| 1. |
- Sigurdson, Ola, 1966
(author)
-
Grace and subjectivity in Marilynne Robinson's Lila
- 2021
-
In: Marilynne Robinson and theology, ed. Håkan Möller and Ola Sigurdson. - Stockholm : Kung. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. - 9789188763259 ; , s. 181-203
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- This chapter explores how Marilynne Robinson narrates the unfolding of grace in her novel Lila, what kind of subjectivity her novel portrays, and whether there is a tension , more generally, between the implied understanding of self in her essays and her novel. Primarily it is an inquiry of Lila, as the narrative format of a novel allows a more dynamic understanding of grace and subjectivity to be represented than in the more discursive format of the essay. It calls upon Charles Taylor's and William Desmond's contrast between the 'buffered self' and the 'porous self' in giving an account of the novel's understanding of subjectivity.
|
|
| 2. |
- Sigurdson, Ola, 1966
(author)
-
Gudomliga komedier: Humor, subjektivitet, transcendens. Volym 1: Antiken till renässansen
- 2021
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Människan är, menade Aristoteles, det enda djur som skrattar. För att inte tappa självkontrollen var det enligt tidens filosofer och teologer emellertid väsentligt att skratta återhållsamt. Så småningom underminerades detta antikens ideal om självbehärskning av den sokratiska ironin och den bibliska, komiska antihjälten. Under renässansen förenades den antika bildningen och den bibliska förkunnelsen i dårskapen: nu är människan inte bara det enda djur som skrattar utan framför allt något som det skrattas åt. I första volymen av Gudomliga komedier beskrivs hur synen på humor förändrades från antiken till renässansen och hur detta påverkade förståelsen av vem människan är.
|
|
| 3. |
- Sigurdson, Ola, 1966
(author)
-
Gudomliga komedier: Humor, subjektivitet, transcendens. Volym 3: Kritik av den existentiella humorn
- 2021
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Vilket slags väsen måste människan vara för att kunna uppfatta något som roligt? Och vilka blir vi av att uppfatta något som roligt? Humor kan förvisso användas i många olika syften, men vi riskerar samtidigt alltid att överväldigas och tappa kontrollen. Då är humor inte längre ett redskap, utan en erfarenhet av att vara utom sig själv. Om människan inte var en tröskelvarelse, som bara kan finna sig själv först genom att förlora sig själv i skrattet, skulle hon inte kunna loda humorns existentiella djup. I den tredje volymen av Gudomliga komedier undersöks hur vi med humor blir oss själva genom att överskrida oss själva.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Elofsson, Stig, 1939-
(author)
-
Hur stora möjligheter i skola, på fritid och i livet jämfört med andra i samma ålder : En studie av högstadieelever i Huddinge 2015
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapportens syfte är att studera hur högstadieelever upplever sina chanser – i jämförelse med andra i samma ålder – i skola/utbildning, på fritiden och i livet som helhet samt studera hur detta varierar med kön, familjeförhållande, socioekonomisk respektive svensk/utländsk bakgrund och boendeområde. Syftet är också att studera hur upplevda möjligheter kopplas till skolsituationen – betyg och hur man trivs i skolan – fritidssituationen – nyttjande av offentligt stödda verksamheter och hur man trivs med sin fritidssituation – samt upplevd hälsa och livskvalitet. Detta syfte kan sammanfattats i följande problemställningar:1. Att undersöka hur bedömningen av chanser när det gäller skola, fritid och livet i sin helhet relaterar till varandra. 2. Att undersöka vilka samband det finns mellan bedömningen av möjligheter och a) sociodemografisk/-ekonomisk bakgrund innefattande kön, ålder, familjesituation och relation till föräldrar samt socioekonomisk respektive svensk/utländsk bakgrund.b) centrala mått på skolsituation (relation till lärare och egen bedömning av betyg)c) centrala mått på fritidssituationen (utomstående1 när det gäller instrumentella fritidsaktiviteter, utomstående totalt samt hur nöjd man är med sin fritidssituation)d) Boendeområde. 3. Analysera vilka av ovan studerade faktorer som är direkt kopplade till att ungdomar bedömer sina möjligheter som lägre respektive högre än andra i samma ålder. 4. Göra en speciell analys av ungdomar som genomgående (alltså både för skola, fritid och livet) uppger att de har mindre respektive högre möjligheter än andra i samma ålder.5. Att studera hur bedömningen av möjligheter kopplas till egenrapporterad hälsa, förekomst av besvär och livskvalitet.Materialet för analyserna har hämtats från högstadiet I Huddinge år 2015 där eleverna fått besvara en enkät kring sina levnadsförhållande. Svarsfrekvensen i studien är 86 % och omfattar totalt 1517 ungdomar.Resultaten visar att en stor majoritet bedömer sig ha lika stora möjligheter som andra i samma ålder. Bland de övriga är det fler som tycker sig ha bättre möjligheter än andra i samma ålder utom i ett fall. Bland flickor är det lika vanligt att man tycker att man har bättre möjligheter i skolan som att man har sämre. Genomgående gäller att pojkar bedömer sig ha större chanser än tjejer i samtliga de tre fallen, d v s skola, fritid och livet i sin helhet. Jämför vi dessa tre gäller bland bägge könen att man är mest positiv när det gäller fritiden och minst när det gäller skola/utbildning. Den fördjupade analysen av sambandet med olika bakgrundsfaktorer utgår från att studera dels de som tycker sig ha sämre möjligheter, dels de som tycker sig ha bättre och jämföra dessa med de som tycker sig ha lika store möjligheter som andra i samma ålder. För att fördjupa analysen har också två extremgrupper bildats. Pessimister är de som tycker att de har sämre möjligheter i alla avseenden, d v s i skola, på fritiden och i livet i sin helhet. Optimister är de som tycker sig ha bättre möjligheter i alla dessa avseenden. Resultaten från analyserna av sambanden med olika bakgrundsvariabler visar att familjesituation, socioekonomisk bakgrund och till viss del även svensk/utländsk bakgrund har svag påverkan på ungdomarnas ställningstagande.Både bland pojkar och flickor kopplas bättre möjligheter i olika avseenden starkt till betyg. Fler bland de som har högre betyg upplever sig ha bättre möjligheter. På samma sätt tycks missnöje med fritidssituationen – man trivs inte bra med fritiden – vara en central grund för att man skall uppleva sina möjligheter som sämre. Ungdomar som inte trivs bra på fritiden uppger i högre utsträckning att deras möjligheter är sämre i olika avseenden. Ser vi till hur sambanden ser ut för pojkar och flickor gäller i hög utsträckning att dessa är likartade. Detta innebär att könsskillnaderna – fler bland pojkar tycker sig ha bättre möjligheter är generella och likartade inom olika undergrupper. Det finns dock en avvikelse från detta. Bland flickor gäller att bostadsområdet – utanför dess sociala karaktär – påverkar upplevelsen, något som inte tycks gälla bland pojkar. Det finns alltså något i bostadsområdet, kanske synen på kön och könsroller, som påverkar flickornas ställningstagande. Eftersom analyserna kontrollerar för socioekonomisk och svensk/utländsk bakgrund är detta något som inte direkt kan kopplas till området socioekonomiska struktur.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Helmdag, Jan, et al.
(author)
-
Interdependent policy learning : Contextual diffusion of active labour marketpolicies
- 2018
-
In: Learning in Public Policy. - Cham : Palgrave Macmillan. - 9783319762104 ; , s. 317-346
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- This chapter analyses in which ways diffusion based on interdependent policy learning explains expenditure on active labour market policies (ALMP) in the OECD countries. By applying error correction models using multiplicative spatial Prais-Winsten regressions for analyzing the diffusion of ALMPs in 22 OECD countries from 1991–2013, we find evidence of governments adapting labour market policy strategies that have proven successful, that is, perform well in increasing labour market participation in other countries. However, interdependent learning is conditional on the institutional framework: policy-makers rather learn from the experience of other countries in the same welfare regime. Even more importantly, the results point to the importance of the European Employment Strategy (EES) as an international coordination framework facilitating policy learning.
|
|
| 8. |
- Helmefalk, Miralem
(author)
-
Congruency as a mediator in an IKEA retail setting : products, services and store image in relation to sensory cues
- 2016
-
In: International Journal of Retail & Distribution Management. - : Emerald Group Publishing Limited. - 0959-0552 .- 1758-6690. ; 44:9, s. 956-972
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- PurposeThe purpose of this paper is to analyse and discuss how sensory cues are preferred in relation to products, service and store image in a retail context and why retailers should consider the importance of congruence in a retail setting.Design/methodology/approachFour qualitative focus group discussions were conducted, following a semi-structured interview guide. A total of 24 participants discussed how and why a lighting department in an IKEA store in Sweden could be regarded as more appealing than the traditional layout.FindingsThe findings indicate that congruency works as a mediator between a retail setting, sensory cues, products, service and store image. Consumers prefer, compare and categorize sensory cues in relation to the specific product in the department, the service offered by the firm and the store image.Originality/valueA model is developed that conceptualizes congruency as a mediator in a retail setting, which provides an opportunity to further explore external influences on congruency in retail settings, both conceptually and empirically.
|
|
| 9. |
- Lovén, Christian, 1956-
(author)
-
Slutreplik till Bo Gräslund
- 2020
-
In: Fornvännen. - Stockholm : Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. - 0015-7813 .- 1404-9430. ; 115:3, s. 197-197
-
Journal article (peer-reviewed)
|
|
| 10. |
|
|
