| 1. |
- Björklund, Gunilla, 1973-, et al.
(author)
-
Fotgängares värderingar av gångvägar
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Bakgrunden till den här studien är en förfrågan från Trafikverket att ta fram ett samhällsekonomiskt underlag för fotgängares värderingar av deras gångmiljö och hur olika åtgärder påverkar besluten att gå. De frågeställningar som forskarna undersökte var: 1. Vilken typ av väg föredrar fotgängare när de väljer väg? 2. Vad är betalningsviljan för att få mer attraktiva gångvägar? 3. Hur många kommer börja gå om det byggs mer attraktiva gångvägar? Den tredje frågeställningen var dock inte möjlig att besvara på grund av för låg svarsfrekvens i den delstudien. Resultatet från studien visar att individer inte verkar föredra separerade gång- och cykelbanor eller helt avskilda gångbanor i den utsträckning man kanske kan förvänta sig. Huvudsaken verkar vara att promenaden sker på en gångbana av något slag, och inte längs vägkanten på en väg med motorfordon. Sikten verkar ha stor betydelse för vilken väg personer väljer att gå. Övriga gångvägsattribut som underhåll, avstånd till väg med motorfordon och typ av korsning hade inte alls lika stor betydelse. Forskarna konstaterar att intresset för fotgängarfrågor inte är så stort. Respondenterna verkade också ha svårigheter med att svara på flera av frågorna och i fortsatta studier kring fotgängares värderingar rekommenderas därför att undersökningarna genomförs i någon typ av intervjuform eftersom det då är lättare att förtydliga oklarheter.
|
|
| 2. |
- Carlén, Björn, 1965-, et al.
(author)
-
Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel : underlagsrapporter 1-10
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- VTI notat 28-2014 innehåller de tio underlagsrapporter som ligger till grund för VTI rapport 831: ”Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel – Sammanfattande rapport”. I VTI rapport 831 diskuterar forskarna flera dimensioner av hur växthusgaserna från godstransportsektorn ska kunna minskas, till exempel med hjälp av så kallade Gröna korridorer. Vidare diskuteras hur man ska se på de klimatpolitiska konsekvenserna av överflyttning från väg till järnväg eller elektrifierade fordon på väg.
|
|
| 3. |
- Jägerbrand, Annika K, 1972-, et al.
(author)
-
Rebound effects of energy efficiency measures in the transport sector in Sweden
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rebound effects represent the difference between anticipated or projected energy savings and the real energy saving in relation to, for example, implemented policy measures aimed at improving energy efficiency. Rebound effects in the transport sector may counteract policy measures so that goals related to energy or emissions are not achieved, or achievement is greatly delayed. This comprehensive report examines the presence of rebound effects within the transport sector and while the aim was to provide a full review of the issue, for some transport areas it was not possible to find any studies on rebound effects. Those areas are identified as having knowledge gaps. We summarize the literature for rebound effects for passenger vehicles, technological developments, freight transports, public lighting, aviation, waterborne transports and for indirect, economy-wide effects, and also discuss rebound effects in aspects of environmental awareness and in the transport and community planning. The existing literature suggests that rebound effects exist to varying degrees and that there is a high risk of energy efficiency measures transferring transport energy savings into other transport modes, sectors or energy services. Consequently, rebound effects should be included when calculating whether Sweden will reach its climate and energy goals.
|
|
| 4. |
- Mellin, Anna, 1983-, et al.
(author)
-
SJÖSAM – sjöfartens samhällsekonomiska marginalkostnader : förstudie inom SAMKOST
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- VTI:s regeringsuppdrag om trafikens samhällsekonomiska kostnader (SAMKOST) omfattar samtliga transportslag. Den här rapporten är en förstudie i form av en litteraturgenomgång i delprojektet Sjöfartens samhällsekonomiska marginalkostnader (SJÖSAM). Syftet är att kartlägga vilka kostnader som uppstår vid marginella förändringar av trafiken samt hur dessa kostnader bör hanteras. Avsikten är att i en huvudstudie genomföra det arbete som bedöms som relevant i denna förstudie. I rapporten diskuteras de kostnader som uppstår i form av slitage på infrastruktur till följd av ytterligare trafik, tillkommande utsläpp till luft inklusive växthusgaser, buller och trafiksäkerhet, samt den marina miljöpåverkan. Frågan om relevansen av hamnverksamhet för beräkningarna berörs också. Resultatet av litteraturstudien har lett oss till följande slutsatser: • De marginalkostnader som vi föreslår bör beaktas för uppdatering för sjöfarten är lotsning, isbrytning, luftföroreningar och växthusgaser, baserat på deras relativa storlek i Sverige. • Mer forskning, utöver det här projektet, krävs för buller och marina externaliteter för att avgöra om de är relevanta eller ej för sjöfarten ur ett marginalkostnadsperspektiv. • Trafiksäkerhet bedöms som ett prioriterat område att forska vidare på. • Differentieringar ser vi som relevanta för främst isbrytning (i tid och beroende på var fartyget trafikerar) och luftföroreningar (geografiskdifferentiering). För luftföroreningar och växthusgaser borde även differentieringar baserat på olika fartygstyper. Trafiksäkerhet bedöms som ett prioriterat område att forska vidare på. • Hamnar bör beaktas för sig, och för sjöfarten bör enbart fartygets externa kostnader i hamn tas med. Hamnar, likt terminaler, hanterar flera trafikslag och externa effekter här bör inte beaktas med hänsyn enbart till ett fartyg som anlöper hamnen, utan som ett tillägg vid en transportkedja.
|
|
| 5. |
- Vierth, Inge, 1959-, et al.
(author)
-
Analys av effekter av IMO:s skärpta svavelkrav : modellberäkningar på uppdrag av Trafikanalys
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- VTI har på uppdrag av Trafikanalys analyserat konsekvenserna av de skärpta svavelregleringarna som träder i kraft år 2015 i svavelkontrollområdet (SECA) som innefattar Nordsjön, Östersjön och Engelska kanalen. Analyserna har gjorts med hjälp av den nationella godstransportmodellen Samgods. Basscenariot jämförs med sammanlagt 18 av Trafikanalys framtagna utredningsscenarier. Anledningen till att så många utredningsscenarier analyseras är att den tekniska och ekonomiska utvecklingen är osäker och ska belysas. Resultaten visar att efterfrågan på transportarbetet till sjöss på svenskt territorium beräknas vara relativt oelastiskt. Som mest beräknas sjötransportarbetet minska med cirka 0,7 miljarder tonkilometer (ca 2 procent) i scenario Hög 1: med antagandet om 40–76 procent högre sjöfartskostnader allt annat lika. Transportarbetet på järnväg i Sverige beräknas som mest öka med cirka 0,9 miljarder tonkilometer (ca 4 procent) till exempel i scenario Hög 3 med höga kostnadsökningar för sjöfart och väg (80 öre/liter bränsle). Transportarbetet på väg i Sverige beräknas som mest sjunka med cirka 0,6 miljarder tonkilometer (ca 2 procent) i scenario Låg 3 och Låg 3B, det vill säga med den lägsta ökningen för sjöfartskostnaderna men med den högsta ökningen för vägtransportkostnaderna (80 öre/liter) både utan och med höjda banavgifter. Med hjälp av skillnadskartor visas också i notatet hur godstransportflödena beräknas förändras, både för ton per rutt och per trafikslag. Det övergripande mönstret för vägtrafiken är att volymer flyttas från hamnar efter Ostkusten till hamnar efter Västkusten samt till och från färjelinjer i södra Sverige. Slutligen ska nämnas att beräkningsresultaten bör tolkas med försiktighet då analysen baseras på en testversion av Samgodsmodellen, vi bedömer dock att resultaten på en övergripande nivå är rimliga.
|
|
