| 1. |
- Andersson, Petra, et al.
(author)
-
Lion Fire: Extinguishment and mitigation of fires in Li-ion batteries at sea
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The shipping industry is facing increasing pressure to cut emissions. Diesel-electric hybrid or fully electrical propulsion systems can offer significant savings in fuel consumption and reduce emissions. However, the use of energy storage battery systems on board vessels is introducing new fire hazards and advice on suitable fire extinguishing systems and agents is desired. In a series of tests, both total compartment application water spray and water mist systems and direct injection (using several different agents) into the module were evaluated in fire tests conducted to compare different fire extinguishing approaches for a fire in a battery cell. A test compartment was constructed to simulate a battery room and a commercially available lithium-ion (Li-ion) battery cell was positioned inside a cubic box that mimicked a battery module. By heating the battery cell, combustible gases were generated, and these gases were ignited by a pilot flame inside the simulated battery module. The tests indicated that fire extinguishment of a battery cell fire inside a battery module is unlikely when using total compartment water spray or water mist fire protection systems. The water droplets are simply not able to penetrate the battery module and reach to the seat of the fire. Direct injection of the fire extinguishing agent inside the battery module is necessary. The tests also showed that agents such as water and low-expansion foam, with a high heat capacity, provide rapid cooling and fire extinguishment. The reduced water surface tension associated with low-expansion foam may improve the possibilities for water penetration whilst agents with a high viscosity may not be able to spread to the seat of the fire. Agents with less heat capacity, such as high-expansion foam and nitrogen gas, provide less cooling but fire extinguishment can still be achieved if designed correctly.
|
|
| 2. |
- Bäcklander, Gisela, 1983-
(author)
-
Autonomous, yet Aligned : Challenges of Self-Leadership in Context
- 2019
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Följande avhandling bidrar till teorier om ledning av kunskapsarbete på mikronivå, genom att undersöka självledarskap i kunskapsarbete och organisatoriska försök att främja det på individ- och teamnivåer. Det empiriska materialet är insamlat i kontexter av innovativ mjukvaruutveckling, konsulter, och aktivitetsbaserat arbetssätt; metoden är företrädesvis djupintervjuer och tematisk analys, och i papper IV enkät och statistisk analys. Den övergripande forskningsfrågan har varit: Hur kan organisationer stödja hållbart och produktivt självledarskap hos sina anställda? I papper I framträder en förmåga att “se” vilket arbete som skulle göras. Det antyder att situationellt omdöme och uppmärksamhet är nyckelingredienser i vad som slutligen ses som framgångsrikt självgående eller självledarskap hos anställda. I papper II indikerar kunskapsarbetare själva att en förväntan att kunna ”utläsa” chefens/omgivningens krav som något som bidrar till ett internaliserande av krav och att man ser sig själv som källan till stress. Konsulterna i studien uttryckte en tro på interna själv-disciplinära strategier av en mer reaktiv natur som det som skulle göra dem mer självledande. I själva verket så visade deras berättelser istället på att det snarare var mer externa och proaktiva strategier (att välja eller ändra arbetsmiljön) som fungerade bäst i praktiken, vilket rimmar väl med den forskning om begränsade resurser för självreglering som publicerats på senare tid. Baserat på papper I & II så undersöker papper IV kvantitativt hypotesen att ha god tillgång till arbetsrelevant information (“information richness”) skulle ha ett starkare samband med lägre kognitiv stress, och bättre prestation, är de interna och självfokuserade strategier som förordas i det etablerade konceptet och måttet self-leadership (självledarskap). I synnerhet i en kontext av aktivitetsbaserat arbete, där medarbetarna själva har stark möjlighet att bestämma hur, var, när, och med vem de utför arbete. Hypoteserna bekräftades i stort, vilket tyder på att när organisatoriska situationer inte kan konfigureras starkt, till exempel eftersom den bästa arbetsprocessen inte är känd, eller för att innovation eller olika samarbeteskonstellationer krävs, så behöver de berikas så att den orientering och om-orientering som anställda behöver göra inte blir för belastande för den enskilda och försämrar kognitiv funktion och prestation. Papper III är en fallstudie av agila coacher (AC) på Spotify och hur de praktiserar ett underlättande ledarskap (”enabling leadership”), en central, balanserade kraft inom complexity leadership theory (Uhl-Bien, Marion, & McKelvey, 2007). Coacher praktiserar underlättande ledarskap genom att öka kontext-känsligheten hos andra, genom stöd till andra ledarroller, genom att etablera och förstärka enkla beslutsprinciper, observera gruppdynamik, synliggöra motsättningar och underlätta och uppmuntra konstruktiv dialog. AC som komplexitetsledare värderar att vara närvarande, observera och reagera i ögonblicket. Fynden antyder att den flexibla struktur som en uppmärksam coach bidrar med kan vara ett fruktsamt sätt att navigera och balansera autonomi och målstyrning, att ha en gemensam riktning.Omformuleringen av konceptet självledarskap i den här avhandlingen pekar på vikten av att, som individ, 1) kunna navigera ”svaga” situationer och att se eller skapa sina egna arbetsuppgifter på ett sådant sätt som gör ett värdefullt bidrag till organisationen, och 2) ha möjligheten att avlasta kognitiva krav på sin miljö i bred mening. Att stödja självledarskap innebär i så fall att stödja dessa två huvudmekanismer. Och med ett resursperspektiv kan vi säga att organisationer kan erbjuda stöd genom att bygga eller erbjuda resurser av olika slag, som i sin tur låter medarbetare ha mer kvar av sina interna, personliga resurser för de tillfällen då de verkligen behövs.
|
|
| 3. |
- Willstrand, Ola, et al.
(author)
-
New certification system for enhanced fire safety of vehicles
- 2018
-
In: Proceedings of 7th Transport Research Arena TRA 2018.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- RISE has initiated and developed a certification scheme for the vehicle industry that will enable manufacturers, operators and service centres (workshops) to certify their fire risk mitigation process. The fire risk management required in the certification is a key safety element, used to identify and evaluate fire hazards. For best results, it is important that manufacturers, operators and service centres are equally dedicated to solve the fire problem. Vehicle fire investigations reveal that design, production, operation and maintenance can all be responsible, however, most important is to ensure that information and experiences from fire incidents and identified fire hazards are linked to relevant personnel, practices, manuals, and quality procedures. The certification cannot guarantee the elimination of vehicle fires, but can ensure that manufacturers, operators and service centres will operate at the front line of vehicle fire safety engineering.
|
|
