| 1. |
- Anttila, Sten, et al.
(author)
-
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn : En systematisk litteraturöversikt
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det är angeläget att finna metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Det finns tecken på att psykisk ohälsa hos barn kan ha ökat under de senaste decennierna och strukturerade insatser för att komma till rätta med problemen blir allt vanligare såväl inom kommunal verksamhet som inom hälso- och sjukvård. Interventionen utgörs av så kallade program som är standardiserade och finns beskrivna i manual eller motsvarande. Här sammanfattas det vetenskapliga underlaget för två typer av program: dels de som främst syftar till att förebygga utagerande beteenden hos barn och ungdomar, dels de som i första hand syftar till att förebygga inåtvända problem som ångest, depression och självskadebeteende. Program som har en allmänt hälsobefrämjande effekt, t ex för att förebygga drogmissbruk och våldshandlingar ingår följaktligen inte. Programmen är avsedda att ha effekt, inte bara direkt efter att programmet har avslutats utan även i framtiden. Rapporten har tagits fram på förfrågan av Kungliga Vetenskapsakademien och UPP-centrum (Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa) vid Socialstyrelsen. Båda har efterfrågat en systematisk litteraturöversikt för att klarlägga nyttan med att använda program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Slutsatser: - Av 33 bedömda standardiserade och strukturerade insatser (program) som syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos barn har sju ett begränsat vetenskapligt stöd i den internationella litteraturen. Det är föräldrastödsprogrammen Incredible Years och Triple P, familjestödsprogrammet Family Check-Up samt skolprogrammen Good Behavior Game, Coping Power, Coping with Stress och FRIENDS. Effekterna är med få undantag små. Studierna är utförda i andra länder. Eftersom effekterna sannolikt varierar med sociala och kulturella sammanhang är det oklart i vilken utsträckning som programmen kan överföras till Sverige med bibehållen effekt. Programmen kan också behöva anpassas så att de överensstämmer med svenska värderingar och syn på barns rätt. - I Sverige används ett hundratal olika program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn, i huvudsak av utagerande typ. Inget av dem har utvärderats i Sverige i randomiserade studier med minst sex månaders uppföljning. Programmen De otroliga åren (översatt från Incredible Years), Triple P och Family Check-Up har enligt internationella studier begränsat vetenskapligt stöd för förebyggande effekt. Programmen KOMET, COPE, SET, StegVis, Beardslees familjeintervention, Connect och DISA har undersökts i minst en kontrollerad studie vardera men har inte tillräckligt vetenskapligt stöd för förebyggande effekt. Övriga program som används i Sverige är inte vetenskapligt utprövade som preventionsprogram. - Program som bygger på att ungdomar med utagerande problem träffas i grupp kan öka risken för normbrytande beteenden. Andra negativa effekter för såväl program för utagerande som för inåtvända problem är tänkbara men ofullständigt belysta. - Det behövs randomiserade studier som undersöker om de program som används har förebyggande effekt i svenska populationer och inte medför risker. Det behövs också hälsoekonomiska studier som undersöker om programmen är kostnadseffektiva.
|
|
| 2. |
- Bindler, Richard, et al.
(author)
-
Early medieval origins of iron mining and settlement in central Sweden : multiproxy analysis of sediment and peat records from the Norberg mining district
- 2011
-
In: Journal of Archaeological Science. - : Elsevier BV. - 0305-4403 .- 1095-9238. ; 38:2, s. 291-300
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The historical Norberg mining district in central Sweden with its shallow, easily accessible iron ores figures prominently in the earliest documents from the 14th century concerning mining or metallurgy. This 1000-km2 district is considered to be one of the first areas in Sweden exploited for iron ores and, in fact, Europe’s oldest known blast furnace, Lapphyttan, is located in the Norberg district about 10 km from the mines in the village of Norberg (Norbergsby). Earlier archaeological excavations suggest the furnace was in operation as early as the 11th or 12th century (870 and 930 14C yr BP), and a number of other sites in the district have been dated to the 13th–15th centuries. Here, we have analyzed two lake sediment records (Kalven and Noren) from the village of Norberg and a peat record from Lapphyttan. The Lapphyttan peat record was radiocarbon dated, whereas the sediment from Kalven is annually laminated, which provides a fairly precise chronology. Our pollen data indicate that land use in the area began gradually as forest grazing by at least c. AD 1050, with indications of more widespread forest disturbance and cultivation from c. 1180 at Lapphyttan and 1250 at Kalven. Based on 206Pb/207Pb isotope ratios in Kalven’s varved sediment record, there is an indication of mining or metallurgy in the area c. 960, but likely not in immediate connection to our sites. Evidence of mining and metallurgy increases gradually from c. 1180 when there is a decline in 206Pb/207Pb ratios and an increase in charcoal particles at Lapphyttan, followed by increasing inputs of lithogenic elements in Noren’s sediment record indicating soil disturbance, which we attribute to the onset of mining the iron ore bodies surrounding Noren. From AD 1295 onwards evidence of mining and metallurgy are ubiquitous, and activities accelerate especially during the late 15th century; the maximum influence of Bergslagen ore lead (i.e., the minimum in 206Pb/207Pb isotope ratios) in both Kalven and Noren occurs c. 1490–1500, when also varve properties change in Kalven and in Noren sharp increases occur in the concentrations of a range of other ore-related metals (e.g., arsenic, cadmium, copper, iron, lead, mercury and zinc). From the 15th century onwards mining and metallurgy are the dominant feature of the sediment records.
|
|
| 3. |
- Drakman, Annelie, et al.
(author)
-
Humaniora har mer än en roll att spela
- 2012
-
In: Respons. - 1102-1721. ; :6, s. 14-15
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Är humaniora lönsamt? Ska det vara lönsamt? Fem doktorander funderar över sin och samhällets framtid.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Packalén, Sture, 1947-, et al.
(author)
-
LITTERATUR OCH SPRÅK : Carl von Linné om insekter, Flyttfåglar i poesin, Stensimpor hos Norbert Scheuer, Goethes självbiografiska skrivande, Ontologiska frågor hos Lars Jakobson, Bodil Malmsten om minnets betydelse, Äldres samtalsstil, Andraspråkstalares kommunikation i arbetslivet
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Detta nummer av Litteratur och språk är huvudsakligen ägnat åt det förflutna, människors berättande, åt minnet, den bild människor gör sig av det förgångna, men också av det artificiella i ett samtida perspektiv.Ingela Pehrson Berger inleder blicken bakåt när hon behandlar Carl von LinnésTal, om Märkwärdigheter uti insecterne. Hon undersöker genom en kombination av idéhistorisk belysning och retorisk analys fyra teman i talet, nämligen hur Linné ger uttryck för en fysikoteologisk förundran i synen på insekterna, hur han presenterar den entomologiska forskningen och uppmanar till en nyfikenhetsforskning, hur han verkar för folkupplysning genom att avskaffa vanföreställningar om insekter, samt hur han med humoristisk antropomorfism berättar om insekters beteenden.Magnus Janssons bidrag, Sträckläsning, är ett projekt som vill undersöka om – och i så fall hur – svenska poeter under 1900-talet har använt flyttfåglar som motiv. Utgångspunkten är Fredrik Bööks studie "Flyttfåglarna" från 1913. Utifrån den läser sig Jansson fram genom det ena lyriska författarskapet efter det andra. Han genomkorsar dem som en fågelskådare på jakt efter att göra observationer, som sedan förs in på registerkort. Projektet är därför också en utforskning av en läsarpraktik inspirerad av ekokritiken. Frågor som läsaren ställs inför är: Vad är ett motiv? Vad är en observation i dikten jämfört med en observation i "verkligheten"?Thorsten Päplow tar sig an Norbert Scheuers roman Überm Rauschen och undersöker vilken betydelse stensimpan har för den manliga huvudpersonens misslyckanden både på det personliga och på det yrkesmässiga planet. Päplow visar i sin analys hur Scheuers stensimpelika berättande – med familjeliv i efterkrigstidens Tyskland som bakgrund – framstår som en skildring av ett existentiellt fiasko.I sin essä om Goethes självbiografiska skrivande ägnar sig Ingemar Haag åt Dichtung und Wahrheit, diktarens monumentala bidrag till den självbiografiska genren under 1800-talets första hälft. Haag visar hur ledigt Goethe rör sig genom historien, politiken och konsten, hur han i sitt diktarvärv är mer av en kulturhistoriker än en självbekännande navelskådare.Marie Öhman tar i sitt bidrag "Man ser mig och jag finns – Ontologiska frågor i Lars Jakobsons Vännerna upp romanens utforskande av hur ny teknik kan komma att påverka våra föreställningar om vad en människa är. Öhman visar hur Jakobson använder science fiction-genren för att ifrågasätta en traditionell uppdelning av tillvaron i materiellt och icke-materiellt, mänskligt och icke-mänskligt och relaterar detta ifrågasättande till en posthumanistisk kontext.Cecilia Pettersson går in på det förnyade intresset för minnet och konstaterar att det uppstått ett nytt berättande om minnet genom vilket detta bl.a. förknippas med fantasi istället för sanningsenlighet. Hon ställer Bodil Malmstens romaner Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån och framför allt Nästa som rör mig i relation till denna minnesuppfattning. Det framgår då att dessa romaner fungerar som ett slags motberättelse, där minnet framförallt handlar om mer universella frågor, såsom minnets värde, dess identitetsskapande funktion och dess grundläggande betydelse för den mänskliga existensenEva Sundgren för i sin artikel "dä blir minnen av allting" – Äldres samtalsstil med fokus på berättelser" en inledande diskussion kring forskning om äldres berättande. Hennes syfte är inte bara att beskriva berättelsernas form och funktion, utan också att bidra till en diskurs om äldre och äldres språk som inte utgår från ett bristperspektiv. Viktiga frågor är hur de äldre konstruerar sina berättelser och vilken bild de ger av sig själva och sina liv. Först tar Sundgren upp vem som är äldre och vad en berättelse är. Därefter görs några nedslag i en inspelning med en kvinna på snart 92 år. Eftersom perspektivet är interaktionellt ställs också frågan vilken roll lyssnaren spelar för berätterskan.Marie Nelson, slutligen, gör en studie av andraspråkstalares vardagliga kommunikation vid ett svenskt storföretag. Det övergripande syftet med hennes studie har varit att finna kommunikativa faktorer som har en positiv inverkan på andraspråkstalares integration på arbetsplatsen och i den nära arbetsgruppen. Utifrån arton intervjuer med fast anställda industriarbetare och tjänstepersoner, som kommit till Sverige i vuxen ålder, har Nelson valt ut fem deltagare för observation. Resultaten visar att de fem deltagarnas vardagliga kommunikation till stor del påverkas av aktuell yrkesposition. Nelson noterar vidare bl.a. att tjänstepersoner kan klara sig utan kunskaper i svenska så länge de behärskar engelska i tal och skrift, medan den industriarbetare som inte talar svenska riskerar att halka efter såväl yrkesmässigt som socialt.
|
|
| 6. |
- Pettersson, Ingemar, 1976-
(author)
-
Annual Report 2010
- 2010
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 7. |
- Pettersson, Ingemar, 1976-
(author)
-
Folkhemsdrycken : Mjölkvetenskap, mjölkpolitik, mjölkindustrialisering, 1920-1960
- 2014
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Mjölken gjorde en fenomenal karriär i Sverige under 1900-talet. Från att vid början av seklet ha betraktats som ett lortigt livsmedel kom mjölken alltmer att bli en omhuldad stapelvara i det svenska folkhemmet, en modern dryck förknippad med moral, produktivitet, sunda kroppar och aktivt leverne. Med presentationen vill jag introducera min forskning som med teknik- och vetenskapshistorisk utgångspunkt behandlar frågan om hur mjölken kom att få en så framträdande position i svensk kosthållning. Tidigare livmedelshistoriska studier har visat hur svenska mjölkproducenter framgångsrikt lanserade mjölken som en nyttig och modern dryck genom den så kallade Mjölkpropagandan som bildades i början av 1920-talet. Min ambition är att vidga perspektivet och visa hur politik, vetenskap och teknisk-industriell förändring tillsammans underbyggde mjölkens modernisering och bidrog till att konstruera dess status som den perfekta drycken för välfärdsstaten Sverige. Presentationen kommer att fokusera på tiden från 1920-talet till 1960-talet och huvudsakligen behandla vetenskapens betydelse. Detta inkluderar vetenskaplig expertis, relationer mellan forskning och politik samt livsmedelsforskningens framväxt i Sverige.
|
|
| 8. |
- Pettersson, Ingemar, 1976-
(author)
-
Handslaget : Svensk industriell forskningspolitik 1940-1980
- 2012
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The thesis follows the emergence of industrial research policy in Sweden from the 1940s to the early 1980s. It reveals political principles and key considerations at stake when a group of state supported industrial research institutes were established and reorganized during the period. The institutes were knowledge producers in industries as paper and pulp, textiles, iron and steel, food, and production engineering. They were closely linked with the technical universities in Stockholm and Gothenburg and their position at the nexus of academe, state policy and industry gave the institutes a central role in managing relations between these domainsTwo questions are at the core of the analysis: 1. How did political actors define the roles and responsibilities of state and industry for industrially oriented technical re-search? 2. How did they define relations between scientific knowledge production, industrial production and society?A key hypothesis of the study is that the industrial research policy that emerged in the 1940s is to be understood as a “handshake” between an organized industry on the one hand, and the Swedish state on the other. Theoretically, the handshake was an agreement between the government’s "helping hand" and the "visible hand" of industrial organizations. The handshake implied a general agreement on the distri-bution of responsibility for technical-industrial research. Conceptually, the responsi-bility was divided so that the state financed “basic research” whereas industry fi-nanced “applied research”. The latter part of the thesis explains how the handshake was released in the 1960s as the role of the state moved more towards an active and interfering role in the Swedish economy. Formally, and in practice, this meant that the state now took responsibility for applied research, which up until then had been considered an industrial domain.
|
|
| 9. |
- Pettersson, Ingemar, 1976-
(author)
-
Humaniora har fler än en roll att spela
- 2012
-
In: Respons: Recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap. - 2001-2292. ; :6
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 10. |
|
|
