SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Westin Lars 1953 ) srt2:(2020-2024)"

Sökning: WFRF:(Westin Lars 1953 ) > (2020-2024)

  • Resultat 11-17 av 17
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
11.
  • Westin, Lars, Professor, 1953- (författare)
  • Electric aviation for the strait of Kvarken
  • 2021
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • In this Infosheet we show that from a travel time perspective, aviation is a competitive alternative to other modes for travelling over the strait of Kvarken. With electric aviation, a possibility to develop prerequisites that may make regional aviation feasible is opened.
  •  
12.
  • Westin, Lars, Professor, 1953- (författare)
  • Flytta Campus till Skellefteå City
  • 2022
  • Ingår i: Norran. - Skellefteå : Norr Media AB. - 1103-9752. ; , s. 14-14
  • Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Det är glädjande att stadsbyggande i Skellefteå nu tagit fart. Staden står efter ett tioårigt arbete väl rustat för en fastighetsmarknadsdriven tillväxt. De konstlade motsättningar som odlats mellan utveckling i centrum och i mindre tätorter/landsbygder har försenat processen, men verkar avklarade. Skellefteå kan fokusera på möjligheter och bidra till Norrlands utveckling. Slentrian och obsoleta strukturer bör ifrågasättas. Ett angeläget tema är stadens förhållande till högre utbildning.  När det gäller utbildningen och forskningens lokalisering krävs nytänkande. Campus Skellefteå representerar dåtidens mode, ett amerikanskt campus; en isolerad yta, ofta utanför stadscentra. Umeå och speciellt Luleå universitet är tydliga exempel på det modet. Misstaget blev snart uppenbart. Kostnader och problem har uppstått när universiteten ska integreras med städerna och deras centra. Man vill närma studenter och forskare till företag och offentlig verksamhet. Man vill låta fler verksamheter nyttja universitetets faciliteter. Men även låta universitetet nyttja och bidra till stadens övriga mötesrum. Den moderna stadens centra får mindre handelsytor och mer mötesplatser. Ett sådant stadscentrum berikas av studenter. Vancouver och New York eller Hagastaden i Stockholm är exempel, men bör inte kopieras.                        Det moderna universitetet behöver även närhet till kommunikationer. Campus bör därför flyttas in i city; nära bussar, Norrbotniabanan och möjligheter för drönare och eVTOLs att landa. Det ger gångavstånd till centrums mötesplatser, hotell, restauranger och Sara kulturhus. Närhet till Lasarettet ger en grund för vårdutbildning och medicinsk forskning. I förnyelsen av området runt Södra Järnvägsgatan bör därför utbildningens och forskningens lokalbehov ges prioritet. Med en grund i ett bra läge och stimulerande gestaltning kan en attraktiv plats för kunskap skapas, där studenter och forskare trivs, berikar och inspireras av staden Skellefteå.  
  •  
13.
  • Westin, Lars, Professor, 1953- (författare)
  • Helt nya förutsättningar för regionalt flyg växer fram
  • 2021
  • Ingår i: Västerbottens-Kuriren. - Umeå : Stiftelsen VK-press. - 1104-0246.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Det eldrivna flyg som nu växer fram erbjuder nya möjligheter för det regionala flyget. Fossilfri el minskar flygets klimatpåverkan. Den institutionella oredan inom svensk regional kollektivtrafik hindrar däremot grundläggande kollektivtrafik och kommersiellaförutsättningar för en industri och ett elektriskt flyg som stärker tillgängligheten i norra Skandinavien
  •  
14.
  • Westin, Lars, Professor, 1953- (författare)
  • The green industry of Northern Sweden : will the boom also build growth?
  • 2023. - 1
  • Ingår i: Industrial location and vitalization of regional economy. - Singapore : Springer. - 9789811981272 - 9789811981289 ; , s. 95-115
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Currently, Northern Sweden faces a phase of new industrialisation. Large "green" industrial projects are located or planned to be initiated in the region. Attractors are a reliable supply of green energy, land for large establishments and social as well as political stability. Initially, the actors are factories for the production of batteries and fossil-free steel, but also bitcoin mines, data server halls, etc. have been established. Following are consultants, real estate actors, architects, planners etc. In this respect, the green "reindustrialisation" has the potential to change the relatively slow growth in the region. The first long wave of industry ended in the 1970s, in a process that involved many elements of a "resource curse". In the paper, after a presentation of facts, visions and narratives connected with this change, we analyse the economic background and forces behind the stagnation. We ask if the region have the insights and leadership that may exploit the situation and move the region on to a path of growth? Labour and housing are needed, but the region must also develop institutions, narratives and habits that will keep and attract a broader set of assets. Legislation, policy and narratives at national and European levels are other obstacles for growth.
  •  
15.
  • Westin, Lars, Professor, 1953-, et al. (författare)
  • The Swedish debate on tuition fees for international students in higher education
  • 2023
  • Ingår i: Journal of interdisciplinary studies in education. - : Open Journals in Education (OJED). - 2166-2681 .- 2690-0408. ; 12:2, s. 281-303
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In 2009, the Swedish parliament decided to introduce tuition fees for students fromoutside the European Economic Area (EEA) and Switzerland. The first tuitionstudentsarrived in 2011. A direct consequence was a decrease by 80 percent ofincoming students. The decision by the lawmakers was debated and questioned bybusiness leaders, students, and representatives for higher education institutions(HEI). In this reflection paper, we present the most common issues in that debateand reflect on those arguments ten years after tuition fees were introduced. Thedebate in Sweden prior to the reform and the following development represents aninteresting case that illustrates some of the dynamics of international studentmobility and the impacts this may have on HEI.
  •  
16.
  • Westin, Lars, Professor, 1953- (författare)
  • Towards Electric Aviation in the Kvarken Region
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The markets for aircraft, airlines and airports are in a phase of major reconsideration, transition and change. The COVID-19 pandemic has made this process turbulent and even more acute. Even before the pandemic, travellers questioned fossil-based aviation, a sign of the shift in preferences amongconsumers. Aircraft producers and airlines had not reacted fast enough; airlines introduced various CO2 compensation schemes, but customers were not convinced. A shift from international air over to national and intra-continental rail had started. In addition, although the car industry was slow out of its start blocks, this part of the transport industry is now intensifying the development of electric engines, batteries, and other engines based on non-fossil fuel. Lastly, and inspired by this, electricaircraft appear to be entering the scene. In order for this vision to be realised, the industry of aviation has to change. Moreover, technical and design related attributes of electric, compared with fossil,aviation might move the competitive breaking points towards air, in relation to land- and sea-based transportation. One aspect of this is the assumed possibility of electric aviation to add new shortdistance routes to the airline network, especially over sea. The Kvarken strait between Finland andSweden, dividing the Bothnian Sea from the Gulf of Bothnia, is an example. This paper is a first investigation of the possibilities to establish a commercially viable regular commuter airline over the strait. Institutional solutions are proposed, as well as measures to be taken in order to reap the benefits of such a route.
  •  
17.
  • Westin, Lars, Professor, 1953- (författare)
  • Unga kvinnor i Luleå
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Luleå kommun har i förhållande till många jämförbara kommuner en låg andel kvinnor i befolkningen. Så har det varit under relativt lång tid. Det gäller även Norrbotten generellt i förhållande till andra län i Sverige. Luleå kan jämföras med Linköping. Båda städerna har i förhållande till sin befolkning en relativt hög andel män. Båda har universitet som signalerar en teknisk profil. Totalt sett är däremot inte LTU ett universitet med en starkt manlig studentgrupp. Endast en tredjedel av studenterna läser teknik och könsfördelningen bland studenterna på LTU är jämn.Den största enskilda mantalsskrivna åldersgruppen med kvinnor Luleå var 2016  de som är 23 år. Det är en i Sverige stor åldersgrupp och i den åldersgruppen fanns även betydlig fler män i kommunen. I åldrarna mellan 40 och 60 år råder huvudsakligen balans mellan könen medan andelen kvinnor är som störst efter sjuttioårsåldern. Framförallt är Luleå underrepresenterat med kvinnor i åldrarna 25 till 40 år. Det pekar på att fokus när det gäller åtgärder för att skapa ökad balans mellan män och kvinnor i Luleå bör riktas mot åtgärder som ökar möjligheten för familje­bildande par, att efter studietiden bli delaktiga i och känna sig attraherade av Luleås bostads-, arbets-, kultur- och fritidsmarknader.En åtgärd för att åstadkomma det kan vara att öka rörligheten på arbets- och bostadsmarknaderna, öka risktagande och stärka entreprenörskapet bland de relativt stora kohorterna av invånare i medelåldern i Luleå. Det kan öppna upp för de yngre att komma in på arbets- och bostadsmarkanerna.Luleå bör framförallt sträva efter att växa snabbare och nå 100 000 invånare. Med ökat byggande blir det lättare för yngre att etablera sig och för äldre att söka nya utmaningar. I ett tillväxtprogram för kommunen bör andelen kvinnor växa snabbare än andelen män. Endast genom att sätta explicita delmål för detta kan hinder och flaskhalsar för att nå må­let identifieras. 
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 11-17 av 17

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy