| 1. |
|
|
| 2. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(author)
-
Agenda 2030. För oss och kommande generationers skull.
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Skriften ger en kortfattad genomgång av de 17 globala hållbarhetsmålen med målet att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Åtgärder på nationell och regional nivå beskrivs kortfattat. Varje mål illustreras med verksamheter på lokal nivå. Skriftens huvudsyfte är att belysa den lokala nivån och peka på civilsamhällets stora roll i hållbarhetsarbetet.
|
|
| 3. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951
(author)
-
Biologisk mångfald - en förutsättning för vår matförsörjning
- 2021
-
In: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - Stockholm & Uppsala : Naturvårdsverket & Centrum för biologisk mångfald. - 1403-6568. - 9789188083364 ; , s. 222-233
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- I detta kapitel ges först en kort inblick i hur den vilda biologiska mångfalden blev grunden för jordbruket och utvecklats som en del av människors matlandskap inom olika lokala ekosystem. I takt med att tillgång till nya energikällor har matproduktionen och matsystemen ändrats vilket bidragit till den allvarliga, lokala och globala miljösituationen vi befinner oss i. Möjligheter till och ramverk för en hållbar matproduktion och hållbara matsystem baserade på agroekologiska system skisseras.
|
|
| 4. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(author)
-
Biologisk mångfald var aldrig meningen! Herröns odlingslandskap – 40 år senare
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Naturreservatet Herrön på den svenska västkusten är ett unikt kulturlandskap i kustmiljö. Landskapets mångfald av livsmiljöer har gett en ovanligt rik biologisk mångfald. Detta har sin grund i en lång och kunskapsrik jordbruksverksamhet baserad på lokala naturförutsättningar. På Herrön utfördes 1980 en tvärvetenskapligt projekt där kulturlandskapets historia, kultur och ekologi i studerades. Under 2020 återstuderades ett stort antal gräsmarker (semi-natural grasslands) för att undersöka förändringar sedan 1980. Resultaten presenteras i denna skrift och innehåller tidigare opublicerat material från 1980. Syftet med detta arbete är att ge ett underlag till framtida bruk och skötsel av landskapet på Herrön och att förmedla att detta landskap är en produkt av naturförutsättningar och människors arbete och kunskap med en tidsdimension av mer än 1000 år. Området har en unik potential för sambandet biologisk mångfald och matförsörjning, hållbarhetsarbete och hållbarhetsvisioner. I det totala materialet noterades 274 växtarter. Av dessa är 105 arter nya eller försvunna, vilket ger en förvånande stor artomsättning på 38 %. Den högsta arttätheten var på den torr/friska slåttermarken och något lägre på friska respektive fuktiga gräsmarker hävdade med slåtter eller bete. De skötselinsatser som idag bedrivs på Herrön med slåtter, betesdrift, odlingsverksamhet vid gården Ängen, begränsning av sly i bryn osv., är alla mycket väl utförda och högst väsentliga och bör upprätthållas. Detta visas av denna jämförande studie 1980- 2020 . De olika vegetationstyperna hävdas på bästa möjliga sätt för att efterlikna det bruk som Ragnar Andersson och hans syskon drev här fram till 1990-talet. Den grundläggande skillnaden är givetvis att idag drivs inte detta skärgårdsjordbruk med försörjningssyfte utan enbart för att bevara områdets biologiska mångfald. Dock existerar två omistliga och unika restaureringsobjekt, fuktängen vid Hisingsviken och sältan vid Rördammen. Dessa saknar idag hävd vilket strider mot gällande skötselplaner. Markägaren motsätter sig skötselinsatser. Genom våra studier med vegetationsdata och fotografier, från 1980 och 2020, finns ett unikt material som gör restaureringsåtgärder möjliga och meningsfulla för dessa båda lokaler. Det framgår tydligt att avsaknad av slåtter (efter 1988) och bete (efter 2010) på fuktängen vid Hisingsviken lett till minskande artmångfald och dominans av ett fåtal storvuxna arter. Den tidigare slåtterhävdade och betade unika sältan vid Rördammen, som varit ett fundament för bosättningen på Herrön sedan förhistorisk tid, uppvisar betydande artförändringar och minskande artantal efter en tid av utebliven slåtter. Det långa tidsperspektivet för gräsmarker och deras hävd med bete och slåtter, frånvaro av kemiska medel, inklusive konstgödsel, har gett möjlighet till utveckling av unik och representativ biologisk mångfald inom många växt- och djurgrupper. Det långa tidsperspektivet på Herrön utgör levande historia om hur människor levt och försörjt sig på tillgängliga naturresurser vid den svenska kusten. Dagens stora globala utmaning är att ställa om till hållbar resursanvändning och att mildra den pågående globala klimatförändringen. I det sammanhanget ger landskapet och det kulturskapade ekosystemet som finns kvar på Herrön en unik möjlighet till kunskap om samspelet mellan natur och kultur, biokulturell mångfald. Den existerande mångfalden av organismer utgör en resurs för vetenskaplig kunskap och för spridning, kolonisering och restaurering av motsvarande vegetationstyper och ekosystem.
|
|
| 5. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951
(author)
-
Coronasmittan bereder väg för en större omställning
- 2020
-
In: Dagerns Nyheter.. - 1101-2447. ; :14 mars 2020
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Corona-pandemins snabba framfart visar på samhällens sårbarhet och den starka tilltron till globaliseringens fördelar har rubbats. Med dessa insikter ges nya möjligheter för återuppbyggnad av samhället efter coronan - en omställning till ett klimatsmart och hållbart samhälle. Det betyder varken försakelse eller armod men större lokalt engagemang med behov av fler arbetstillfällen, mer utbrett demokratiskt intresse och ett mer sammanhållet samhälle.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(author)
-
Årtusenden av brukande födde Herröns mångfald
- 2021
-
In: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 115:4, s. 236-245
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I denna artikel önskar vi förmedla något av det komplexa sambandet mellan natur och kultur uttryckt i småskaliga odlingslandskap och ge argument till varför dessa mat-landskap med rötter i förhistorien har ett mycket stort värde för en hållbar framtid. De tre syskonen Erik, Asta och Ragnar Andersson var de sista som bedrev traditionellt jordbruk på Herrön i Bohuslän. När det sista syskonet hade gått bort 1993 blev deras gård naturreservat. Författarna inventerade ön 1980. En återinventering 40 år senare visar att en hel del av den unika floran bevarats, medan andra arter har gått förlorade sedan syskonens regelbundna slåtter upphörde.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Eek-Karlsson, Liselotte, 1955-, et al.
(author)
-
Att motverka sexuella trakasserier - en didaktisk fråga
- 2022
-
In: Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik. - : Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg. - 2002-2832 .- 2002-1534. ; 8:1, s. 3-19
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of the present study is to contribute with knowledge about pupils’ views upon teachers’ teaching regarding the work of counteracting sexual harassment. 28 girls and 22 boys in secondary and upper secondary school were interviewed. The theoretical framework is based on an educational perspective and directed towards teachers’ work against oppression. More specifically it deals with the relationships between teacher and pupil, teacher and the knowledge content as well as the teaching process. The concept ‘teaching’ is understood as ‘teaching acts’ that are carried out both in formal teaching situations within specific lessons as well as in informal teaching situations in between the lessons. According to the pupils, a trusting climate between teachers and pupils is an essential condition for counteracting sexual harassment successfully. The result also shows that the knowledge content usually is mediated, as in traditional school practice, from the teacher to the pupils in specific lessons. The pupils find these fact-based lessons both relevant and irrelevant. Some lessons are based on the pupils’ own experiences and on limiting gender norms in society and in school. These lessons have a dialogical approach, where the teachers and pupils learn together based on a good relationship.
|
|
