| 1. |
|
|
| 2. |
- Matscheck, David, 1952-, et al.
(author)
-
Exploring the effectiveness of the coordinated individual plan in Sweden: challenges and opportunities for collaborative care
- 2023
-
In: Nordic Social Work Research. - 2156-857X .- 2156-8588.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The increasing specialization and differentiation within welfare organisations in Sweden and internationally have, due to fragmentation and inflexible boundaries, resulted in ineffective care for users. In order to improve care, the Coordinated Individual Plan (CIP) was introduced by the government in Sweden 2009 with the aim of improving collaboration between social service and health care. Persons with concomitant mental health problems and substance abuse were on of the target groups. Earlier studies by the authors indicate that CIP has had limited impact. Use of CIP has been unsystematic and the user/patient's roll less central than expected. This study investigates what can contribute to these findings, based on professionals' experience of their participation in CIP. Interviews were conducted with 20 professionals in the social service and health care sectors and analyzed by qualitative content analysis, using the theoretical perspectives of institutional isomorphism. Findings indicate that, while the professionals were positive to the idea of CIP to improve the situation for the individual user/patient, coercive isomorphism in the form of CIP also led to a more confrontational view of collaboration which doesn't necessarily solve problems for the individual. Organizational and professional perspectives were cited, which can be linked to issues of organizational uncertainty. The study confirms earlier findings indicating that a stronger, team-based model is needed, with development based on professional experience, as the coercive aspect tends to take precedence over professional activities connected to mimetic and normative isomorphism.
|
|
| 3. |
- Matscheck, David, 1952-, et al.
(author)
-
Integrated care for individuals with mental illness and substance abuse – the example of the coordinated individual plan in Sweden : [Integrerad vård för personer med psykisk ohälsa eller missbruk – exemplet Samordnade Individuella Planer i Sverige]
- 2022
-
In: European Journal of Social Work. - : Informa UK Limited. - 1369-1457 .- 1468-2664. ; 25:2, s. 341-354
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Specialisation in care and welfare services often leads to inflexible boundaries between organisations and professions, resulting in fragmented and ineffective care, not least in the areas of severe mental illness and substance abuse. Collaborative models such as case management, multidisciplinary teams and coordinated care plans are used in many countries to address this problem. In a parallel development, demands have been made that individual users/patients should have more influence over their own care. In Sweden, legislation requires the social service and health care to draw up Coordinated Individual Plans (CIP) to clarify responsibility, improve the care process and increase users’ involvement in their own care. This article explores the impact of coordinated care plans, using the Swedish CIP as an example. What can we learn about conditions for integrated care according to the degree of collaboration, involvement for the individual user and supporting structures? The authors have studied 25 case files in a local authority. Findings indicate a low to moderate degree of collaboration and few indications of meaningful user involvement. Further studies are needed concerning factors hindering CIP from achieving a higher degree of collaboration and fully including the intentions and wishes of the individual.
|
|
| 4. |
- Matscheck, David, 1952-, et al.
(author)
-
Jakten på en fungerande modell : Samverkan kring personer med psykisk ohälsa och/eller missbruk
- 2022
-
In: Perspektiv på samverkan. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144143804 ; , s. 53-76
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Behovet av samverkan kring personer med psykisk ohälsa och/eller missbruk har en förhistoria som handlar om utanförskap i den framväxande välfärden i Sverige. I detta kapitel, som inleds med en tillbakablick, följer vi förändringarna fram till idag, beskriver vad forskning har att säga om möjligheterna och hiner med olika samverkansmodeller och frågar oss hur en fungerande modell för samverkan kan formas utifrån aktuella förutsättningar.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Palm, Ann, et al.
(author)
-
Social ekonomi. En väg mot förändring? : Utvärdering av Dataverkstaden Väntorp. Ett ESF Växtkraft Mål 3-projekt
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SammanfattningProjektet Dataverkstad Väntorp i Solna Stad är ett utvecklingsprojekt inom social ekonomi och miljö som pågått från och med december 2005 till och med juni 2007. Verksamheten är deltagarstyrd i form av ett socialt arbetskooperativ för personer med psykiska och sociala funktionshinder. Samverkansparter är Studieförbundet Vuxenskolan Solna-Sundbyberg, Försäkringskassan samt socialförvaltningarna i Solna och Sundbyberg. Verksamheten samfinansieras av dessa tillsamman med medel från Europeiska Social-Fonden (ESF). Under projekttiden har 25 personer deltagit. 17 personer var aktiva i projektet vid tiden för utvärderingen.Projektets syfte är att utveckla en deltagarstyrd arbetsmodell med mål att minst hälften av deltagarna skulle vara i en ’arbetsnära verksamhet’ under projekttiden. I målformuleringarna återfinns också visioner om att förändra gamla synsätt inom socialpsykiatrisk verksamhet och i stället verka för att deltagarna i högre utsträckning ska komma ut i förvärvsarbete.Utvärderingens syfte är att undersöka resultatet av verksamheten. Följande frågeställningar har styrt utvärderingen:- Hur beskrivs projektets mål, innehåll, arbetsmodell och betydelse?- Påverkar medverkan i projektet deltagarnas sociala situation och livskvalitet?- Vilka möjligheter och hinder finns för projektets vidare utveckling?Metoderna för genomförandet av utvärderingen har bestått av följande:- Intervju med frågeformulär med deltagarna - en jämförande studie med undersökningen av förstudien/pilotprojektet Solstråket (utgör baslinje).- Telefonintervjuer med cirkelledarna- Fokusgruppintervju med projektpersonal- Strukturerad gruppintervju med samverkansparterna.Resultatet av utvärderingen visar följande• 7 av 25 deltagare på Väntorp har kommit vidare under projekttiden. Av dessa har 2 kommit ut i vanligt arbete. Några av de sju gör arbetspraktik, men har sin försörjning genom någon form av sjukersättning.• Målet att bilda en självgående ekonomisk förening - en social ekonomi - är uppfyllt.• Deltagarna rapporterar att deras sociala situation har förbättras via deltagande på Väntorp. Arbetet upplevs meningsfullt, personal liksom cirkelledare uppskattas.Vid tidpunkten för utvärderingen rådde dock viss osäkerhet om verksamhetens framtid .Framtida utveckling - hinder och möjligheter för projektetSamverkan med det omgivande samhället är en viktig möjlighet för projektet, likaväl som att tillvarata deltagarnas egna resurser. Detta förverkligas genom arbetet med att reparera och återvinna begagnade datorer. Hindren har uppstått i krockar mellan olika kulturer och regelverk. Studieförbundet har ett friare nätverk, lösare allianser och andra sätt att lösa problem än kommunen. Kommunal verksamhet är reglerad med tydligt ansvar och kontroll. Andra hinder har haft sin grund i att ESF gör en administrativ tolkning av begreppen ”ekonomi” respektive ”budget, som är helt olika den tolkning som medarbetarna i kommunerna och projektet har gjort Delvis handlar detta om begreppet ”social ekonomi” och vad det praktiskt innebär att hantera olika kulturer och regelverk, inom offentlig och civil sektor, vilket diskuteras avslutningsvis i rapporten.
|
|
| 7. |
- Piuva, Katarina, 1954-, et al.
(author)
-
Att inte släppa taget. En utvärdering av SAM-teamet - ett Case management projekt i Järfälla och Upplands-Bro 2006-2008 : Slutrapport 2009
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- S AMMANFATTNING En utvärdering av SAM-teamet. Ett Case management-projekt i Järfälla och Upplands- Bro kommuner Bakgrund Projektet finansieras främst med medel från regeringens satsning på ”psykiatri och socialt stöd och omsorg för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiskt funktionshinder”. För att kunna ansöka om projektmedel förutsattes det att kommuner och landsting sökte gemensamt samt hade en gemensam plan för projektet (Regeringsuppdrag: S2005/441/HS). Järfälla och Upplands-Bro kommuner, Psykiatri Nordväst samt Beroendecentrum Stockholm sökte, med bakgrund av detta, medel för att bygga upp en verksamhet för personer med komplexa vårdbehov. Våren 2007 gavs FoU-Nordväst i uppdrag att utvärdera projektet. Inom ramen för projektet har en integrerad verksamhet, enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment), byggts upp för att förbättra vården och omsorgen om personer med komplexa vårdbehov. Järfälla och Upplands-Bro kommuner har tillsammans med landstingets beroendevård och den psykiatriska vården utvecklat ett integrativt arbetssätt för de individer som har behov av samtidiga insatser från flera huvudmän. Satsningen inbegriper utbildning och anställning av Case managers som ska samordna insatserna och utveckla ett nätverksorienterat arbetssätt. Ett team upprättades med representanter från de olika huvudmännen. Teamet ska inneha samlad medicinsk, social och psykiatrisk kompetens för att på bästa sätt möta behovet hos de hjälpsökande. Utvärderingens syfte Utvärderingens syfte och frågeställningar har formulerats utifrån verksamhetens intentioner och syfte. tvärderingen består dels av en uppföljning av de personer som omfattats av projektets insatser samt dels en beskrivande del avseende organisation, samverkan och arbetsmetod. Utvärderingens metodologiska ansats Undersökningsmetoderna som tillämpas i denna utvärdering har både en kvalitativ och kvantitativ ansats. För bedömningen av klienternas/patienternas hälsa, missbruk och livskvalitet användes instrumenten GAF-F, CAN, KASAM, Audit och Dudit. En brukarenkät användes vid datainsamlingen med syftet att undersöka hur klienterna/patienterna värderade insatserna. En fokusgruppintervju med de anställda Case managerna genomfördes för att få en bild av bland annat arbetsmetod och yrkesroll. Intervjuer med styrgruppsrepresentanter gav information om projektets tillkomst, organisation och samverkansmöjligheter. Statistik angående omfattningen av klienternas institutionsvistelser och slutenvårdsdygn inhämtades för att få en jämförande bild av huruvida Case manager-insatsen påverkat projektdeltagarnas vårdkonsumtion. Resultatet av utvärderingen Som benämningen antyder har det inte varit problemfritt att arbeta med målgruppen personer med komplexa vårdbehov. Den kontaktskapande fasen kan vara lång, men ACT-modellens förespråkande av enträget arbete är något Case managerna har tagit fasta på. Av de 43 individer som deltagit i projektet har endast ett fåtal lämnat verksamheten för att de inte ville ha det erbjudna stödet. Att arbeta uppsökande betonas som en viktig del av arbetet för att upprätthålla den kontinuerliga kontakten. Vidare framgår det av fokusgruppintervjun att en god relation mellan Case manager och klient är avgörande för att positiva förändringar ska kunna äga rum. Utifrån de skattningar som gjorts, med CAN, GAF-F, Audit, Dudit och KASAM, är det svårt att dra några definitiva slutsatser eftersom bortfallet är stort. Medelvärdena indikerar dock förbättringar för de klienter som skattats vid två tillfällen. De största behovsområdena, hos dem som genomfört en CAN-skattning, är allvarliga psykiska symtom och emotionella besvär. Inom dessa områden återfinns också de flesta pågående insatserna. Resultatet av brukarenkäten visar att brukarna är nöjda med insatsen i stort. Mest stöd upplever de att de får med sin psykiska hälsa vilket bekräftas av de CAN-skattningar som gjorts. Efter drygt ett års arbete verkar fokus hittills legat på förbättrad psykisk hälsa och mindre missbruk. Sammantaget ges höga omdömen till Case manager-stödet. Det sammanlagda antalet slutenvårdsdygn inom psykiatrin har nästan halverats under den studerade tidsperioden. Trots det har ett flertal individer fått mer psykiatrisk vård efter deltagande i projektet. För kommunernas del har antalet vårddygn ökat. Beroendevården har en viss minskning av antalet vårddygn för projektets deltagare. Vid en uppföljning av de 14 första personerna med Case manager blir tendensen tydligare att vårddygnen inom psykiatrisk vård minskar medan vårddygnen inom HVB- institutioner ökar.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Piuva, Katarina, 1954-, et al.
(author)
-
Case management : Utvärdering av en arbetsmetod i samverkan mellan vård och socialtjänst
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SAMMANFATTNINGProjektet Case Management– för personer med psykisk funktionsnedsättning/ funktionshinder och komplexa vårdbehov finansieras med medel från regeringens satsning på ”psykiatri och socialt stöd och omsorg för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiskt funktionshinder”. En del av dessa medel avsattes för utveckling, handledning och genomförande av arbetsmetoden ”case management”. En förutsättning för ansökan av projektmedel var att kommuner och landsting sökte medlen gemensamt och presenterade en gemensam plan för projektet. Stadsdelsförvaltningarna på Östermalm, Kungsholmen och Norrmalm i Stockholm sökte och erhöll medel tillsammans med Beroendecentrums mottagningar i nämnda stadsdelar samt Norra Stockholms psykiatri, basområde City för perioden 20060901 – 20061231. Ersta Sköndal högskola, Fältenheten anlitades för utvärdering av projektet och en plan för utvärdering upprättades 20061109.Utvärderingens syfte är att dels att beskriva och värdera resultatet av samverkan inom projektets ramar samt att värdera i hur insatsen case management har påverkat de deltagande patienternas/klienternas hälsa, omfattning av missbruk samt livskvalitet.Utvärderingens metodologiska ansats är uppbyggd av både kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder. För bedömningen av klienternas/patienternas hälsa, missbruk och livskvalitet användes de insamlade data med instrumenten ASI, GAF, Audit, Dudit och Mansa som framställts inom ramen för projektet. En brukarenkät framställdes i syfte att undersöka hur klienterna/patienterna värderade insatsen. En fokusgrupp samt intervjuer med dem som anställts som case managers genomfördes. Två e-postenkäter med frågor om samverkan och organisation sändes till samtliga personer som var involverade i projektet avseende styrning, samverkan och beslut. Skriftlig dokumentation om projektets tillkomst och arbetssätt har också bearbetats inom utvärderingens ram.Resultatet av utvärderingen visar att klienterna/patienterna är mycket nöjda med de insatser de fått och är angelägna om att få behålla sin case manager. Bortfallet var lågt, 40 av 44 enkäter besvarades. Uppföljningarna enligt skattningsinstrumenten ASI (problemdagar), GAF, Audit, Dudit, Mansa visar en tydlig tendens till förbättrad psykisk hälsa, minskat missbruk och och ökad livskvalitet för den grupp som skattats både vid start och uppföljning. Flera av skattningarna; Audit, Dudit och GAF-S visade på signifikanta skillnader mellan mättillfällena. Den skattade gruppen är dock c:a 50% av den totala grupp på 44 personer som registrerats som deltagare i projektet. Fokusintervjuerna med arbetsgruppen (case managers) ger en bild av en engagerad och kompetent arbetsgrupp. Intervjuerna ger också en bild av att arbetet med de olika organisationerna, kommundelarna och landstinget är lika krävande som arbetet med de enskilda klienterna. Responsen på e-postenkäterna visar liten samstämmighet mellan de olika aktörerna i de deltagande organisationerna. Enligt svaren på e-postenkäterna skattas insatsen högre av de aktörer som är anställda vid landstinget. Sammantaget kan resultatet beskrivas som att insatsen case management värderas högst av de deltagandeklinetern/patienterna.I den avslutande diskussionen konstateras at utvärderingsresultatet stämmer överens med resultaten av internationella studier avseende klienternas/patienternas tillfredsställelse med insatsen. För att kunna säkerställa att insatsen förbättrar klienternas/patienternas psykiska hälsa, sociala situation och livskvalitet krävs att fler individer följs upp över en längre tidsperiod. Flera internationella studier har visat att insatsen case management enligt modellerna Assertive Community treatment och Intensive case management ger ett lägre vårdutnyttjande av slutenvård och därmed lägrekostnader. Är rekommendation är således att beakta eventuella kostnadsminskningar genom att göra en retrospektiv studie av deltagarnas vårdkonsumtion före projektstarten och efter projektets avslutande.
|
|
| 10. |
- Piuva, Katarina, 1954-, et al.
(author)
-
Case management : Samarbete på alla nivåer
- 2011. - 1
-
In: Utvärdering i praktiken. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144057422 ; , s. 139-158
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
