| 1. |
- Kimbung, Siker, et al.
(author)
-
Transcriptional Profiling of Breast Cancer Metastases Identifies Liver Metastasis-Selective Genes Associated with Adverse Outcome in Luminal A Primary Breast Cancer
- 2016
-
In: Clinical Cancer Research. - : AMER ASSOC CANCER RESEARCH. - 1078-0432 .- 1557-3265. ; 22:1, s. 146-157
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose: The complete molecular basis of the organ-specificity of metastasis is elusive. This study aimed to provide an independent characterization of the transcriptional landscape of breast cancer metastases with the specific objective to identify liver metastasis-selective genes of prognostic importance following primary tumor diagnosis. Experimental Design: A cohort of 304 women with advanced breast cancer was studied. Associations between the site of recurrence and clinicopathologic features were investigated. Fine-needle aspirates of metastases (n = 91) were subjected to whole-genome transcriptional profiling. Liver metastasis-selective genes were identified by significance analysis of microarray (SAM) analyses and independently validated in external datasets. Finally, the prognostic relevance of the liver metastasis-selective genes in primary breast cancer was tested. Results: Liver relapse was associated with estrogen receptor (ER) expression (P = 0.002), luminal B subtype (P = 0.01), and was prognostic for an inferior postrelapse survival (P = 0.01). The major variation in the transcriptional landscape of metastases was also associated with ER expression and molecular subtype. However, liver metastases displayed unique transcriptional fingerprints, characterized by down-regulation of extracellular matrix (i.e., stromal) genes. Importantly, we identified a 17-gene liver metastasis-selective signature, which was significantly and independently prognostic for shorter relapse-free (P < 0.001) and overall (P = 0.001) survival in ER-positive tumors. Remarkably, this signature remained independently prognostic for shorter relapse-free survival (P = 0.001) among luminal A tumors. Conclusions: Extracellular matrix (stromal) genes can be used to partition breast cancer by site of relapse and may be used to further refine prognostication in ER positive primary breast cancer. (C)2015 AACR.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
In: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 4. |
- Rothenberg, Elisabet, 1960-, et al.
(author)
-
Alcohol and dietary intake among 70-year-olds : Results from the Gothenburg H70 birth cohort studies
- 2018
-
In: Abstracts of the 40th ESPEN Congress, Madrid, Spain, 1-4 September 2018. - Madrid.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- ESPEN 2018 Abstract Submission Topic: Nutritional epidemiology Abstract Submission Identifier: ESPEN18-ABS-1511 ALCOHOL AND DIETARY INTAKE AMONG 70-YEAR-OLDS – RESULTS FROM THE GOTHENBURG H70 BIRTH COHORT STUDIES J. Samuelsson*, 1, A. Zettergren 1, E. Rothenberg 2, F. Ahlner 1, I. Skoog 1 1Neuropsychiatric Epidemiology Unit, Department of Psychiatry and Neurochemistry, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, Centre for Ageing and Health (AGECAP) at the University of Gothenburg, Gothenburg, 2Food and Meal Science, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden Rationale: A higher intake of alcohol has been associated with a lower quality of diet. There are indications that alcohol consumption is increasing in older adults, but studies examining the relation between alcohol and dietary patterns in older adults are limited. We aim to investigate the relation between diet quality and alcohol intake in two samples of 70-year-olds examined 2000-02 and 2014-16. Methods: Data was derived from the Gothenburg H70 Birth Cohort Studies and the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden. A total of 1415 individuals participated in the dietary examinations (56% women). Alcohol and dietary intake was determined by the diet history method, estimating total food intake during the preceding three months. Determinants of a high quality diet and values of high and low alcohol intake were based on the Nordic Nutrition Recommendations 2012. Relations between alcohol consumption and dietary intake were investigated, within each birth cohort stratified by sex, using linear regressions adjusted for energy and BMI. Results: Alcohol intake has increased (p=< 0, 05), 15% of the women and 21% of the men had a higher alcohol intake in the 2000-02 examination and 33% of the women and 32% of the men had a higher intake in the 2014- 16 examination. There were less dietary intake differences in women within both birth cohorts, but the results indicate that men and women with a higher intake of alcohol had a higher intake of energy and fish/shellfish, but a lower intake of carbohydrates, fibre, fruits and vegetables, sweets and snacks (p=<0,05). Conclusions: Preliminary results support the notion that alcohol intake in older adults has increased, but results do not indicate that dietary intake overall is of lower quality in those with a higher intake of alcohol. Further analyses will be conducted and longitudinal data will be added. Disclosure of Interest: None Declared Keywords: alcohol, dietary pattern
|
|
| 5. |
- Rothenberg, Elisabet, et al.
(author)
-
Alcohol and dietary intake among 70-year-olds : Results from the Gothenburg H70 birth cohort studies
- 2018
-
In: Clinical Nutrition. - : Elsevier BV. - 0261-5614.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- ESPEN 2018 Abstract Submission Topic: Nutritional epidemiology Abstract Submission Identifier: ESPEN18-ABS-1511 ALCOHOL AND DIETARY INTAKE AMONG 70-YEAR-OLDS – RESULTS FROM THE GOTHENBURG H70 BIRTH COHORT STUDIES J. Samuelsson*, 1, A. Zettergren 1, E. Rothenberg 2, F. Ahlner 1, I. Skoog 1 1Neuropsychiatric Epidemiology Unit, Department of Psychiatry and Neurochemistry, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, Centre for Ageing and Health (AGECAP) at the University of Gothenburg, Gothenburg, 2Food and Meal Science, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden Rationale: A higher intake of alcohol has been associated with a lower quality of diet. There are indications that alcohol consumption is increasing in older adults, but studies examining the relation between alcohol and dietary patterns in older adults are limited. We aim to investigate the relation between diet quality and alcohol intake in two samples of 70-year-olds examined 2000-02 and 2014-16. Methods: Data was derived from the Gothenburg H70 Birth Cohort Studies and the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden. A total of 1415 individuals participated in the dietary examinations (56% women). Alcohol and dietary intake was determined by the diet history method, estimating total food intake during the preceding three months. Determinants of a high quality diet and values of high and low alcohol intake were based on the Nordic Nutrition Recommendations 2012. Relations between alcohol consumption and dietary intake were investigated, within each birth cohort stratified by sex, using linear regressions adjusted for energy and BMI. Results: Alcohol intake has increased (p=< 0, 05), 15% of the women and 21% of the men had a higher alcohol intake in the 2000-02 examination and 33% of the women and 32% of the men had a higher intake in the 2014- 16 examination. There were less dietary intake differences in women within both birth cohorts, but the results indicate that men and women with a higher intake of alcohol had a higher intake of energy and fish/shellfish, but a lower intake of carbohydrates, fibre, fruits and vegetables, sweets and snacks (p=<0,05). Conclusions: Preliminary results support the notion that alcohol intake in older adults has increased, but results do not indicate that dietary intake overall is of lower quality in those with a higher intake of alcohol. Further analyses will be conducted and longitudinal data will be added. Disclosure of Interest: None Declared Keywords: alcohol, dietary pattern
|
|
| 6. |
- Rothenberg, Elisabet, 1960-, et al.
(author)
-
Associations of dietary intake, anthropometric measurements and depression among three birth cohorts of 70-year-olds examined 1992-2016
- 2018
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Associations of dietary intake, anthropometric measurements and depression among three birth cohorts of 70-year-olds examined 1992-2016 Authors: Jessica Samuelsson¹, Ingmar Skoog¹, Anna Zettergren¹, Elisabet Rothenberg², 1Neuropsychiatric Epidemiology Unit, Department of Psychiatry and Neurochemistry, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, Centre for Ageing and Health (AGECAP) at the University of Gothenburg, Sweden. ² Food and Meal Science, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden Abstract Objectives: To examine associations between dietary intakes, anthropometric measurements and depression among three samples of 70-year-olds examined 1992-93 (birth cohort 1922), 2000-02 (birth cohort 1930) and 2014-16 (birth cohort 1944). Methods: Data was derived from the Longitudinal Gerontological and Geriatric Population Study in Gothenburg, Sweden and the Population Study of Women in Gothenburg. A total of 1524 individuals participated in both the psychiatric and the dietary examination (60% women and 40 % men). Major depression was diagnosed according to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5). Minor depression was diagnosed according to DSM-IV-TR research criteria. Dietary intake was determined by the diet history method, estimating food intake during the preceding three months. Height, body weight and BMI were also determined. Linear regressions were calculated and analyses were adjusted for gender. Results: In the 1992-93 examination (including only women) 19% were diagnosed with either major or minor depression, 13% (9% of the men and 15% of the women) in the 2000-02 examination were diagnosed with either major or minor depression and 8% (6 % of the men and 9% of the women) were diagnosed with either major or minor depression in the 2014-16 examination. There were no significant associations between depression and energy- and nutrient intake, height, weight and BMI among women examined 1992-93. There were significant associations between depression and higher energy-, carbohydrate- and iron intakes in the 2000-02 examination (≤p=0.05). There were a significant associations between depression and higher energy-, fat-, and calcium intakes in the 2014-16 examination (p=≤0,05). Conclusions: Preliminary results indicate that there could be an association between dietary intake and depression among older adults. Further analyses will be conducted examining the association between depression and dietary patterns, waist circumference, energy expenditure and physical activity. Analyses of longitudinal data will also be conducted on 85 year-olds examined 2016 (birth cohort 1930).
|
|
| 7. |
- Rothenberg, Elisabet, et al.
(author)
-
Associations of dietary intake, anthropometric measurements and depression among three birth cohorts of 70-year-olds examined 1992-2016
- 2018
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Associations of dietary intake, anthropometric measurements and depression among three birth cohorts of 70-year-olds examined 1992-2016 Authors: Jessica Samuelsson¹, Ingmar Skoog¹, Anna Zettergren¹, Elisabet Rothenberg², 1Neuropsychiatric Epidemiology Unit, Department of Psychiatry and Neurochemistry, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, Centre for Ageing and Health (AGECAP) at the University of Gothenburg, Sweden. ² Food and Meal Science, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden Abstract Objectives: To examine associations between dietary intakes, anthropometric measurements and depression among three samples of 70-year-olds examined 1992-93 (birth cohort 1922), 2000-02 (birth cohort 1930) and 2014-16 (birth cohort 1944). Methods: Data was derived from the Longitudinal Gerontological and Geriatric Population Study in Gothenburg, Sweden and the Population Study of Women in Gothenburg. A total of 1524 individuals participated in both the psychiatric and the dietary examination (60% women and 40 % men). Major depression was diagnosed according to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5). Minor depression was diagnosed according to DSM-IV-TR research criteria. Dietary intake was determined by the diet history method, estimating food intake during the preceding three months. Height, body weight and BMI were also determined. Linear regressions were calculated and analyses were adjusted for gender. Results: In the 1992-93 examination (including only women) 19% were diagnosed with either major or minor depression, 13% (9% of the men and 15% of the women) in the 2000-02 examination were diagnosed with either major or minor depression and 8% (6 % of the men and 9% of the women) were diagnosed with either major or minor depression in the 2014-16 examination. There were no significant associations between depression and energy- and nutrient intake, height, weight and BMI among women examined 1992-93. There were significant associations between depression and higher energy-, carbohydrate- and iron intakes in the 2000-02 examination (≤p=0.05). There were a significant associations between depression and higher energy-, fat-, and calcium intakes in the 2014-16 examination (p=≤0,05). Conclusions: Preliminary results indicate that there could be an association between dietary intake and depression among older adults. Further analyses will be conducted examining the association between depression and dietary patterns, waist circumference, energy expenditure and physical activity. Analyses of longitudinal data will also be conducted on 85 year-olds examined 2016 (birth cohort 1930).
|
|
| 8. |
- Samuelsson, Jessica, et al.
(author)
-
P3-608 : DIETARY PATTERNS AMONG 70-YEAR-OLDS IN RELATION TO CSF BIOMARKERS FOR ALZHEIMER'S DISEASE
- 2019
-
In: Alzheimer's & Dementia. - : Wiley. - 1552-5260.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Background Evidence suggests that diet could be a modifiable factor in the prevention of Alzheimeŕs disease (AD). High quality dietary patterns, such as the Mediterranean diet, has been suggested as protective, and lower quality dietary patterns, such as the western diet, has been suggested as a risk factor. Studies on the associations between dietary patterns and biomarker pathways for AD, are still limited. The aim of this study is to investigate the relation between dietary patterns and CSF biomarkers of relevance for AD in a sample of 70-year-olds from the general population. Methods Data was derived from the population based Gothenburg H70 Birth Cohort Studies in Gothenburg, Sweden (n=1203). There were 273 non-demented participants with dietary- and CSF data (49% women). CSF levels of β-amyloid (Aβ)42, total tau, and phosphorylated tau were measured with ELISA. Dietary intake was determined by the diet history method. Dietary intake was divided into food groups, and energy and nutrient intake were calculated. Statistical analyses were performed using general linear models, adjusted for energy intake, APOE4, BMI, education, and physical activity level. Results Lower levels of β-amyloid in CSF were associated with a higher intake of fast food (p=0.041), fiber (p=0.039), fiber-rich bread (p=0.004) and cereals (p=0.021) among men. Among women, lower levels of β-amyloid were associated with a higher intake of sweets (e.g. candy, sweet bakery) (p=0.022), before adjusting for covariates, but not after. Higher levels of total tau and phosphorylated tau were associated with a higher margarine intake (primarily butter-based) among men (p=0.033 and p=0.048). Among women, higher tau-levels were associated with a higher intake of soda (e.g. soft drink, lemonade) (p=0.003). Conclusions Preliminary results indicate that the intake of lower quality foods, such as fast food, butter-based margarines and soda, was related to more pathological levels of the CSF biomarkers. In men, we also found a relation between fibre, fibre-rich bread and cereals and more pathological levels. Fibre are considered healthy, but the dietary quality of fibre-rich bread and cereals can vary. Further analyses will be conducted using a Mediterranean dietary index and principal component analyses.
|
|
| 9. |
- Samuelsson, Jessica, et al.
(author)
-
Time trends in nutrient intake and dietary patterns among five birth cohorts of 70-year-olds examined 1971-2016 : results from the Gothenburg H70 birth cohort studies, Sweden
- 2019
-
In: Nutrition Journal. - : BioMed Central. - 1475-2891. ; 18:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background Nutrition is a key factor in healthy ageing but there are still gaps in knowledge about risk- and protective factors linking diet and healthy ageing. The aim of this study was to investigate time trends in dietary patterns and nutrient intake in an older population, in order to increase the understanding of whether dietary recommendations are followed and if nutrient needs are met. Methods Cross-sectional data was derived from five samples of 70-year-olds examined 1971-72, 1981-83, 1992-93, 2000-02 and 2014-16 from the Gothenburg H70 birth cohort studies in Sweden. A total of 2246 individuals (56% women) participated. Dietary intake was determined by the diet history method, which is an interview including questions on usual frequencies and portion sizes of food intake during the preceding three months. Recommended values of nutrient intake and determinants of healthful dietary patterns were based on the Nordic Nutrition Recommendations 2012. Statistical analyses were performed using general linear models, student's t-test and chi-square test, stratified by sex. Results The intake of fruits and vegetables, fish and seafood, whole grain products and nuts and seeds increased during the study period (p < 0.0001), among both sexes. However, there was also an increase in alcohol intake (p < 0.0001), especially from wine and beer, and in 2014-16 more than 30% had an alcohol intake above recommendations. Protein intake increased (p < 0.0001 for women and p = 0.0004 for men), and 48% of the women and 37% of the men had a protein intake above recommended 1.2 g/kg body weight and day in 2014-16. The proportion of participants at risk of inadequate intake of vitamins C, D and folate decreased during the study period, among both sexes (p < 0.0001). However, vitamin D intake from diet was still below average requirement level of 7.5 mu g/day for 49% of the women and 32% of the men in 2014-16. Conclusions Dietary patterns have changed among 70-year-olds during the past five decades, with an increase in healthful foods and a higher nutrient density in later born birth cohorts. However, the intake of alcohol increased, especially among women. Results from this study can be useful as a basis for dietary guidelines and used for prevention strategies involving older adults in population-based and health care settings.
|
|
| 10. |
|
|
