| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Blombäck, Karin, et al.
(author)
-
Comparing measures for determination of phosphorus saturation as a method to estimate dissolved P in soil solution
- 2021
-
In: Geoderma. - : Elsevier. - 0016-7061 .- 1872-6259. ; 383
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In response to concerns over the translocation of P from soils to P-sensitive water bodies, there is high demand for developing simple indicators for evaluating a soil’s risk of releasing P into solution. Many studies have shown that the degree of soil phosphorus saturation (DPS), calculated as the ratio of soil P concentration to soil P sorption capacity (PSC), is good predictor of a soil’s risk of releasing P in solution. In this study we compared four different DPS indices in how well they predicted dissolved P following extraction with either a 0.01 M CaCl2 (PCaCl2) solution or deionized water (PW). The first two indices were calculated from the ratio of extractable P to extractable Al and Fe using either acid ammonium oxalate (AlOX + FeOX) or ammonium lactate solutions (AlAL + FeAL). The second two DPS indices were calculated from the ratio of either Olsen-extractable P or AL-extractable P with sorption capacity estimated from the single point P sorption index (PSI). On a subset of 11 soils, we compared the different methods for estimating PSC with fitted Langmuir sorption maximum (Smax) using data from complete sorption isotherms. Both (AlOX + FeOX) and PSI were well correlated with Smax and hence regarded as good estimates for P sorption capacity. Conversely, (AlAL + FeAL) was not significantly correlated with Smax. P saturation calculated from PSI together with PAL or POls predicted PCaCl2 and PW best, whereas P saturation calculated from ammonium oxalate predicted PCaCl2 and PW the least. We did not find notable improvements in the regression models when we added a second explanatory variable (clay content, pH or total carbon) to the models. Our results show that multiple measures of P saturation provide similar predictions of a soiĺs potential for releasing dissolved P into soil solution. This provides flexibility in how P saturation indices are calculated to identify leaching prone hotspots.
|
|
| 4. |
- Eggers, Jeannette, et al.
(author)
-
Replik: Att bidra till en beboelig planet borde intressera alla – även forskare
- 2023
-
In: Curie: en tidning från Vetenskapsrådet.
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Fönstret för att säkra en hållbar framtid för alla är på väg att stängas. Även vi forskare måste fråga oss vilka vi vill vara i denna avgörande tid för mänskligheten. Det skriver några av de forskare som skrev under Forskarupproret i Aftonbladet, i en replik till Björn Hassler i den pågående debatten i Curie om forskare och aktivism.
|
|
| 5. |
- Eggers, Jeannette, et al.
(author)
-
Replik: Visst måste forskare kunna kräva att forskning tas på allvar
- 2023
-
In: Curie: en tidning från Vetenskapsrådet.
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Forskaruppropet i Aftonbladet uppmanade politikerna att ta klimatkrisen på allvar. Uppropet har kritiserats i Curie för att innehålla alltför konkreta förslag och vara ett exempel på grupporienterad aktivism som urholkar allmänhetens förtroende för forskning. Men att kalla den som kräver att vetenskap och kunskap tas på allvar i politiken för aktivist är absurt, replikerar några av dem som skrev under debattartikeln
|
|
| 6. |
- Groenheit, Ramona, et al.
(author)
-
High Prevalence of SARS-CoV-2 Omicron Infection Despite High Seroprevalence, Sweden, 2022
- 2023
-
In: Emerging Infectious Diseases. - : CENTERS DISEASE CONTROL & PREVENTION. - 1080-6040 .- 1080-6059. ; 29:6
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We performed 2 surveys during 2022 to estimate point prevalences of SARS-CoV-2 infection compared with overall viral seroprevalence in Sweden. Point prevalence was 1.4% in March and 1.5% in September. Estimated seroprevalence was >80%, including among unvaccinated children. Continued SARS-CoV-2 surveillance is necessary for detecting emerging, possibly more pathogenic variants.
|
|
| 7. |
- Johnsson, Holger, et al.
(author)
-
Läckage av näringsämnen från svensk åkermark - Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2019.
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark för år 2019 har utförts på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten1. Beräkningen omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av beräkningssystemet NLeCCS. I NLeCCs, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simulerings-verktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN-modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAM-modellen) för fosfor. Resultatet har använts i beräkningar av den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav (som utförs av SMED2 på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten) för rapporteringen till den internationella havsmiljökonventionen HELCOMs åttonde Pollution Load Compilation.Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor, jordarter, lutningar och markfosforhalter, de två sistnämnda bara relevanta för fosforberäkningen. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 30-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel mineral- och stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varefter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve ingick rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsutlakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått.För kväve beräknades normalläckaget för åkerarealen i Sverige år 2019 till drygt 16,2 kg N/ha*år. Skillnaden i normalläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 7 och 40 kg N/ha*år. Lägsta läckaget fanns i skogsbygderna och i regioner med låg avrinning. Motsvarande koncentrationer för normalläckaget var drygt 6,3 mg N/l för Sverige och varierade mellan 3 och 12 mg N/l för de olika regionerna. För fosfor beräknades normalläckaget för åkerarealen i Sverige år 2019 till 0,48 kg P/ha*år. Skillnaden i normalläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 0,09 och 0,94 kg P/ha*år. Lägsta läckaget fanns i regioner med låg avrinning och stor andel lätta jordar. Motsvarande koncentrationer för normalläckaget var 0,19 mg P/l för Sverige och varierade mellan 0,06 och 0,36 mg P/l för de olika regionerna.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lindsjö, Anders, et al.
(author)
-
Effekt av normaliseringsperiod för avrinning med avseende på koncentrationerna av jordbruksläckaget
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. I denna studie analyseras de för jordbruksmark i PLC-beräkningssystemet beräknade närsaltsläckagehalternas variation med ändrad avrinning. Studien fokuserar dels på betydelsen av normaliseringsperiodens längd för medelavrinningens storlek och läckagekoncentrationerna av kväve och fosfor och dels på variationen i avrinning mellan delavrinningsområden och motsvarande variation i läckagekoncentrationer. Dessutom presenteras en analys av extrema nederbördshändelsers betydelse för fosforläckaget. Studien baseras på de med NLeCCS-metoden beräknade normalläckagen av kväve och fosfor för 22 läckageregioner i Sverige och avrinningarna för HELCOM/PLC7. Normaliseringsperioder på 12, 20 och 30 år för beräkning av medelavrinning jämfördes. Vid val av 20-åriga normaliseringsperioder istället för 30-åriga avvek medelavrinningen med upp till 3-12% för de 22 läckageregionerna i Sverige. Motsvarande värden för 12-åriga normaliseringsperioder var 7-23%. Läckagekoncentrationernas variation med avrinning analyserades för 5 utvalda läckageregioner. Läckagekoncentrationer beräknades för ett spann av medelavrinningar baserat på den variation i avrinningen som återfinns i de delavrinningsområden som ingår i de utvalda läckageregionerna. Vid val av 20åriga normaliseringsperioder för avrinningen istället för 30-åriga avvek kväve- och fosforläckagen 0 till ±3% för de utvalda läckageregionerna. Motsvarande avvikelser vid val av 12-åriga normaliseringsperioder var ±1 till ±8%. För att undvika avvikelse i läckaget från åkermark vid beräkning av normaliserad belastning bör således en 30-årig normaliseringsperiod för avrinningen väljas. Kan en avvikelse tolereras kan en 20-årig normaliseringsperiod väljas medan ett val av en 12-årig normaliseringsperiod endast kan väljas om en stor avvikelse kan tolereras. Analysen av enskilda extrema nederbördshändelsers påverkan på fosforläckaget visade på en stor påverkan, särskilt på fosforförluster via ytavrinning. Resultaten visade ett behov av att reducera enskilda extremt höga dygnsnederbördstillfällen i de meteorologiska tidsserierna för att befrämja jämförelsen mellan läckageregioner och för olika tidsperioder.
|
|
| 11. |
- Lindsjö, Karin, et al.
(author)
-
Generational dynamics of agricultural intensification in Malawi : challenges for the youth and elderly smallholder farmers
- 2021
-
In: International Journal of Agricultural Sustainability. - : Informa UK Limited. - 1473-5903 .- 1747-762X. ; 19:44687, s. 423-436
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In the next 24 years, the Malawian population is expected to double, a development that will inevitably affect access to land and land holding sizes. As access to land is already limited, securing food for the growing population will require policy shifts including the promotion of agricultural intensification. Malawi’s economy depends on the agricultural sector, and this paper addresses the generational perspective of agricultural intensification, with specific focus on youth and elderly in smallholder production systems. Despite wide recognition that an overwhelmingly large share of the Malawian population is young, our research finds that the younger generation have less access to land than the older generations. The elderly are limited in farming due to the physical labour required for agriculture, yet they withhold their pieces of land. Our research shows that maize yields have remained low between 2008 and 2017, and that the elderly have had the lowest yields. The potential for sustainable agricultural intensification therefore remains low until access to land and financial support for the youth receive special attention in all relevant circles including policy discourses. The paper situates the findings from this study within the broader scholarship on generational changes and perceptions in relation to access to resources for production.
|
|
| 12. |
- Lindsjö, Karin, et al.
(author)
-
Youths’ participation in agricultural intensification in Tanzania
- 2020
-
In: AIMS Agriculture and Food. - : American Institute of Mathematical Sciences (AIMS). - 2471-2086. ; 5:4, s. 681-699
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Agricultural intensification is necessary in Tanzania to meet the demands of a rapid growing population, and to avoid dependence on agricultural imports. An overwhelming share of the Tanzanian population is young, and the issue of employment among youth is increasingly debated. Agriculture is perceived to play a key role in creating employment opportunities in Sub-Sahara African as urban employment possibilities are limited, and domestic demand for food is growing. Based on a mixed methods approach this article aims to explore youths’ participation in agricultural intensification in Tanzania. Theoretically, we depart from the concept of ‘opportunity space’ and take a contextual approach to near and distant opportunity spaces for the young rural Tanzanians. Our findings suggest that youth are excluded in agricultural intensification in maize production, but play a central role in the more labour intensive rice production. Contrasting to previous research, a majority of the interviewed youth said they prefer to stay in the rural areas, and a combination of farming and business was aspired to by many respondents. Tools and machinery, capital for agricultural investment, and infrastructure and access to markets were identified by the youth as some of the main obstacles to intensify farming, limiting their opportunity space.
|
|
| 13. |
- Mårtensson, Kristina, et al.
(author)
-
Beräkning av effekten av ett eventuellt förbud mot växtskyddsmedlet glyfosat på läckaget av växtnäring från åkermark i Sverige
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Påverkan på växtnäringsläckaget från åkermark vid ett eventuellt förbud mot växtskyddsmedlet glyfosat har beräknats. Beräkningen avsåg effekten på förlusterna år 2016 och glyfosatanvändningen år 2016-2017. Statistiken för glyfosatanvändningen inkluderade fyra olika tillfällen då glyfosat användes. Det var träda, stubb, före sådd på våren och fånggröda. Påverkan av dessa tillfällen i växtsekvensen beräknades. Dessutom beräknades effekten av att ersätta höstvete med vårkorn. Två olika antaganden gjordes för att uppskatta inom vilket intervall effekten av ett glyfosatförbud skulle kunna resultera i. Beräkningarna gjordes med NLeCCS och Typhaltskalkylatorn. Det är en matris med utlakningskoefficienter för olika klimat, jordart, gröda och brukningssystem. Typhaltskalkylatorn baseras på NLeCCS-metoden som används för beräkning av normalläckage från svensk åkermark. Resultatet av beräkningen visade effekten på kväveläckaget var från -0,7 till 2,2 kg N/ha avseende all areal i respektive läckageregion. Störst var påverkan i de läckageregioner där störst andel av arealen behandlades med glyfosat. Anledningen till att effekten i vissa vallrika läckageregioner var negativ var att grödsammansättningen påverkades. Effekten av att ersätta höstvete med vårkorn och reducera arealen fånggröda var de faktorer som hade den största påverkan. Förändringarna var i samma storleksordning som tidigare beräkningar som gjorts av förändringar i odlingssystemet. Påverkan på fosforförlusten var 0-0,02 kg P/ha.
|
|
