| 1. |
- Hagenbjörk-Gustafsson, Annika, et al.
(author)
-
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft : Personlig exponering och bakgrundsmätningar i Umeå 2007
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Allmänbefolkningens exponering för några cancerframkallande luftföroreningar undersöktes iUmeå under perioden 15 oktober till 18 december 2007. Studien som är en del iNaturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, genomfördes som personburna 7-dygnsmätningar på 40 slumpvis utvalda personer boende i Umeå tätort. Mätningenupprepades på 20 personer. Under samma period gjordes stationära mätningar på två platser(bibliotekstaket och E4) i centrala Umeå. De personburna och stationära mätningarnaomfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid och utfördes meddiffusionsprovtagare. Inomhus hos 20 personer gjordes även 2-dygnsmätningar av partiklar(PM2.5) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) parallellt med mätningar vid den urbanabakgrundsstationen (bibliotekstaket).Deltagarfrekvensen var 81 %, deltagarna tillbringade i medeltal 89 % av mätveckan inomhus.Tre av deltagarna var rökare och övriga deltagare hade begränsad exponeringstid för passivrökning. En deltagare hade yrkesmässig exponering för de undersökta ämnena.Det fanns en signifikant korrelation mellan halter av bensen och 1,3-butadien uppmättpersonburet, men för övriga ämnen sågs ingen korrelation. Rökning och boendeform hadeingen påverkan på exponeringen. Vid jämförelse med 2001 års mätning i Umeå har personligexponering för bensen och 1,3-butadien minskat signifikant, medan exponeringen ökat förkvävedioxid.Vid E4 fanns ett signifikant samband mellan bensen och 1,3-butadienhalter som intenoterades vid bibliotekstaket. Bensenhalterna ligger i nivå med 2001 års mätning vidutomhusstationerna, medan kvävedioxidhalterna minskat, om än inte signifikant. Vidbibliotekstaket har 1,3-butadien- och formaldehydhalterna minskat signifikant.För bensen och kvävedioxid var korrelationen hög och signifikant mellan den personligamedelexponeringen för varje mätvecka och halter mätt stationärt. Motsvarande korrelation förformaldehyd och 1,3-butadien var låg.På grund av låga halter PM2.5 och PAH vid inomhusmätningarna beslutades hösten 2008 atten upprepad mätning i vardagsrum hos de fem individer som hade lägst halt partiklar skullegenomföras. Partikelhalterna (PM2.5) var högre (median = 4,1 μg/m3) vid den upprepademätningen i jämförelse med den första mätomgången. Medianhalten bens(a)pyren var vid denupprepade mätningen 36 pg/m3, och även för övriga partikulära PAH var halterna högre.
|
|
| 2. |
- Liljelind, Ingrid E, et al.
(author)
-
Potential dermal exposure to methyl methacrylate among dental technicians; variability and determinants in a field study.
- 2009
-
In: Journal of environmental monitoring : JEM. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 1464-0333. ; 11:1, s. 160-5
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Methyl methacrylate (MMA) is a commonly used chemical in dental work that can cause dermatitis. Nineteen dental technicians participated in a field study in which potential dermal exposure to MMA and exposure determinants, including glove use and MMA vapour in the breathing zone, were repeatedly monitored during three consecutive days. Using patches placed on various parts of their hands we observed that the fingers and palms of the dental technicians were exposed to MMA, and their forefingers were significantly more exposed than their ring fingers; this is based on pooled data for both left and right hands (p = 0.04). The exposure variability was greater between workers than within worker (i.e. day-to-day variability), but the between worker variability was to some extent explained by a model which included the tested determinants. Neither the amount of MMA vapours in the breathing zone nor glove use was consistently correlated with the dermal exposure. Thus, the effects of glove use and the distribution of exposure to MMA on the hands in working environments needs to be further investigated.
|
|
