| 1. |
- Hagenbjörk, Annika
(författare)
-
Kväveoxid-och kvävedioxidhalter i Umeå : sammanställning av mätningar gjorda med diffusionsprovtagare mellan november 2009 och december 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mätning av kvävedioxid (NO2) och kväveoxider (NOx) har utförts med diffusionsprovtagare vid två tillfällen (sommartid respektive vintertid) på 41 platser i Umeå tätort under 2017. Två veckomätningar har gjorts varje år på dessa platser sedan 2009 och totalt sjutton mätningar har utförts på samma sätt över åren. Mätplatsernas geografiska läge kan ha varierat något över tid, provtagare har ibland plockats ned av förbipasserande varför alla mätplatser inte har maximalt antal mätningar. Det finns 25 mätplatser där mätningar har gjorts vid alla sjutton tillfällen.De högsta halterna har uppmätts på trafikerade platser under vinterhalvåret p.g.a. större utsläpp och stillastående luft, s.k. inversion. Vid mätningarna 2017 uppmättes de högsta halterna NO2 både sommartid och vintertid vid en husfasad belägen på Västra Esplanaden, centralt i Umeå (21 μg/m3 respektive 51 μg/m3). NOx-halten vintertid var högst vid samma mätpunkt på Västra Esplanaden (134 μg/m3) medan halten vid sommarmätningen var högst vid Östra Kyrkogatan, mittemot simhallen Navet (56 μg/m3).
|
|
| 2. |
- Pettersson-Strömbäck, Anita, 1965-, et al.
(författare)
-
Slutrapport från AKTIKON-PROJEKTET i Örnsköldsviks kommun : Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö – en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Aktivitetsbaserat Kontor (AktiKon) har följt och utvärderat en förändringsprocess i Örnsköldsviks kommun där tjänstemännen i kommunen flyttade från cellkontor till antingen ett aktivitetsbaserat kontor (AB-kontor) eller ett cellkontor. Syftet med forskningsprojektet var att studera effekter på arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö och kunna jämföra med fortsatt arbete i cellkontor. Mätningar med enkäter, fokusgruppsintervjuer, gåturer och observationer utfördes 6 mån före flytt och 6 respektive 18 månader efter flytt. Individuella intervjuer av personer med upplevd funktionsnedsättning utfördes ca 10 månader efter flytt. Rörelsemätningar utfördes vid fem olika tillfällen under flyttprocessen.I denna rapport har vi valt att redovisa enkätresultat från anställda som vi har kunnat följa över tid, d.v.s. individer där vi har resultat från enkät besvarad före flytt och från minst ett tillfälle efter flytt. Den ursprungliga studiepopulationen som studerades med denna metod bestod från början av 374 anställda och vid den sista uppföljningen, 18 månader efter flytt, av 152 anställda i AB-kontoret och 63 i cellkontoret. De två grupperna som flyttade till olika kontorsmiljöer var inte helt jämförbara. Exempelvis var det fler män och chefer som flyttade till AB-kontoret och yrkesgrupperna var inte heller lika, men alla som ingick i projektet var tjänstemän inom samma kommun.De som flyttade till AB-kontoret upplevde den nya kontorsmiljön som estetiskt tilltalande och luftkvaliteten god. De som flyttade till nya cellkontor hade utifrån kvalitativa intervjuer inte en lika positiv uppfattning vad gäller kontorets design och inredning.Arbetsbelastningen och olika typer av krav såg lika ut över tid för respektive grupp. Det var vid 18 månader efter flytt ingen skillnad jämfört med före flytt i hälsofrämjande arbetsfaktorer undersökta med WEMS-instrumentet (Work Experience Measurement Scale) för de som flyttat till AB-kontor. Det var inte heller någon skillnad över tid i jämförelse med de som flyttat till cellkontor. Datorstödet upplevdes mycket positivt av de som flyttade till AB-kontoret och de blev något mer nöjda än de som flyttade till cellkontor. Det fanns i AB-kontoret inte någon säker skillnad i upplevelse av samarbete mellan olika arbetsgrupper eller inom hela organisationen vid 18 månader efter flytt jämfört med utgångsläget och inte heller någon säker skillnad över tid jämfört med cellkontoret. De som flyttade till AB-kontor rapporterade efter flytten en ökad störning av ljud och besvär av bristande avskildhet. Man upplevde i genomsnitt en lägre produktivitet i AB-kontoret efter flytt och det fanns en skillnad mellan de två kontorstyperna över tid.Cheferna var generellt nöjda med att arbeta i AB-kontor och de upplevde inte någon minskad produktivitet vid övergång till AB-kontor. I genomsnitt blev det emellertid en minskad nöjdhet med kontorets utformning i gruppen som flyttade till AB-kontor. Nöjdheten med AB-kontoret varierade beroende på yrke och typ av arbetsuppgifter. De som hade mycket enskilt och koncentrationskrävande datorarbete upplevde mindre nöjdhet efter flytt och angav att de helst ville arbeta i cellkontor om de fick välja. De som arbetade mycket i grupp, behövde vara idérika och ofta diskuterade med kollegor föredrog att arbeta i AB-kontor. Bland dem som helst ville arbeta i cellkontor fanns det en ökad förekomst av problem med stress, långvarig utmattning och psykiska besvär.Det framkom ökade problem med koncentrationen hos de som flyttade till AB-kontor. Det fanns däremot inga säkra skillnader över tid mellan grupperna vad gäller skattning av allmän hälsa och förekomst av andra typer av besvär.Redan före flytten hade båda grupperna tillgång till höj- och sänkbara bord och det var vanligt att arbeta stående under en rätt stor del av arbetsdagen. Efter flytten ökade tiden i gående och antal steg något i AB-kontoret jämfört med cellkontoret. I AB-kontoret fanns tillgång till gå-band, men dessa användes endast av ett fåtal anställda. Den centralt belägna öppna trappan var omtyckt och användes mycket.Sammanfattningsvis visar studien att nöjdhet, preferens och produktivitet i AB-kontor varierar mycket beroende på vilka arbetsuppgifter man har. AB-kontoret fungerar särskilt bra för personer med ledningsuppdrag. För att AB-kontoret ska kunna fungera bra även för personer med funktionsnedsättning måste det finnas system för att fånga upp individuella problem och möjliggöra anpassningar vid behov. Detta gäller särskilt vid psykiska besvär och kognitiva svårigheter. Det är angeläget att det i AB-kontoret finns tillgång till stödytor och resurser i tillräcklig omfattning för alla de olika arbetsuppgifter som ska utföras.En viktig erfarenhet i projektet är betydelsen av att kunna beskriva den kontext som förändringen sker i. Genom att göra en processutvärdering har det funnits möjlighet att på ett adekvat sätt tolka och förstå de effekter som framkom vid övergång till AB-kontor.Framgångsfaktorer vid övergång till AB-kontor är noggrann kartläggning och analys före flytt, samverkan, delaktighet, överenskomna regler och förhållningssätt, och övergripande rutiner som inkluderar hela kontoret för det fortsatta arbetsmiljöarbetet.
|
|
| 3. |
- Wennberg, Maria, et al.
(författare)
-
Mercury concentrations in pregnant women in circumpolar Sweden (Kiruna)
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- High exposure to mercury have been found in populations living in circumpolar areas, due to high consumption of sea food and accumulation of mercury closer to the north pole. The developing fetus is especially sensitive to effects of mercury. Exposure to mercury has previously been examined in pregnant women in Sweden, but not in pregnant women residing in Sweden north of the polar circle.In the years 2015-2016, mercury was measured in whole blood from 51 pregnant women living in the city of Kiruna in circumpolar Sweden, taking part in an international comparison between eight circumpolar countries. This report presents the Swedish results on mercury concentrations and associations with some exposure determinants. Also, compliance to dietary advice on fish consumption, appointed to fertile women, was examined.The median concentration of total-Hg in whole blood was 0.40 μg/L (min, max; <0.40, 1.88) among the 51 pregnant women in Kiruna. This is similar or lower compared to concentrations of mercury in pregnant women in other parts of Sweden. None of the women in the study had concentrations of mercury that are considered as dangerous.Mercury concentrations were associated with total fish consumption but not to consumption of predatory fish, known to be higher in mercury. All of the women in the study had knowledge about dietary advice on fish consumption. One woman exceeded the recommended consumption of predatory fish, limited due to risk of high mercury content, but this woman did not have high concentrations of mercury. While the vast majority of women thus followed the recommendations of not eating too much polluted fish, only 15 % of the women reported sufficient fish consumption to comply with the dietary advice (2-3 times/week).In conclusion, pregnant women in circumpolar Sweden have low exposure to mercury, and do not deviant from pregnant women in other parts of Sweden. Knowledge about dietary advice on fish consumption appointed to fertile women is very good. The public health concern though, is that pregnant women in circumpolar Sweden do not eat enough fish.
|
|
| 4. |
- Wennberg, Maria, 1974-, et al.
(författare)
-
Organiska miljöföroreningar i urin hos unga i norra och södra Sverige
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är viktigt att följa halter av miljöföroreningar hos människor, för riskvärdering och för att få kunskap om hur exponeringen kan minskas.Organiska miljöföroreningar (ftalat-metaboliter, bisfenol A, bisfenol F, triklosan, pesticiderna 3-PBA och TCP samt PAH-metaboliten 1-HP) analyserades i urin hos 204 unga i Skåne (gymnasieelever, år 2013) och hos 143 unga i MONICA-studien i norra Sverige (25-35 år, år 2014). Koncentrationer jämfördes statistiskt mellan studierna och kopplingar till levnadsvanor som efterfrågades i båda studierna undersöktes (rökning, fiskintag, intag av mat från konserver och typ av golv i sovrum). En kompletterande enkätstudie gjordes på deltagarna i MONICA-studien som uppgav att de hade plastgolv i sovrummet (n=65), för att utröna om golvvärme under plastgolv i sovrummet kan öka exponering av "plast-ftalaten" MBzP.De statistiskt säkerställda skillnader som uppdagades var att de unga i norr hade högre koncentration av de flesta ftalat-metaboliter och av pesticiden 3-PBA medan de unga i söder hade högre koncentration av triklosan.Ftalat-metaboliten MBzP kunde kopplas till att ha plastgolv i sovrummet i båda studiepopulationerna. Då endast fyra personer i MONICA-studien uppgav golvvärme under plastgolv och den gruppen inte hade anmärkningsvärt hög MBzP-koncentration i urin kan inte högre användning av golvvärme i norr vara förklaringen till högre koncentration av MBzP i norra Sverige.Skillnader i levnadsförhållanden av betydelse för exponering av miljöföroreningarna som beror på den åldersskillnad som fanns mellan studiepopulationerna i norr och söder, och inte undersöktes i den här studien, kan inte uteslutas. Framtida geografiska jämförelser av miljöföroreningar hos människor bör om möjligt göras på människor i samma åldersintervall
|
|
