| 1. |
- Bergfors, Elisabet, et al.
(author)
-
A child with a long-standing, intensely itching subcutaneous nodule on a thigh : an uncommon (?) reaction to commonly used vaccines
- 2013
-
In: BMJ Case Reports. - : BMJ Publishing Group. - 1757-790X.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- A 2-year-old girl presented with an intensely itching subcutaneous nodule on the front of a thigh. The nodule persisted for 10 months until it was excised. Subsequent investigation for malignancy and systemic disease showed no pathological findings. The diagnosis, persistent itching vaccination granuloma, was revealed by hazard almost 2 years after the onset of symptoms. Persistent itching subcutaneous nodules at the injection site for aluminium containing vaccines (mostly diphtheria-tetanus-pertussis combination vaccines for primary immunisation of infants) may appear with a long delay after the vaccination (months), cause prolonged itching (years) and are often associated with contact allergy to aluminium. The condition is poorly recognised in Health Care which may lead to prolonged symptoms and unnecessary investigations.
|
|
| 2. |
- Bergfors, Elisabet, et al.
(author)
-
How common are long-lasting, intensely itching vaccination granulomas and contact allergy to aluminium induced by currently used pediatric vaccines? A prospective cohort study
- 2014
-
In: European Journal of Pediatrics. - : Springer Berlin/Heidelberg. - 0340-6199 .- 1432-1076. ; 173:10, s. 1297-1307
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The frequency of long-lasting, intensely itching subcutaneous nodules at the injection site for aluminium (Al)-adsorbed vaccines (vaccination granulomas) was investigated in a prospective cohort study comprising 4,758 children who received either a diphtheria-tetanus-pertussis-polio-Haemophilus influenzae type b vaccine (Infanrix®, Pentavac®) alone or concomitant with a pneumococcal conjugate (Prevenar). Both vaccines were adsorbed to an Al adjuvant. Altogether 38 children (0.83 %) with itching granulomas were identified, epicutaneously tested for Al sensitisation and followed yearly. Contact allergy to Al was verified in 85 %. The median duration of symptoms was 22 months in those hitherto recovered. The frequency of granulomas induced by Infanrix® was >0.66 % and by Prevenar >0.35 %. The risk for granulomas increased from 0.63 to 1.18 % when a second Al-adsorbed vaccine was added to the schedule. Conclusion: Long-lasting itching vaccination granulomas are poorly understood but more frequent than previously known after infant vaccination with commonly used diphtheria-tetanus-pertussis-polio-Haemophilus influenzae type b and pneumococcal conjugate vaccines. The risk increases with the number of vaccines given. Most children with itching granulomas become contact allergic to aluminium. Itching vaccination granulomas are benign but may be troublesome and should be recognised early in primary health care to avoid unnecessary investigations, anxiety and mistrust.
|
|
| 3. |
- Bernfort, Lars, et al.
(author)
-
Allergenspecifik immunoterapi vid behandling av allergisk rinit : Behandlingseffekter, kostnader och kostnadseffektivitet
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Prevalensen av allergier har skattats till omkring 20 % i Sverige. Allergisk rinit är vanligast bland unga vuxna och prevalensen är högre i länder med hög levnadsstandard. På individnivå har miljön i tidig barndom stor betydelse för utveckling av allergier senare i livet. Symtomen förknippade med allergisk rinit ger upphov till nedsatt livskvalitet, vårdkostnader, och produktionsförluster till följd av sjukskrivningar.Tidigare fanns endast symtomlindrande behandlingar att tillgå, men på senare år har sjukdomsmodifierande behandlingar lanserats. Dessa består av allergenspecifika immunoterapier (ASIT) som bygger på en successivt ökad tillvänjning av allergenextrakt för att skapa immunitet. ASIT kan bestå av subkutan immunoterapi (SCIT) eller sublingual immunoterapi (SLIT). Det finns läkemedel av detta slag som ingår i den svenska läkemedelsförmånen, men med begränsningen att de får förskrivas endast när bästa möjliga symtomdämpande behandling inte ger ett tillfredsställande resultat. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturgenomgång undersöka vilken evidens som finns för klinisk effekt, inverkan på kostnader, samt kostnadseffektivitet av ASIT jämfört med enbart symtomatisk behandling vid allergisk rinit. Litteraturgenomgången utgjorde sedan grund för en bedömning av behovet av att genomföra en svensk kostnadseffektstudie.Vad gäller klinisk effekt av ASIT jämfört med symtomatisk behandling hittades flera studier av såväl SCIT som SLIT. Studierna visade genomgående på signifikanta förbättringar jämfört med symtomatisk behandling med avseende på symtom, livskvalitet, och behov av symtomatisk medicinering. Även vårdkostnader andra än de för symtomatisk behandling är lägre med ASIT.Kostnadseffektiviteten av ASIT har analyserats i flera studier gällande europeiska förhållanden. I ett par av dessa studier har även svenska förhållanden studerats specifikt. Samtliga publicerade studier fann att kostnadseffektiviteten av ASIT var god, med kostnader per QALY under 200 000 kronor om bara direkta kostnader beaktas och betydligt lägre kostnader per QALY om även indirekta kostnader beaktas. Dessa resultat bekräftas i ett räkneexempel utifrån kända fakta som avslutar denna rapport.Sammantaget talar publicerade vetenskapliga studier enhälligt för att ASIT, jämfört med enbart symtomatisk behandling, är en kostnadseffektiv behandling. Det finns ingen anledning att tro att denna slutsats skulle förändras av att genomföra en kostnadseffektstudie under svenska förhållanden. Vid en sådan studie bör extra fokus ligga på att utreda effekter på livskvalitet (QALYs) och produktionsförluster.
|
|
| 4. |
|
|
