| 1. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(author)
-
Ozon påverkar tillväxten hos gran i Sverige - rapport från en fyraårig fältkammarstudie
- 1998
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Föreliggande rapport är en sammanfattning av det arbete som en forskargrupp vid IVL och Botaniska Institutionen vid GU genomfört mellan 1990 och 1998. Huvudmålsättningen med denna studie var att kvantifiera effekten av ozon på tillväxten hos unga granar. Resultatet av Östad-gran studien visar: att ozon ökade klorofyllhalten i 1-åriga barr och därefter reducerade klorofyllhalten i barr som är 2 år och äldre. I 3-åriga barr hade innehållet minskat med 13-24%.- att ozon vid ett AOT40-värde på i genomsnitt 20 ppm-timmar per säsong (2 ggr den kritiska belastningsnivån för skog) orsakade en minskning i tillväxthastigheten på ca 2% under hela experimentperioden. Modellsimuleringar pekar på att dagens ozonnivåer, jämfört med de ozonnivåer som förekom för 100 år sedan, resulterar i 3-11% lägre biomassa hos avverkningsmogen gran i södra Sverige.- att lågt fosforinnehåll reducerade tillväxthastigheten med cirka 8% under hela experimentperioden.- att regelbundna perioder av torka reducerade tillväxthastigheten med cirka 12% under hela experimentperioden.
|
|
| 2. |
- Lövblad, Gun, et al.
(author)
-
Bedömning av en källas utsläpp av svavel och kväve vid regional miljökonsekvensbeskrivning
- 1995
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Målet med arbetet är att ta fram beslutsunderlag för lokalisering av nya utsläppskällor i förhållande till påverkansområdets känslighet och belastning. Denna rapport är första steget i ett tvåårigt arbete, och har hittills inriktats på underlag för svavel- och kväveutsläpp och halt- och depositionsbidrag i relation till totala utsläpp och belastningar inom en region. Utsläppen från en källa eller en verksamhet bör vara i linje med 'god miljöstandard' och bästa tillgängliga teknik 'BAT' och en eventuell utsläppsförändring bör dessutom inte strida mot regionala mål. En källa eller en verksamhet bör betraktas ur ett systemperspektiv. I den mån ny teknik i en ny anläggning ersätter befintliga system, kan nettoutsläppsförändringen från det totala systemet bli en minskning. Att bedöma en utsläppskälla från det halt-, depositions och effektbidrag den ger upphov till i relation till aktuell belastning och till kritisk belastning är inte användbart för den regionala planeringen. Problemet är att en källa eller en verksamhet oftast ger ett litet bidrag till regionens totala belastning, vilken i sin tur i stor utsträckning påverkas av andra länders utsläpp. En första del i planeringsprocessen för en region är därför att avgöra hur stora egna utsläpp som är acceptabla inom regionen. En rad olika metoder att ställa olika regioners utsläpp i relation till varann har testats inom projektet, såsom nyckeltal i form av utsläpp per invånare och per ytenhet, samt utsläppen per ytenhet i relation till kritisk belastning. De svenska utsläppen av svavel har redan idag minskats med vad som utlovats internationellt till år 2010, varför mindre relativ vikt nationellt sett kan läggas vid ytterligare nedskärningar av svavelutsläpp. Undantaget kan vara de regioner kring storstäderna som har relativt stora utsläpp per ytenhet, och speciellt i de områden där de svenska depositionsbidragen ensamma överskrider kritisk belastning. För kväveutsläppen i Sverige har endast en mindre utsläppsminskning skett mellan 1985 och 1992. Trafiksektorn har hittills snarare ökat än minskat sina bidrag. Nedskärningar kommer dock sannolikt att ske under den kommande tioårsperioden. Inte minst viktigt är att nedskärningar sker i övriga europeiska länder. På grund av påtagliga miljöeffekter bör starkt incitament föreligga även för dessa länder att prioritera utsläppsminskningar, vilket i sin tur skulle gynna de svenska ekosystemen. I det fortsatta arbetet kommer underlag att tas fram för ozon och växthusgaser. Metodik för jämförelser mellan olika typer av utsläpp och olika miljöeffekter ska sammanställas och testas. Möjligheter att värdera de olika effekterna gentemot varann ska studeras. Inför slutrapporteringen ska resultaten schabloniseras för olika regioner.
|
|
| 3. |
- Lövblad, Gun, et al.
(author)
-
Hur kan en utsläppskälla bedömas ur miljösynpunkt?
- 1997
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten behandlar frågor om värdering av miljökonsekvenser vid lokalisering av en hypotetisk energiproduktionsanläggning till olika delar av landet. Utsläppen av svavel- och kväveoxider från en sådan anläggning kan vara betydande i relation till de totala utsläppen i län med små utsläpp, men bidragen till halter och depositioner är i de flesta fall små,
|
|
| 4. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(author)
-
Klöver som bioindikator för marknära ozon i Sverige - ett nationellt samarbetsprojekt
- 1995
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- 1992 initierade IVL tillsammans med SLU, Röbäcksdalen, ett samarbete som resulterade i att luftvårdsförbund och länsstyrelser (13-18 län) under tre år har medverkat i en nationell studie, 'Klöver Sverige'. Studien har genomförts parallellt, och i en överensstämmelse med en internationell studie inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, UNECE, ICP-Crops. Målet med denna treårsstudie har varit dels att ta reda på om det går att odla bioindikatorn subklöver, Trifolium subterraneum L., över hela Sverige och dels att erhålla en bild av var, och i vilken omfattning, marknära ozon skadar denna klöverart i Sverige. Denna studie på nationell nivå har kunnat bidra med data till den europeiska studien (12-15 länder) som bland annat går ut på att ta fram underlag för den kritiska haltnivån, över vilken ozon orsakar synliga skador på grödor. Resultaten visar att subklöver kan odlas i hela Sverige. De visar också att risken för att en skada ska kunna uppträda ligger kring 20 ppb som 24-timmarsmedelvärde och kring 25 ppb som 7-timmarsmedelvärde. En skadepotential på 10 % föreligger vid ett 24-timmarsmedelvärde på 25 ppb respektive ett 7-timmarsmedelvärde på 30 ppb. För exponeringsperiodernas ca 28 dygn erhölls ett genomsnittligt AOT40-värde för skador mellan 1 % och 10 %, på 700 ppb-timmar. Detta överensstämmer med det inom UNECE föreslagna korttidsvärdet på 'critical level' för synliga skador på grödor. Resultaten från Klöver Sverige tyder dock på att tröskelvärdet 40 ppb är för högt för att helt skydda mot skador.
|
|
| 5. |
- Skärby, Lena, et al.
(author)
-
Luftföroreningar och växthusgaser: jordbrukets roll som mottagare och källa
- 1995
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- För det närmaste decenniet är det fem miljöproblem som är angelägna för jordbruket 1) Eutrofiering: det ökade kvävenedfallet orsakar problem för jordbruket eftersom artmångfalden i kultur- och skogslandskap hotas. 2) Försurning: jordbruksmarken försuras av många orsaker varav svavelnedfallet står för cirka 10 %. Kompensationen genom kalkning är idag otillräcklig. 3) Marknära ozon: orsakar skördebortfall (cirka 5 %) och nedsatt kvalitet hos vissa grödor. 4) Kadmium i gröda: halten i grödor ökar och har i vete fördubblats under de senaste 60 åren. 5) Växthusgaser och UV-B-strålning: växthusgaser kommer sannolikt att förhöja temperaturen i atmosfären, samtidigt som ultraviolett strålning ökar. Vi är mycket beroende av vilka utsläppsbegränsningar som sker i andra länder för vår egen miljösituation. I Sverige står jordbruket för närvarande för följande andelar av de totala antropogena utsläppen: kväveoxider 4 %, ammoniak 96 %, totalkväve 28 %, koldioxid 11 %; metan 30 %, och lustgas 35%. Jordbrukets bidrag till växthuseffekten har beräknats till cirka 13 % när hänsyn tas till samtliga svenska antropogena emissioner av växthusgaser
|
|
