| 43261. |
- Sternbeck, John; Kvernes, Eva; Strömberg, Katarina,
(author)
-
Förslag till indikator för kvicksilver i fisk
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport redogörs för möjligheterna att använda uppgifter om kvicksilver i insjöfisk vid nationell uppföljning och utvärdering av miljömålet Giftfri Miljö. Utvärderingen baseras på de uppgifter som finns lagrade i ”biodatabasen”, och som är tillgängliga via www.ivl.se. Tillgången på data som kan användas systematiskt har inventerats och tidstrender i abborre och gädda presenteras. Generellt är tidstrenderna svaga i bakgrundssjöar, även om man går tillbaka till 1970-talet. Det bör dock betonas att antalet sjöar för vilka trenderna kan studeras är få. Utformningen av en indikator för Hg i fisk kräver an rad ställningstaganden, bl a för att minska risken att indikatorvärdet varierar av andra skäl än reella förändringar i halter. Dessa kriterier diskuteras och rekommendationer ges. Slutligen presenteras tre förslag på indikatorer inkl. förtjänster och brister samt möjligheter till retrospektiva beräkningar.
|
|
| 43262. |
|
|
| 43263. |
- Sternbeck, John, et al.
(author)
-
Miljökontroll av omgivningspåverkan vid efterbehandlingsåtgärder
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Miljökontroll av omgivningspåverkan används för att kontrollera konsekvenser av utsläpp från en verksamhet eller ett förorenat område. Miljökontroll kan även användas för att påvisa förändringar över tid, t.ex. vid bedömning av måluppfyllelsen av en efterbehandlingsåtgärd eller vid diffus antropogen påverkan. För att miljökontroll på ett effektivt sätt ska kunna besvara dessa frågor krävs en sammanhållen strategi, med särskild tonvikt på målformulering. Här presenteras en strategi för miljökontroll av omgivningspåverkan från ett enskilt förorenat objekt, där föroreningskällan kan vara jord, sediment eller grundvatten. Strategin omfattar syfte, mätprogram, kontrollmål, tidsplan, utvärdering och åtgärdsplan. Kontrollprogrammet för ett efterbehandlingsobjekt ska utgå från föregående riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering. Kontrollen indelas i tre faser: 1) före, 2) under, och 3) efter åtgärd. Mätningar under fas 1 är väsentligt för att kunna bedöma förändringar över tid. Kontrollmål ska vara kvantitativa och kunna följas upp genom mätningar. Överskridanden av kontrollmål ska motsvaras av en åtgärdsplan. I rapporten redovisas hur kontrollmål kan utformas för att bedöma: • Risk • Ekologisk status • Tillfälliga avvikelser • Långsiktiga förändringar I rapporten ges förslag på enkla metoder för att bedöma tillfälliga avvikelser och långsiktiga förändringar, både för normalfördelade och log-normalfördelade data. För att beräkna dessa kontrollmål krävs kännedom om halternas variabilitet. Schablonvärden för variabilitet har tagits fram för olika föroreningar i ytvatten och fisk. Efterbehandling avses ofta medföra gradvis minskande föroreningshalter i omgivningen. Genom beräkning av teststyrka visas hur länge mätningar måste pågå för att man ska kunna påvisa en statistiskt säkerställd förändring. Vi visar också hur mätseriens längd är relaterad till provtagningsfrekvens, variabiliteten i data, och förändringens storlek. Denna kunskap används vid utformning av mätprogram och upprättande av tidsplan, för att säkerställa att ett föreslaget mätprogram verkligen förmår visa det programmet syftar till att visa. Den föreslagna strategin, särskilt avseende kontrollmål och utvärdering, bör även vara tillämpbar inom andra områden än efterbehandling, t.ex. recipientkontroll, egenkontroll och lokal eller regional miljöövervakning
|
|
| 43264. |
- Sternbeck, John, et al.
(author)
-
Miljöövervakning av miljögifter i urbana områden -sammanställning och analys
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Data från Naturvårdsverkets program för screening av miljögifter har inventerats och utvärderats i syfte att belysa miljögifter i urbana områden. Utvärderingen görs för slam från kommunala reningsverk och för prov från urban yttre miljö (luft, sediment, ytvatten, biota och jord). Det övergripande syftet är att undersöka om det är möjligt att förutsäga vilka kemikalier som kan förekomma i förhöjda halter i tätorter, baserat på kunskap om deras användning och deras egenskaper. Hypotesen är att många kemikalier sprids diffust från de varor och material som förekommer i tätorter, och att denna spridning påverkar halterna i den urbana miljön.I slam har ca 240 av ca 310 undersökta ämnen påträffats. I yttre miljö har 44 av ungefär 110 undersökta ämnen påträffats i halter som är högre än i bakgrundsområden. De ämnen som identifierats är i hög grad sådana ämnen som förekommer i varor och material. Kemikalieinspektionen (2005) har med ett s.k. exponeringsindex skattat potentialen för diffus spridning för de ämnen som är registrerade i produktregistret. Denna utvärdering visar att det finns ett samband mellan dessa exponeringindex och de halter som uppmätts i sediment och slam, även om osäkerheten för enskilda ämnen är stor. Utvärderingen visar också att de ämnen som påträffas i höga halter i slam oftast också är förhöjda i den urbana yttre miljön samt att de ämnen som inte eller bara sällsynt påträffas i slam endast i ett fåtalfall visar en urban miljöpåverkan (3 av 25 ämnen). Sammantaget styrker dessa observationer hypotesen att diffus spridning är en viktig process som påverkar både slamkvaliteten och den yttre miljön i tätorter.Baserat på ovanstående slutsatser föreslår vi att kemikaliers förekomst i slam kan användas för att identifiera ämnen som torde uppträda i förhöjda halter i tätorter. Utifrån de slamdata som här utvärderats kan vi identifiera t.ex. klorparaffiner, organiska fosforföreningar, siloxaner och pentabromerade difenyletrar, ämnen för vilka ytterligare screeningar krävs. Flera nationella och internationella undersökningar visar att dessa ämnen är starkt förhöjda i tätortsmiljön, vilket kan ses som en validering av den föreslagna metoden. I rapporten diskuteras också behovet av en regelbunden miljögiftsövervakning i tätorter.
|
|
| 43265. |
- Sternbeck, John, et al.
(author)
-
Riskbedömning av fosforrika fraktioner vid återförseltill åker- och skogsmark samt vid anläggandeav etableringsskikt
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fosfor är en ändlig resurs och ett nationellt mål är att återföra fosfor från avloppet tilljordbruksmarken. Det finns även andra fosforrika material som kan återföras till jordbruksmarken,och som i vissa fall redan gör det. Exempel på fosforrika material är slamfrån kommunala avloppsreningsverk, stallgödsel och rötat livsmedelsavfall. Till varierandegrad innehåller dessa material oönskade och toxiska ämnen, dvs metaller och organiskaföroreningar inklusive läkemedel. Fosforåterföring medför således en risk för attjordbruksmarken förorenas och att risker för hälsa eller miljö kan uppkomma. Fosforåterföringsker även vid skapande av växtetableringsskikt inom anläggningsarbeten, och detförekommer försök att gödsla skogsmark med slam.Denna utredning har med modellberäkningar utvärderat risker för långsiktig förorening avjordbruks- och skogsmark samt risker för att toxiska effekter på hälsa eller miljö kan uppkomma.Utredningen har även inkluderat bedömning av toxiska effekter på hälsa ochmiljö för ett etableringsskikt. Resultaten utgör underlag för Naturvårdsverkets arbete medatt utforma en förordning för fosforåterföring, särskilt vad gäller behov och utformning avgränsvärden för oönskade ämnen. I samråd med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionenoch Livsmedelsverket har 9 metaller och 18 organiska ämnen valts ut. Som kompletteringav tidigare riskbedömning ingår dessutom LAS, DEHP, nonylfenol, oktylfenol, PAH ochPBDE för ytvatten, samt för skogsmark och växtetableringsskikt.
|
|
| 43266. |
- Sternbeck, John, et al.
(author)
-
Sammanställning och utvärdering av den terrestra miljögiftsövervakningen
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- De terrestra ekosystemen utgör knappt 90% av Sveriges yta. Borträknat bebyggda områdenkan de indelas i skog, fjäll, myr, jordbruksområden och gräsbevuxna hedområden (SCB, 2007). Dessa ekosystem exponeras för metaller och organiska föroreningar främst via storskalig spridning i atmosfären. Den storskaliga belastningen av metaller såsom bly, kadmium och kvicksilver har i Skandinavien minskat markant sedan 1970-talet (t.ex. Rühling, 2006), men halterna i skogs- och jordbruksmark är alltjämt förhöjda. Detta har bl.a. bidragit till att svenskarnas intag av kadmium från spannmål och potatis bedöms vara för högt (KemI, 2011).De terrestra ekosystemen har även belastats av många organiska föroreningar under lång tid. Typiska organiska föroreningar som via atmosfären kan spridas till avlägsna bakgrundsområden än klorerade bekämpningsmedel såsom DDT, HCH och klordan, klorerade tekniska kemikalier såsom PCB samt förbränningsprodukter som PAH och polyklorerade dioxiner och furaner. Även om man genom internationella överenskommelser söktminska spridningen av många av dessa ämnen, t.ex. via UNEPs Stockholmskonvention, påträffas alltjämt nya exempel på organiska ämnen som via atmosfären belastar de terrestra ekosystemen. Här kan nämnas flera typer av bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen och klorparaffiner. Den mest välkända effekten av organiska miljögifter på terrester Nordisk biota är kanske äggskalsförtunningen hos många rovfåglar, vilket relaterats främst till DDT/DDE (t.ex. Gjershaug m.fl., 2008).I Sverige började man tidigt att övervaka miljögiftsituationen i landmiljön genom Programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK). Mätningarna i biota syftade främst till att beskriva förändringar över tid, samt geografiska haltvariationer. Därutöver har nedfallet av tungmetaller följts genom undersökningar av landmossor (Rühling, 2006) och atmosfäriskt nedfall (t.ex. Kindbom m.fl., 2001). I huvudsak var mätningarna i biota inriktade mot metaller, även om en del organiska föroreningar också analyserades.Syftet med denna rapport är att sammanställa och utvärdera främst svensk, men även internationell miljögiftsövervakning av landlevande biota. Rapporten ska ligga som underlag för framtagande av förslag till ett nytt nationellt övervakningsprogram för miljögifter i landlevande biota. Förslag till reviderat program presenteras i en separat rapport (WSP 2011).
|
|
| 43267. |
- Sternbeck, John
(author)
-
Screening of bisphenol A in fish from Swedish waters
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Bisphenol A (BPA) is a high volume chemical with potential to interact with hormone systems in humans and wildlife. Previous studies in both Sweden and elsewhere have demonstrated the presence of BPA in freshwaters as well as in the marine environment, mostly in surface waters and sediments. In order to strengthen the knowledge on the environmental occurrence of BPA in Sweden, a study was undertaken where BPA was analysed in fish from background lakes, urban lakes, coastal sites and the marine environment. In total 23 samples were analysed. Bisphenol A was detected in most samples in the range of <0.24 to 4.7 ng/g ww in muscle. Liver from cod caught outside Gotland displayed concentrations in the range <0.24-1.77 ng/g ww. There were no pronounced differences in concentrations between different species or when urban sites were compared to background sites. With respect to possible risks for toxicological effects on fish or their consumers (e.g. humans), the concentrations are regarded as low.
|
|
| 43268. |
- Sternbeck, John, et al.
(author)
-
Screening of complexing agents: EDTA, DTPA,NTA, 1,3-PDTA and ADA
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The occurrence of complexing agents in the Swedish environment has been studied in a screening investigation. The studied complexing agents all belong to the group of aminopolycarboxylates:? EDTA? NTA? DTPA? 1,3-PDTA? ADA.These chemicals are highly polar and certain are also environmentally persistent. This investigation is part of the national environmental monitoring programme, run by the Swedish EPA, but also includes the participation of 13 county administrative boards. The investigation includes a number of subprogrammes that addresses certain key questions:? Whether these chemicals are present in lakes and watersheds? To what degree these chemicals are present in domestic incoming and outgoing waste waters? If releases from municipal waste water treatment plants influence the occurrence in their recipients? If diffuse emissions occur in urban areas? If the chemicals are released from certain industrial point sourcesIn total 149 samples were analysed. The sampling medias were, listed in decreasing number of samples: effluent waste water, surface water, incoming waste water, stormwater, groundwater, drinking water, sediment, sludge and a landfill leachate. This report aims at giving a general description of the results and provides a discussion in relation to the questions shown above.EDTA and NTA were detected in most samples of incoming and outgoing municipal waste waters from muncipal waste water treatment plants (wwtp´s). DTPA was relatively commonly detected in those media, whereas 1,3-PDTA and ADA were detected only in a few of these samples. The concentrations of EDTA and NTA in incoming waste waters varied significantly among the different wwtp´s, with median levels of 47 μg/l (EDTA) and 93 μg/l (NTA). Concentrations of EDTA were generally similar in the incoming waste waters and effluents, indicating that EDTA is not ready biodegradable. In contrast, NTA levels in waste waters were on the average reduced ca five times in the wwtp´s, suggesting that biodegradation occurs.In order to assess whether outgoing municipal waste waters influence their recipients with regard to these chemicals, surface waters from recipients of 16 wwtp´s were analysed for these complexing agents. Concentrations of EDTA and NTA were generelly higher in the recipients than in local background sites. In these recipients, EDTA ranged from 1-100 μg/l and NTA from 0,1-10 μg/l. The remaining three chemicals studied were generelly not detected in these wwtp recipients.Very high EDTA levels, up to almost 10 mg/l, were detected in the effluents to a pulp and paper mill. Also the recipient to this point source contained high EDTA levels that progressively decreased as a result of dilution further downstream. Single spot samples of surface water were also taken in several other recipients to pulp and paper mills, but there was generally no pronounced influence of these industries. DTPA was, however, detected at elevated levels downstream two paper mills.EDTA and NTA were also detected in treated and untreated drinking water, in urban groundwater and in urban stormwaters.Roughly equal amounts of EDTA and DTPA are used in Sweden. The large difference regarding their environmental occurrence may be attributed to the much more disparate use of EDTA as compared to that of DTPA. The occurrence of complexing agents in wwtp´s and in surface waters is in agreement with the Swedish Exposure Indexes, that were calculated by the Swedish Chemicals Inspectorate and are intended to reflect the risk for diffuse emissions. The common occurrence of EDTA and NTA are matched by their high indexes; DTPA and 1,3-PDTA were detected less commonly, in agreement with their low indexes.The detected concentrations of complexing agents are not apparently toxic to aquatic ecosystems of the health. Indirect effects may nevertheless be caused by their strong ability to influence the bioavailability of both essential and toxic metals in the aquatic environments.When also considering that EDTA is environmentally persistent, the gener of EDTA and NTA in surface waters may still cause some concern.
|
|
| 43269. |
- Sternbeck, John
(author)
-
Screening of pesticides at golf courses and inurban areas
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- WSP has coordinated a screening investigation of pesticides in the environment during2009 and 2010, as an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency.The investigation was divided into three programmes: golf courses, residential/urban areasand professional activities. Sampling programmes were mainly setup by the 19 county administrative boards that participated. The overall goal was to identify whether the use ofpesticides at golf courses, the private or integrated urban pesticide use, and certain professional uses caused contamination of the aquatic environment.In total, the study covered 189 aquatic samples (surface water, stormwater, groundwaterand waste water) and 19 solid samples (sewage sludge, soil and sediment). Most sampleswere taken in the urban and golf programmes. Most samples were analysed for 75 pesticides or metabolites. This report aims at presenting an overview of the investigations andresults, and to present some general observations.
|
|
| 43270. |
- Sternbeck, John, et al.
(author)
-
Screening of platinum group elements and silver in the Swedish environment
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom ramen för nationell miljöövervakning har en screeningundersökning genomförts avseende metallerna platina, palladium, rhodium och silver. Andra metaller såsom cerium och koppar ingick också i studien. Undersökningen syftade främst till:- Att beskriva förekomsten av platina, palladium, rhodium och silver i bakgrundsområden och i urbana områden i Sverige, genom analys av sediment, ytvatten, dagvatten, avloppsvatten, slam och fisk.- Att bedöma om halterna av dessa metaller är förhöjda i urbana miljöer relativt bakgrundsområden.- Att översiktligt bedöma om halterna förändrats under de senaste årtiondena.- Att bedöma human exponering
|
|
