| 1. |
- Janson, Staffan, 1945-, et al.
(författare)
-
Äldre i Värmland : Om hälsa, levnadsvanor och livssituation 2006
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Landstinget har i samarbete med Karlstads universitet gjort flera befolkningsundersökningar i Värmland och publicerat rapporter om både den vuxna befolkningens och barns hälsa, senast med rapporten Värmlänningarnas Liv och Hälsa 2004. Någon befolkningsstudie av de äldres hälsa och livsvillkor har dock inte gjorts tidigare.Efter tre års förarbeten och samråd mellan landstinget, Värmlands kommuner och flera institutioner vid Karlstads universitet genomfördes den föreliggande studien av de äldres hälsa under senhösten 2006, i form av en omfattande postenkät. Urvalet utgjordes av 2500 slumpmässigt uttagna kvinnor och män som var 80 år eller äldre. Svarsfrekvensen var 60 procent, vilket får betraktas som mycket bra med tanke på att cirka 15 procent i denna åldersgrupp lever i särskilda boenden.Studien avspeglar således hälsan och livsvillkoren för de äldre. Överlag visar det sig att de äldre mår bra och har stor kapacitet att fungera som aktiva samhällsmedborgare. Samtidigt är det många som har kroniska besvär, med värk, syn- och hörselnedsättning, inkontinensbesvär etc. Det föreligger också en klar social gradient, där särskilt äldre kvinnor med arbetarbakgrund har både mer sjukdom och större ekonomiska problem än de övriga.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergh, Daniel, 1974-, et al.
(författare)
-
Solidarity in the neighbourhood, social support at work and psychosomatic health problems
- 2009
-
Ingår i: Journal of Public Health. - Berlin : Springer. - 2198-1833 .- 1613-2238 .- 0943-1853. ; 17:4, s. 265-271
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to analyse the link between psychosocial factors in the neighbourhood and work environments, and psychosomatic health problems.Methods The data were collected in the survey “Life and Health ”, which was conducted in 2000 in six Swedish county councils. A total of 71,580 questionnaires were distributed to randomly selected individuals aged 18 –79. A total of 46,636 respondents completed the questionnaire. This gives a response rate of around 65%. For the purpose of this study only gainfully employed individuals aged 18 – 64 are included, which gives a total of 22,164 individuals: 11,247 (50.7%) women and 10,917 (49.3%) men. Two scales were used to measure the psychosocial environments in the neighbourhood and at work. The link between these scales and psychosomatic health problems was analysed by using multinomial logistic regression.Results The results show that both “Psychosocial Neighbourhood Environment” (PNE) and “Psychosocial Working Environment” (PWE), independently, are related to psychosomatic health problems. Hence, the health effects of social relations in the neighbourhood were not modified by the quality of social relations at work, or vice versa. The levels of psychosomatic health problems are highest for people experiencing a low degree of social solidarity in the neighbourhood and for those experiencing low degrees of supportive work relationships.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Eriksson, Ulla-Britt, 1949-, et al.
(författare)
-
Long-Term Sickness Absence Due to Burnout : Absentees' Experiences
- 2008
-
Ingår i: Qualitative Health Research. - : SAGE Publications. - 1049-7323 .- 1552-7557. ; 18:5, s. 620-632
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the late 1990s, there was a marked increase in Sweden in long-term sickness absence with mental diagnoses. In the extensive research on burnout, little attention has been paid to the link with sickness absence. Our aim in this study was to discover what caused burnout, or such severe stress that it led to long-term sickness absence (> 28 days). We interviewed 32 individuals on long-term sickness absence with a diagnosis of burnout and used grounded theory to analyze the data. We believe that events prior to the sickness absence can be understood as a process of emotional deprivation, and we described the process in terms of a flight of stairs with eight steps: “The Burnout Stairs.” We argue that the emotion conveying the process of emotional deprivation is unacknowledged shame, which has its basis in poor social relations at work. We discuss the study's limitations and the need for further research in this field.
|
|
| 6. |
- Rantakeisu, Ulla, 1966-, et al.
(författare)
-
Trött på den ekonomiska krisen?
- 2009
-
Ingår i: Värmlands Folkblad. ; 20:oktober
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Starrin, Bengt, 1947-
(författare)
-
Socioekonomiska förhållanden och psykisk ohälsa
- 2009
-
Ingår i: Värmlänningarnas liv & hälsa 2008. - Karlstad : Karlstad University Press. ; , s. 67-73
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Starrin, Bengt, 1947-
(författare)
-
Är värmlänningen lycklig?
- 2009
-
Ingår i: Värmlänningarnas liv & hälsa 2008. - Karlstad : Karlstad University Press. - 9789185335947 ; , s. 59-65
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
