| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Johnsson, Holger, et al.
(author)
-
Läckage av näringsämnen från svensk åkermark. : beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2013.
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark har gjorts som en del i ett uppdrag med syfte att beräkna den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav (Havs- och vat-tenmyndigheten, 2016). Belastningsberäkningen har använts för rapporteringen till den internationella havsmiljökonventionen HELCOMs sjätte Pollution Load Compilation. Beräkningen, som har gjorts för året 2013, omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av beräkningssystemet NLeCCS. I NLeCCs, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simule-rings-verktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAM-modellen) för fosfor. Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinrikt-ning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor, jordarter, lutningar och markfosforhalter, de två sistnämnda bara rele-vanta för fosforberäkningen. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat kli-mat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 30-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel mineral- och stall-gödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varef-ter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve ingick rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retent-ionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsut-lakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått. Det framräknade normalläckaget har använts för att ta fram medelläckage av kväve och fosfor från åkermark för de olika läckageregionerna. För kväve beräknades medelläckaget för den beräknade åkerarealen i Sverige till knappt 19 kg N/ha år 2013. Skillnaden i medelläckage mellan de olika reg-ionerna var stor och varierade mellan 6 och 46 kg N/ha*år. Lägsta läckaget fanns i skogsbygderna och i regioner med låg avrinning. Medelkoncentrationen för den beräknade arealen var drygt 6 mg N/l och varierade mellan 2 och 15 mg N/l för de olika regionerna. För fosfor beräknades medelläckaget för den beräknade åkerarealen i Sverige till 0,60 kg P/ha år 2013. Skillnaden i medelläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 0,24 och 1,35 kg P/ha*år. Lägsta läckaget fanns i reg-ioner med låg avrinning och stor andel lätta jordar. Medelkoncentrationen var 0,21 mg P/l och varie-rade mellan 0,09 och 0,34 mg P/l för de olika regionerna.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lindsjö, Karin
(author)
-
Contextualizing the quality of primary education in urban and rural settings : The case of Iringa Region, Tanzania
- 2018
-
In: Norsk Geografisk Tidsskrift. - : Informa UK Limited. - 0029-1951. ; 72:4, s. 234-247
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The purpose of the article is to discuss the term ‘quality’ in relation to primary education in Tanzania, and to contextualize quality and identify the premises for obtaining quality in primary school education in rural and urban settings. To understand opinions about the quality of education and the current situation in primary schools, the author conducted interviews with teachers and focus group discussions with parents and caregivers in Iringa town and three villages in Iringa Region. The findings indicate a general consensus, regardless of geographical setting, that quality in primary education is primarily measurable through national exams. However, surrounding circumstances such as infrastructure and poverty have a great impact on the quality of education in rural primary schools. Lack of water and electricity, and poor transport networks have consequences for schooling by limiting children’s, parents’, and teachers’ access to school supplies and limiting the ability of officials to carry out monitoring activities. The author concludes that the premises for providing and receiving education vary to a great extent, depending on geographical setting, and favour urban youths with respect to their further education.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Lindsjö, Karin
(author)
-
"Everybody knows every child should be educated" : The Strive Towards Universal Primary Education in Tanzania
- 2017
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- In 2001, the first Primary Education Development Plan declared that the previous obligatory primary education fee was to be abolished in Tanzania. This was an attempt to increase the access to public primary education for all children. This thesis aims to understand how the reform and its focus on the abolition of school fee influences parents’ and caregivers’ support for primary education and impacts on children’s inclusion and possibilities to receive education. In rural and urban contexts parents and caregivers as well as teachers have shared their opinions on the obligatory primary education and this thesis explores the values of education, the perceptions of quality, children’s possibilities to participate in education as well as the links between education and livelihoods in Iringa Region, Tanzania.Six study sites were included in the study: three rural and three urban areas. The empirical data draws on a mixed-methods approach, including interviews with primary school teachers, interviews and focus group discussions with parents and caregivers of primary school aged children, a household survey, and interviews with key informants.This thesis concludes that the previous obligatory primary education fee has been replaced by obligatory parental contributions. Furthermore, this thesis suggests that regardless of socio-economic background or geographical context parents and caregivers highly value education as it is perceived necessary to be able to find employment, move out of poverty and leave the traditional rural livelihoods. By contrast, children’s ability to receive education as well as schools ability to provide education is contextual and geographical variations are manifested in the inclusivity of children in primary education.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lindsjö, Karin
(author)
-
The financial burden of a fee free primary education on rural livelihoods–a case study from rural Iringa Region, Tanzania
- 2018
-
In: Development Studies Research. - : Informa UK Limited. - 2166-5095. ; 5:1, s. 26-36
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article explores the financial dilemma from a household level perspective of paying for primary education in Tanzania. In 2001, the primary education fee was abolished in a serious attempt to achieve free universal primary education. By eliminating what was perceived as the main obstacle for reaching education for all, the enrollment rates were expected to increase. However, the schools themselves are unable to manage with the government’s capitation grant only and in order to cope with increasing enrollment rates, households are asked for contributions to cover the expenses of school supplies, food and administrative costs. Based on fieldwork in Iringa Region, this article shows that education today is the main expenditure item for the majority of rural families. Despite a striking difference in housing standard and welfare between the three villages covered by the study, the data indicate a consistent outcome: education, even ‘free’ primary education is expensive in the rural context and families spend a large proportion of their income in order to secure a future of their children. Unlike previous research, children are not found to be withdrawn from school in order to help households with farming or domestic work.
|
|
| 11. |
|
|
