| 1. |
- Sternbeck, John
(author)
-
Antimon, selen, tellur, indium, gallium och palladium: mängder, trender och fördelning i teknosfären
- 1998
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den totala svenska konsumtionen av Sb, Se, Te, In, Ga och Pd uppskattas och de huvudsakliga användningsområdena beskrivs. Den ackumulerade mängden av Sb, Se, In och Pd i teknosfären ökar exponentiellt med tiden. Mängden In har fördubblats ungefär vart 7:e år. Elektronikbranschens expansion förklarar den ökade konsumtionen av In och Ga, medan konsumtionen av Pd även ökar pga katalysatoranvändning. Konsumtionen av Sb ökar framförallt pga den ökande användningen av flamskyddsmedel. På grund av förändrade användningsområden minskar andelen Sb som återvinns. De mängder av dessa ämnen som omsätts avsiktligt jämförs med de mängder som sprids genom förbränning av kol och olja. För Se och Ga gäller att ur ett globalt perspektiv så dominerar spridning via kol över de mängder som omsätts avsiktligt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Sternbeck, John, et al.
(author)
-
Nya metaller och metalloider i samhället
- 1999
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- För 18 metaller och metalloider (Ag, As, Ba, Be, Bi, Ga, Ge, In, Li, Pd, Pt, Sb, Se, Ta, Te, Ti, Tl, och V) beskrivs och analyseras: 1. En kort sammanfattning av geokemiska och toxiska egenskaper. 2. Nuvarande årlig svensk konsumtion samt trender. 3. De mängdmässigt viktigaste användningsområdena. 4. Förekomst och möjlighet till återvinning. 5. Hur metallerna uppträder i avfallsledet. 6. Vilka produkter, processer och verksamheter som är mest kritiska för spridning av metaller till ekosystem. 7. Betydelsen av fossila bränslen för metallernas omsättning i Sverige, och slutligen 8. En jämförelse av de avsiktliga flödena med de oavsiktliga (kol och olja) samt med de naturliga flödena i ekosystemet.
|
|
| 4. |
- Östlund, Per, et al.
(author)
-
Metaller, PAH, PCB och totalkolväten i sediment runt Stockholm - flöden och halter
- 1998
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I akvatiska miljöer utgör sedimenten en mycket viktig sänka för metaller och organiska miljögifter, och halterna i sedimenten återspeglar i hög grad halter och flöden i vattenmassan. Sediment av olika åldrar kan därför användas för att bestämma hur belastningen av dessa ämnen varierat över tiden. Det föreligger också en risk att metaller och organiska miljögifter sprids från sedimenten till vattenmassan, exempelvis genom bioturbation eller oxidation. Kunskap om fördelning av miljöstörande ämnen i sediment är därför av stor vikt. I denna studie har sediment vid 117 stationer i Stockholmsområdet provtagits och analyserats på tio metaller (As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb, och Zn), PAH, PCB, och totalkolväten vid olika sedimentdjup. De områden som provtagits är Saltsjön ut till lilla Värtan, Mälaren ut till Mälarhöjden samt Brunnsviken och 12 småsjöar utanför centrala Stockholm. I 13 av innerstadsstationerna har sedimenten daterats.
|
|
