiting dilution analysis of peripheral B cells showed that J chain expression was a clonal property already established in naive, peripheral B lymphocytes.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Karlsson, Jonas, et al.
(author)
-
Växjödoktoranderna och deras forskarutbildningar
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten presenterar resultatet av en totalundersökning av växjödoktoranderna våren 2003. Studien initierades av personalavdelningen, bekostades av fakultetsnämnden HUMSAM och genomfördes inom ramen för det s k HERE-projektet (Higher Education, Research and Evaluation) vid Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö universitet. Syftet med studien var beskriva doktoranderna och deras situation med särskilt fokus på handledning och arbetsmiljö och materialet samlades in genom via postenkät (svarsfrekvens 82%). För att bevara respondenternas anonymitet redovisas resultaten huvudsakligen utifrån fakultetstillhörighet.De viktigaste resultaten är följande: Fler män än kvinnor genomgår forskarutbildning vid Växjö universitet våren 2003, 60% respektive 40%. I riket var fördelningen läsåret 2001-2002 50/50.Medelåldern är 37 år. Ca 25% har arbetarklassbakgrund och drygt 50% har s k icke-traditionell bakgrund, d v s de har växt upp i familjer som saknar akademiska erfarenheter. Vid jämförelser med riket är andelen högre än genomsnittet. Hälften har växt upp på landet eller i småorter. Ca 75% av doktoranderna antogs perioden 1999-2002. Mer än hälften hade någon form ar erfarenhet av akademiskt arbete innan de påbörjade sina forskarstudier. Hälften är inte nöjda med den introduktion de fått till forskarutbildningen Främsta motivet för forskarutbildning är ett brinnande intresse för ämnet, följt av en önskan att få ett bra arbete Kurserna upplevs hålla god kvalitet, men inte alltid vara direkt relevanta för det egna avhandlingsarbetet. Många läser kurser utanför ämnet och/eller vid andra lärosäten. Kursdelen är större på MNT-sidan än på HUMSAM. Seminariekulturen varierar med fakultet, institution och ämne: I vissa miljöer har man många seminarier som beskrivs som opretentiösa, trevliga och inte särskilt krävande. I andra miljöer karaktäriseras seminariet med ord som allvarligt, angeläget och belastande. 70% anser att seminarierna är konstruktiva. 80% har valt sitt avhandlingsämne själv och en majoritet av växjödoktoranderna skriver monografier. Handledaren är i de allra flesta fall en man, bihandledaren något oftare en kvinna. Förmågan att ge konstruktiv kritik värderas högst av doktoranderna inom HUMSAM, hög specifik ämneskompetens inom MNT. Bland de allra yngsta doktoranderna värderas förmågan att lyssna och ge stöd högst. MNT-doktoranderna har fler och längre handledningstillfällen än HUMSAM-doktoranderna. Trots detta är det bland MNT-doktoranderna som man upplever att man inte fått handledning i önskad utsträckning (38%) och att handledningen har brister som är till hinder för doktoranden (37%) 75% av växjödoktoranderna har fått konstruktiv kritik på sitt arbete och lika många har fått stöd när man kört fast. 75% har undervisat under 2002 och 90% av dessa känner sig trygga i lärarrollen. Men 40% får inte tillräckligt med tid för förberedelser och 45% får sällan eller aldrig extratimmar för nya kurser. 40% har arbetat mer med undervisning och annat institutionsarbete än som är överenskommet i anställningen och lika många tycker inte att det tas hänsyn till forskarutbildningen när undervisningen planeras. En tredjedel tycker inte att proportionerna mellan egen forskning och undervisning är bra och lika många anser inte att de kan inflyta över detta. Genomgående är HUMSAM-doktoranderna de mest missnöjda, men skillnaderna är stora på institutionsnivån. 50% känner sig dåligt insatta i sina skyldigheter och rättigheter. 75% har en doktorandtjänst. Doktorander med adjunktstjänst är vanligast på HUMSAM.Ca 60% arbetar mer än 40 timmar per vecka. Män arbetar mer än kvinnor och HUMSAMs doktorander något mer än MNTs. Män på MNT tjänar mest och missnöjet med lönen är störst bland kvinnor och på HUMSAM. 46% har eget arbetsrum på universitetet. 80% känner sig som anställda, 70% känner sig som accepterade medlemmar av forskarkollektivet och 50% känner sig delaktiga i institutionens arbete som helhet. Manligt kön, MNT-tillhörighet och tillgång till eget arbetsrum gör att man känner sig mer tillhörig och delaktig. 21% känner sig främmande i den akademiska miljön.Kvinnligt kön, HUMSAM-tillhörighet och arbetarklassbakgrund gör att man känner sig mer främmande. Få personer anger i denna studie att de blivit negativt särbehandlade p g a kön, social bakgrund eller etnisk tillhörighet. (I Högskoleverkets undersökning anger däremot en tredjedel avdoktoranderna i riket att de blivit särbehandlade p g a kön.) 85% tycker att de har ett roligt och stimulerande arbete. 75% tycker att forskarutbildningen är positiv och att stämningen är god på arbetsplatsen. Skillnaderna är här stora på institutionsnivån. 60% har upplevt stress som givit negativa erfarenheter, 84% känner ofta en press att prestera mera, 58% tycker att de har svårt att koncentrera sig p g a att ”alla rycker i en” Generellt är HUMSAMs doktorander här mera utsatta än MNTs. Männen är mera stressade medan kvinnorna känner prestationspress och koncentrationssvårigheter i högre grad. Skillnaderna är även här stora på institutionsnivån. 14% eller 20 personer var sjukskrivna mer än 14 dagar under 2002. 70% kan tänka sig att arbeta på Växjö universitet efter avslutad forskarutbildning.Drygt 50% känner att de har institutionens stöd för en fortsatt forskarkarriär, 30% känner inte någotsådant stöd. 22% oroar sig för att bli arbetslösa. 80% skulle välja forskarutbildning igen, men 25% skulle då inte välja Växjö. 58% anser att forskarutbildningen i Växjö är lika bra som vid andra universitet, knappt 20% tycker att den ligger under medel och lika många vet inte. 4% tycker att den ligger över medel. Skillnaderna mellan institutionerna är här mycket stora. Genomgående är majoriteten av Växjös doktorander - mellan 60 och 80% - glada och nöjda och tillfreds med det mesta, medan 20-30 % inte är det: Kön och social bakgrund spelar roll för upplevelsen på så sätt att kvinnor och doktorander med icke-traditionell bakgrund upplever sin doktorandtillvaro som något tuffare än andra grupper Synen på utbildningens kvalité i förhållande till vad som uppfattas vara det genomsnittliga i riket samt graden av oro inför framtiden är andra viktiga faktorer. Sist men inte minst betyder de olika handlednings- och seminariekulturer som råder ute i forskarutbildningsmiljöerna mycket. Och dessa verkar i sin tur vara kopplade till såväl materiella villkor som ämnestraditioner.För att förbättra doktorandernas möjligheter att genomföra forskarutbildning på ett bra sätt föreslårvi bl a att doktorandgrupperna lyfts fram som särskilt prioriterade grupper i arbetsmiljö- och annat arbete vid institutionerna, att betydelsen av kön och social bakgrund diskuteras i förhållande tillhandlednings- och seminariekultur i de olika forskningsmiljöerna och att den adjunktskultur som fortfarande präglar Växjö universitet diskuteras, ifrågasätts och ibland bekämpas.
|
|
| 6. |
- Kosek, Eva, et al.
(author)
-
Segmental and plurisegmental modulation of pressure pain thresholds during static muscle contractions in healthy individuals.
- 2003
-
In: European Journal of Pain. - 1090-3801 .- 1532-2149. ; 7:3, s. 251-8
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The purpose of this study was to assess possible segmental (uni- and/or bilateral) and plurisegmental changes in pressure pain thresholds (PPTs) during static muscle contractions. Twenty-four healthy subjects (12 female, 12 male) performed a standardised isometric contraction with the dominant m. quadriceps femoris (MQF) and m. infraspinatus (MI), respectively. PPTs were assessed using pressure algometry at the contracting muscle, at the contralateral (resting) muscle and at a distant resting muscle (MI during contraction of MQF and vice versa). The PPT assessments were performed before, during and 30min. following each contraction. The contractions were held until exhaustion or for a maximum of 10 PPT assessments/muscle. During contraction of MQF PPTs increased compared to baseline at the middle ( p<0.001) and the end (p<0.001) of the contraction period at all assessed sites alike. During contraction of MI PPTs increased compared to baseline at the middle (p<0.001) and the end (p<0.007) of the contraction period at all sites. The increase was more pronounced at the contracting muscle compared to the contralateral (p<0.002; p<0.01) and the distant (p<0.002; p<0.002) site. No statistically significant difference was seen in PPTs between the latter two. Following the contractions PPTs returned to baseline. Submaximal isometric contraction of MQF and MI gave rise to a statistically significant increase in PPTs at the contracting muscle, the resting homologous contralateral muscle and at the distant resting muscle indicating that generalised pain inhibitory mechanisms were activated. Contraction of MI, but not of MQF, gave rise to an additional activation of unilateral segmental antinociceptive effects.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Månsson, Eva, et al.
(author)
-
Meningsfullt arbete i krävande arbetsmiljö - lärare i skolan
- 2004
-
In: Arbetsliv och hälsa 2004. - 9147700025 ; , s. 301-319
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- En stor majoritet av lärarna i grund- och gymnasieskolan upplever sitt arbete som mycket meningsfullt, samtidigt som de rapporterar allvarliga, i synnerhet psykosociala, arbetsmiljöproblem. Skolan har under de senaste 10-15 åren blivit ett av våra största arbetsmiljöproblem. Detta gäller såväl elevernas som personalens arbetsmiljö. Vad gäller de senare redovisas här uppgifter om lärares psykosociala arbetsmiljö och ohälsa, vilken kopplas samman med skolans förändringar under de senaste 15 åren. Utifrån egna fallstudier pekar vi slutligen på vad i dessa förändringar som lärare beskriver som negativt för den egna arbetsmiljön.
|
|
| 9. |
- Palmqvist, Eva, et al.
(author)
-
Linking resource matching and dispersal
- 2000
-
In: Evolutionary Ecology. - 1573-8477. ; 14:1, s. 1-12
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We study theoretically the effect of inter-habitat migration on the distribution of population sizes between two habitats, and compare this distribution with the expected ideal free distribution (IFD). Whenever emigration from the two habitats is asymmetric, or when there is a survival cost during migration, the resulting equilibrium distribution of population sizes deviates from the IFD. This result holds irrespective of emigration rule, even though a density-dependent fraction of emigrants generally produces a distribution closer to the IFD than a constant fraction of emigrants. Environmental stochasticity causes a linear relation between population sizes in the two habitats, with slope and intercept only identical to the IFD when net inter-habitat exchange is zero. The type and asymmetry of inter-habitat migration will influence how we should interpret data on population distribution in different habitats. The resulting resource matching is also critically contingent on the relative time-scales of population renewal and dispersal, and when population size is measured in relation to reproduction and dispersal. Therefore, data on population sizes cannot be used uncritically to assess habitat quality.
|
|
