| 1. |
- Ahlfors, Agneta, et al.
(author)
-
Mätning av stresstillstånd hos skogsträd
- 1984
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Luftföroreningar utgör ett hot mot våra skogar, sjöar och på sikt även oss människor. Redan 1981 kunde skador konstateras på 7 % av det tyska skogsbeståndet. Skogskadorna ökar i allt snabbare takt och i området omkring Hamburg har på ett år skadorna på tall ökat från 18-25 % och på gran från 7-12 % (Ny Teknik 1983:39). Det anses ännu inte vetenskapligt bevisat, att luftförorenignar är den primära orsaken till skogsskadorna. Medan vi väntar på hlålfasta bevis fortsätter skogen att dö i accelererande takt. Det står klart för allt fler att något måste göras óch det snabbt. Mot denna bakgrund har IVL fått till uppgift att inventera metoder för fastställande av stresstillstånd hos skogsträd. Vi förutsätter att luftföroreningar kan skada träden och att det går att påvisa stresstillständ hos träden innan synliga skador uppstått. En sammanställnign har gjorts av en rad olika diagnosticeringsmetoder som använts för att undersöka tillståndet hos växter som utsätts för olika typer av stress. Vi gör inte anspråk på att detta ska vara en fullständig katalog över metoder, men den ska spegla främst vad som hittills är gjort inom luftföroreningsforskningen.
|
|
| 2. |
- Bengtson, Curt, et al.
(author)
-
Deposition and Uptake of Nitrogen Oxides in Scots Pine needles (Pinus Sylvestris L.)
- 1982
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The deposition and uptake of nitrogen oxides in Scots pine needles were studied in exposure systems in the field and at the laboratory. For NO2 the deposition and uptake is a first order process determined by the stomatal conductance. The deposition velocities per needle area unit were during summer conditions determined to 0.65-1.67 mm x s-1 for daytime and 0.28 -0.78 m x s-1 for night time condition. Long term exposure of current needles to a concentration of 200 ug /m3 led to a decrease in transpration (stomatal conductance) after about 10 days exposure. One year old needles did not show any physiological effects at these concentrations. Short term studies of the deposition of NO showed that this was substantially lower than that for NO2
|
|
| 3. |
- Brorström, Eva, et al.
(author)
-
PAH-innehåll i grönkål och almblad i Göteborgsområdet.
- 1982
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kvalitativt och kvantitativt PAH-innehåll i grönkål och almblad har studerats i Göteborgsområdet. Grönkål odlades dels nära en motorväg dels på tre lokaler inne i centrala Göteborg och almblad insamlades i anslutning till dessa lokaler. Resultaten visar att PAH-innehållet i det studerade växtmaterialet är högt, speciellt i de växter som vuxit i centrala staden. PAH-halterna var ca 10 ggr högre i de prover av grönkål som exponerats sex månader jämfört med övriga prover som var exponerade tre månader. PAH-profilerna från de olika lokalerna var sinsemellan i stort sett lika och överensstämde dessutom väl med PAH-profiler från undersökta luftprover.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Skärby, Lena, et al.
(author)
-
Metallhalter i mossa kring en försurad sjö i bohuslän.
- 1983
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Hösten 1981 insamlades femtio prover av väggmossa (Pleurozium schreberi) från skogsytor och föryngringsytor i Gårdsjöns närområde. Mossproven analyserades med avseende på Ca, Al, Fe, Mn, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, V och Zn. Mossa som vuxit i barrblandskog innehöll signifikant högre metallhalter än mossa som vuxit på föryngringsytor, med undantag av Ca, Cd, V och Zn, där ingen skillnad förelåg. Mossa från föryngringsytor innehöll signifikant högre halter av Mn. Korrelationstest visade att en statistiskt säkerställd korrelation förelåg mellan flertalet tungmetaller (ej V och Zn) i mossa från skogsytor. Utgående från mossans metallhalter, ålder och biomassa, gjordes depositionsberäkningar. Depositionen till barrskog var för Co 0.18 g/ha*år, för Cr 2.3 g/ha*år och för Cu 7.3 g/ha*år. Dessa siffror visar en god överensstämmelse med andra depositionssiffror framtagna ur nederbördsdata och data om krondropp från Gårdsjön.
|
|
| 6. |
- Skärby, Lena
(author)
-
Tungmetallnedfall i Hagforsområdet.
- 1980
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Målsättnigen har varit att med hjälp av väggmossa kartera tungmetallsbelastningen på landmiljön runt Hagfors specialstålverk. Kadmium, koppar, mangan, molybden, vanadin, zink, kobolt, krom, nickel och järn har studerats. Förhöjda halter av främst järn, nickel och krom har påvisats. En tydlig gradient kan identifierats i nordostlig riktning från Hagfors för alla metaller utom mangan och kadmium. Halterna i mossan är inte alarmerande höga jämfört med bakgrundshalterna i området.
|
|
