| 1. |
- Lindgren, Anne-Li, 1965-, et al.
(author)
-
Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation
- 2003
-
In: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 1-2, s. 59-70
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I dagens förskola har dokumentation fått en prioriterad position som arbetsmetod. Hur dokumentation ska gå till och vad den kan användas till finns det relativt utförliga instruktioner om, däremot saknas etiska diskussioner omkring vad dokumentation innebär för de barn som blir dokumenterade. Arbetsmetoden beskrivs ur ett vuxenperspektiv och vi argumenterar här för varför det är angeläget att föra in ett etiskt tänkande i förhållande till de barn som dokumenteras. Barn som dokumenteras bör ges samma skydd som exempelvis forskare erbjuder de barn de beforskar.
|
|
| 2. |
- Eriksson (Barajas), Katarina, 1966-, et al.
(author)
-
Hej och välkomna till barnens sagotimme : Barn leker barnkultur på fritids
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Barnkulturforskningen vilar på en lång tradition inom ämnen som estetiskt skapande, medier, leksaker, kamratkulturer, folklore, lek, litteratur, musik, teater och dans. Begreppet barnkultur definieras ofta som den samhällsstödda (kanoniserade) kultur som skapas av vuxna för barn (Hanson & Sommansson, 1998). Barns kultur kan däremot definieras som de sociala handlingar barn utför inom ramarna för friutrymmen som de skapar sig eller har att tillgå inom sociala institutioner som fritidshem, familj eller skola (Hanson & Sommansson, 1998; James, Jenks & Prout, 1998).Barnkulturforskning studerar och analyserar inte enbart samhällsstödd kultur. Den gemensamma nämnaren för denna forskningstradition är att de flesta inom området studerar och analyserar kulturella uttryck som vänder sig till barn, så som barnlitteratur, barnteater, data- och videospel, samt reklam riktad till barn alternativt föreställande barn.Det har inte bedrivits lika mycket forskning om barns kultur som om barnkultur. Merparten av den forskning som finns inom området bygger på likartade metodologiska utgångspunkter. Oftast utgår studierna från etnografiskt material eller från intervjusamtal.Allison James, Chris Jenks och James Prout (1998) argumenterar för empiriska studier av barns kultur som synliggör dynamiken mellan individ och samhälle. Författarna beskriver barns kultur som ett sätt att vara barn bland andra barn med en speciell kulturell stil men de menar samtidigt att detta alltid hänger samman med specifika tider, rum och platser. Deras perspektiv på barns kultur definieras som samhälleligt kontextualiserade sociala handlingar och inte enkom som skämt, ramsor eller folklore vilket var vanligt i tidigare forskning (jfr exempelvis Opie & Opie, 1970). Författarna menar att barn inte endast anpassar sig till de strukturer eller institutioner de omges av. Genom tillägnande, transformering och motstånd blir barnen aktörer i förhållande till rådande diskurser (James et al., 1998). Barns kultur blir därmed ett begrepp som präglas av både rörelse, pluralism och fragmentering, vilket i sin tur innebär att barns kultur egentligen bör benämnas barns kulturer.Att studera barns kultur medför en förståelse av barn som individer med aktörskap. Att studera barn som aktörer kan innebära olika saker. I detta arbete menas med aktörskap ett studium av barns egna handlingar i vardagen. Det innebär att vår förståelse av barn är att de är samhällsvarelser som både influeras av och blir influerade av sin omvärld.En vanlig vuxeninitierad barnkulturpraktik är sagostunden, vanligast förekommande inom förskolan (se till exempel Asplund Carlsson & Graneld, 1995) och på bibliotekens barnavdelning.Barns språkutveckling och metod för att utläsa och förstå sin tillvaro börjar långt tidigare än förmågan att tala och läsa, hävdar Shirley Brice Heath i What no bedtime story means: Narrative skills at home and school (1982). Heath refererar bl a till ett medelklassområde med stark anknytning till skolkulturen i sydöstra USA, kallat Maintown. Där uppmuntras barnen tidigt av sina föräldrar att lära sig läsa och tolka sin tillvaro genom identifikation av objekt och föremål i till exempel bilderböcker. Dessutom uppmanas dessa medelklassbarn att se samband mellan avbildade föremål och bild; en metod som Heath kallar what-reasoning.Genom att studera barn som leker1 en sådan vuxeniniterad barnkulturpraktik – sagostund – kan man få ökad kunskap om hur barn ser på kulturevenemang som vuxna förser dem med. Denna studie kan därmed sägas anlägga ett dubbelt fokus: på barns kultur och på barnkultur.
|
|
| 3. |
- Sparrman, Anna, 1965-
(author)
-
Aktörsblick, observatörsblick och kameraöga. Videoinspelning som visuell forskningsmetod.
- 2003. - 1
-
In: Visuella spår: Bilder i samhälls- och kulturanalys. - Lund : Studentlitteratur. - 9144024622 - 9789144024622 ; , s. 202-215
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Hur kan man använda och studera bilder i kultur- och samhällsvetenskapliga sammanhang?I denna bok ges en bred introduktion till dem som vill söka ny kunskap i nya källmaterial. Författarna ger exempel på hur reklamfotografier eller veckopressbilder kan användas i studier av sociala roller, etnicitet och genus, av normalitet och avvikande eller idealbilder av vardagen och människan. De argumenterar för att bredda synfältet och söka kunskap i visuella material - och visar även hur det kan göras.
|
|
| 4. |
- Sparrman, Anna, 1965-, et al.
(author)
-
Barn, konsumtion och estetik. Pogs - ett spel i tiden
- 2002
-
In: Bild i skolan : Lärarförbundets tidskrift för bildpedagogik : konst, media, design. - 0349-2117. ; :2002:3, s. 24-28:3, s. 24-28
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 5. |
- Sparrman, Anna, 1965-
(author)
-
Barns bruk av mediebilder - Girl Power och ishockeydrömmar
- 2002
-
In: Idol, Image, Identitet. - Centrum för barnkulturforskning : Stockholm. - 9197314773 ; , s. 25-46
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Att ha en egen personlighet, en identitet, är livsavgörande. Att hitta sin personlighet, om man nu kan säga att det finns en sådan, är en livslång process som påverkas från många olika håll. Ofta spelar idoler av olika slag en stor roll an tingen det handlar om en barnboksgestalt, om musiker, om idrottshjältar, om bilder eller om djur, i detta fall hästar. Särskilt viktigt kan behovet av idoler vara för invandrade barn och ungdomar som berövats sin naturliga kulturella omgivning. Om detta och mycket annat handlar denna skrift.
|
|
| 6. |
- Sparrman, Anna, 1965-, et al.
(author)
-
Bild och kunskapssökande
- 2003. - 1
-
In: Visuella spår: Bilder i kultur- och samhällsvetenskapen. - Lund : Studentlitteratur. - 9144024622 - 9789144024622 ; , s. -224
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Hur kan man använda och studera bilder i kultur- och samhällsvetenskapliga sammanhang?I denna bok ges en bred introduktion till dem som vill söka ny kunskap i nya källmaterial. Författarna ger exempel på hur reklamfotografier eller veckopressbilder kan användas i studier av sociala roller, etnicitet och genus, av normalitet och avvikande eller idealbilder av vardagen och människan. De argumenterar för att bredda synfältet och söka kunskap i visuella material - och visar även hur det kan göras.
|
|
| 7. |
- Sparrman, Anna, 1965-, et al.
(author)
-
Pog game practices, learning and ideology : Local markets and identity work.
- 2003
-
In: Investigating educational policy through etnhnography.. - Oxford : JAI Elsevier Sciences. - 0762310189 - 9780762310180 ; , s. 169-192
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- The present study draws on ethnographic work in an after-school centre for 6 to 8 year-old children, focusing on visual culture and its role in children-s everyday interaction and informal learning. In Sweden, collector games of visual artefacts, such as Pokemon cards, have recently been banned in many schools and pre-schools. The present children-s play and conversations were video recorded in relation to pog game practices involving negotiations, trade and actual play with pog disks, that is, a set of small round disks, featuring geometric patterns, comic strip characters, fantasy motifs or other motifs from commercial culture for children. By analysing actual play practices, we hope to move beyond moral panics around commercial childhood culture, on the one hand, and romantic idealisation of modern childhood, on the other. The analyses primarily concern informal learning in the children-s negotiations about the symbolic and economic value of individual pogs, a type of informal mathematics or symbolic calculus in a local field of symbolic power. Much as in the game of marbles, a substantial part of children-s playing time was devoted to metacommunication on the game, more specifically to play presequences or other play commentaries, rather than to the playing as such. The children engaged in extensive negotiations about local value hierarchies, for instance, how many pogs of type-x that would match one pog of type-y. Such value hierarchies were invoked both in economic trade negotiations, and in conversations on the aesthetic qualities of distinct pogs. These negotiations had a bearing both on access rituals in children-s play and in the subject positioning of the players and co-players. Moreover, the give and take of these game practices played a role in the formation of notions of equal rights and democratic values. Ultimately, pog game practices formed a symbolic arena for the display and negotiations of local identities.
|
|
| 8. |
- Sparrman, Anna, 1965-, et al.
(author)
-
Skolbio studerad genom kameralinsen : Erfarenheter från ett forskningsfält.
- 2004
-
In: Didaktisk Tidskrift. - 1101-7686. ; 14:2-3, s. 71-90
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- I denna artikel beskrivs erfarenheter som gjorts före och under en materialinsamling till ett nystartat forskningsprojekt: Från fostran till reflektion - lärares och elevers användning av skolfilm och skolbio. Den initiala planeringen och tillträdet till det nya forskningsfältet diskuteras, med särskilt fokus på de teoretiska och metodologiska omprövningar som insamlingsarbetet resulterat i. I artikeln diskuteras moment som förändrat projektet: till exempel resulterade kontakten med skolbioaktörer i en kartläggning av skolbiofältet och kontakten med potentiella informanter gjorde att perspektivet ändrades från att följa specifika skolbioprojekt till att följa utvalda filmer. Eftersom materialinsamlingen genomfördes i skolmiljö påverkade den pedagogiska verksamheten förutsättningarna för forskarnas användning av videokameror. Därför prövar artikeln även olika förhållningssätt till att använda videokamera vid en etnografisk materialinsamling, och till forskarens roll vid videoinspelning.
|
|
| 9. |
- Sparrman, Anna, 1965-
(author)
-
Visuell kultur i barns vardagsliv
- 2003
-
In: FärgNotiser. Från Stiftelsen Svenskt färgcentrum. - 0283-507X. ; :69
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 10. |
- Sparrman, Anna, 1965-
(author)
-
Visuell kultur i barns vardagsliv : Bilder, medier och praktiker
- 2002
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This study concerns visual culture in 64 children-s (6- to 8-year-olds) everyday practices at a Swedish after-school center. It draws on an interdisciplinary theoretical framework, ranging from visual culture to discourse analysis, exposing the complexity of visuality in children-s social interactions, when talking about TV-programs, mimicing Spice Girls videos, drawing caricatures or looking at picture books. The central questions of the study are: What are children-s visual practices? What do children-s everyday practices tell us about visual culture and finally: What do these practices tell us about children-s agency?The data draw on media ethnographic fieldwork. The total material consists of 90 hours of videotaped after-school practices, 500 slides, and 79 drawings and objects produced by the children. Also, it contains 8 hours of interviews with children from the center, in their own rooms at home. The material covers 419 practices that reflect visual culture. Verbal as well as nonverbal interaction (gaze, gestures, voice) was transcribed on a micro level according to transcription rules set up by conversation analysis. The analyses combine this discursive method with a media ethnographic approach, which makes it possible to study the children as agents, investigating their relation to visual culture, both from the perspective of reproduction and from that of resistance and subversion.An overall finding was that children-s appropriation of visual culture was interactionally grounded. At the center, the children constantly negotiated visual meaning. As a consequence of the collaborative nature of visual culture, the social meaning of a picture could not be fixated or established a priori. Looking at a TV-program, creating scientific models, acting as a Sonic fan, or comparing tattoos were not just part of larger cultural processes, but were also processes, under continuous negotiation, far beyond the specific situation in which the practices were initially situated. Simultaneously, the children negotiated and renegotiated power relations and friendship alliances.It is also argued that the children exploited visual culture as a tool in, for example, gender identity work, since they both positioned each other through visual discourse and were positioned by visual culture. Thereby, this study contributes to an understanding of visuality as both a resource and a restriction in children-s lives. Title in translation: Visual culture in the everyday life of children - pictures, media and practices.
|
|
