| 1. |
- Agnafors, Marcus
(author)
-
Bör den liberala staten privilegiera religion i samhället?
- 2013
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 17:3, s. 1-21
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Det anses ofta att en liberal stat måste förhålla sig neutral till religiösa element i samhället. Att bryta mot neutralitetskravet och därmed privilegiera religiösa element i samhället är uteslutet, hävdas det, eftersom ett sådant privilegierande skulle innebära att man medvetet gynnar en grupp uppfattningar om det goda livet – vilket skulle vara synnerligen icke-liberalt.I den här artikeln ifrågasätts det neutralitetskrav som åläggs den liberala staten. Istället försvaras idén att en liberal stat i vissa fall kan ha en prima facie skyldighet att privilegiera vissa religiösa element i samhället. I artikeln presenteras tre villkor som måste vara uppfyllda för att ett avsteg från neutralitetskravet ska vara rättfärdigat.Efter en kortare diskussion om den relevanta empiriska forskningen konkluderas att en liberal stat i vissa fall är berättigad att privilegiera religiösa element i samhället utan att därmed kompromissa med sin liberala status.
|
|
| 2. |
- Agnafors, Marcus
(author)
-
En rimlig samvetsklausul
- 2016
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383.
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Algander, Per, 1981-
(author)
-
Kris i populationsfrågan
- 2018
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 22:1
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Populationsetiken tycks befinna sig i något av en kris. Ända sedan Derek Parfits misslyckade försök att hitta en teori som undviker den motbjudande slutsatsen har filosofer på olika sätt befäst misstanken att det inte finns någon teori som undviker denna slutsats. I denna uppsats diskuterar jag huruvida en kontraktualistisk ansats till populationsetik kan kringgå de problem som har identifierats för konsekventialistiska teorier och argumenterar för att dessa ansatser inte har någon tydlig fördel framför konsekventialistiska teorier
|
|
| 5. |
- Alsarve, Daniel, 1976-
(author)
-
Våld föder våld, eller? : Om män, sportvåld och formande av hegemonisk manlighet som bidragande riskfaktor till våldet i samhället
- 2017
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 2, s. 1-14
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Denna artikel undersöker argumentet att det våld och den hårda fysiska kontakten som vissa idrotter innehåller, samt de ideal som hyllas i dessa, bidrar till en normalisering av mäns våldsanvändning mot andra människor även utanför själva idrottsarenan. Sportvåldet tolkas med inspiration från den kritiska forskningen om män och maskuliniteter och ses som ett led i upprätthållandet av en hierarkisk, patriarkal maktordning. I artikeln förs en diskussion kring vissa idrotters normalisering av våld som problemlösande metod och huruvida sådana idrotter skapar mer våldsbenägna män. Slutsatsen är att det i vissa idrotter kan finnas en riskfaktor för somliga män.
|
|
| 6. |
- Andersson, Emil, 1982-
(author)
-
A Theory of Justice – en radikal vision om det fullständigt rättvisa samhället
- 2021
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 25:2-3, s. 4-28
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- John Rawls A Theory of Justice har haft ett monumentalt inflytande på den moderna politiska filosofin. Jag försöker här genom några nedslag i den nutida diskussionen förmedla en bild av detta inflytande, och av bokens fortsatta filosofiska relevans. Jag inleder med en kort presentation av huvuddragen i Rawls rättviseteori. Efter det går jag igenom, och bemöter, kritiken mot idealteori. Jag diskuterar sedan förhållandet mellan rättvisa och ekonomisk ojämlikhet, och förklarar varför teorin är radikalare än vad många kritiker insett. Slutligen går jag igenom hur en kontraktsteori av detta slag kan hantera frågan om rättvisa mellan generationer.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Baard, Patrik
(author)
-
Mill, miljö och hållbarhet
- 2011
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; :3, s. 29-36
-
Journal article (peer-reviewed)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Barnett, Roland
(author)
-
Det förnuftiga universitetet : Skymtande möjligheter
- 2016
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 20:3
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Det moderna forskningsuniversitetet var tänkt att förkroppsliga och företräda förnuftets primat. Tanken var att universitetet, genom sin oberoende status, skulle bidra till samhällets välgång, genom att underkasta all kunskap rigoröst och förbehållslös granskning. Många oroas idag över hur politiska krav, kulturella strömningar, ideologiska motsättningar och ekonomiska krafter undan för undan har demonterat det sakliga argumentets primat vid våra lärosäten. Om inte ens universitetet kan förvalta det rationella tänkandets former och kunskapsalstrande praktiker, vart är då vetenskapen, och det samhälle den tjänar, på väg?I denna uppsats förfäktas argumentet att den hårda press som universiteten idag onekligen utsätts för idag, och den kris det tycks befinna sig i, inte nödvändigtvis måste innebära förfall och förlust. Universitetets vitalitet och motståndskraft visar sig snarare i hur frågor om vad förnuftet kan och inte kan acceptera ständigt blir föremål för reflektion. Detta leder till framväxten av nya former av förnuftsbruk, vilket i sig är ett utövande av det rationella tänkandets förmåga att alstra ny kunskap och nya insikter. Vad vi ser är ett förnuft som mångfaldigas och upprättar kopplingar till hittills främmande delar av samhället. Det akademiska tänkandets rationalitet visar sig, så att säga, i att det ständigt finner nya former och uttryck – i att det modifierar sig i förhållande till nya former av interna och externa hot. Det är i denna aktivitet, när förnuftet mångfaldigas och samtidigt underkastar dessa nya uttryck kritik, som förnuftet uppvisar sitt sanna väsen; som något som inte kan naglas fast, utan som kommer till uttryck i försöken att skilja vad som är förnuftigt från vad som inte är det. Detta är en aktivitet som i allra högsta grad är levande inom dagens universitetsvärld, och som på många sätt intensifieras genom de olika samhällstendenser som inverkar på, och förändrar, universitetet.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Bauhn, Per, et al.
(author)
-
Replik till Torbjörn Tännsjö
- 2011
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; :1, s. 27-33
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Björk, Ulrika
(author)
-
Om skuld och ansvar
- 2013
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 17:3, s. 22-34
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 19. |
- Björnsson, Gunnar, 1969-
(author)
-
Gemensamma skyldigheter
- 2018
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 22:2, s. 69-79
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Vi tillskriver ofta skyldigheter till grupper av agenter. Det kan tyckas problematiskt, då grupperna inte själva uppfyller vanliga krav på moraliskt agentskap, och då skyldigheterna i fråga inte direkt motsvarar skyldigheter hos gruppens medlemmar. Här argumenterar jag emellertid för att problemet kan lösas om vi förstår gruppers plikter som helt analoga med individuella plikter att göra någonting som bara kan göras som ett resultat av andra, mer basala, göranden. Enligt förslaget så ligger skillnaden mellan individuella plikter gällande sådana "resulterande göranden" och gemensamma plikter enbart i att de mer basala görandena i det senare fallet fördelas på flera agenter.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Bohlin, Henrik
(author)
-
Går det att hyfsa relativismdebatten?
- 2009
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; :3, s. 7-25
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Brännmark, Johan
(author)
-
Ohälsosamma vanor och folkhälsopolitisk paternalism
- 2015
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 19:2, s. 1-12
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Paternalistiska åtgärder från samhällets sida förkastas ofta med hänvisning till att de innebär att vuxna personer behandlas som barn. Samtidigt visar modern psykologisk forskning på att vi även som vuxna är långt ifrån de rationella beslutsfattare som filosofer och ekonomer ofta har utgått från i sina modeller. I den här texten argumenterar jag för att det utifrån en mer realistisk syn på människors beslutsfattande går att identifiera beteenden där relationen mellan samhälle och medborgare är parallell med den mellan förälder och barn, samt att det då på vissa områden, till exempel inom folkhälsopolitiken och i relation till ohälsosamma vanor, går att rättfärdiga en mer starkt interventionistisk politik än vad samhället bedriver i nuläget.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Carlson, Åsa
(author)
-
Jämställdhet, vad är det? : En analys av begreppet jämställdhet i offentliga dokument om skola, utbildning och arbete
- 2017
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 21:3, s. 1-15
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I styrdokument som rör skola och utbildning likställs jämställdhet med samma möjligheter till utbildning och karriär. Det som hindrar jämställdhet antas vara traditionella könsnormer. Vad betyder ’samma möjligheter’ i denna kontext och vad krävs för att realisera detta? Utbildnings- och karriäralternativ ska avkönas, vilket analyseras som att de dels ha samma betydelser för könen, dels vara lika realiserbara. Detta verkar kräva kvantitativ jämställdhet inom varje alternativ. Vad är det då som hindras av könsnormerna? Enligt dokumenten är det individernas autentiska val. Detta analyseras som förverkligandet av antingen den mänskliga naturen eller det individuella självets autentiska önskningar. Båda dessa vägar visar sig vara återvändsgränder. Slutsatsen blir att kvantitativ jämställdhet är det enda substantiella jämställdhetsbegreppet.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Collste, Göran, 1950-
(author)
-
Den globala ekonomins etik
- 1999
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 3, s. 19-32
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(author)
-
Panglossia
- 2009
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; :2, s. 6-23
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 36. |
- de Fine Licht, Karl
(author)
-
Russell Hardin: Trust and trustworthiness
- 2017
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - Uppsala : Bokförlaget Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 21:1, s. 52-61
-
Review (other academic/artistic)
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Erman, Eva
(author)
-
Vad menar Platon med dialog?
- 2004
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - Stockholm : Thales. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; :2
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Freidenvall, Lenita, 1963-
(author)
-
Intersektionalitet och feminism – en komplicerad kombination?
- 2016
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 20:2
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- På senare år har intersektionalitet vunnit gehör i såväl akademin som den politiska debatten. Förenklat kan intersektionalitet definieras som ett begrepp som fokuserar på hur ojämlika förhållanden skapas och upprätthålls till följd av skärningspunkterna av och det komplexa samspelet mellan olika maktordningar som baseras på kategorier som kön, etnicitet, sexualitet m.m. Denna utveckling väcker flera frågor, t.ex. vad händer med feminismen och dess kärna när andra maktordningar tas med i analysen? Finns det en risk att betydelsen av kön kommer att tonas ned till förmån för andra kategorier som upplevs som mer centrala? Och hur kan man förklara det ökade intresset för intersektionalitet?Ambitionen med detta bidrag är att beskriva och kritiskt diskutera framväxten av intersektionalitet och vad den innebär för feminismen. Finns det någon inneboende konflikt mellan feminism och intersektionalitet och hur kan den i så fall överbryggas? Till min hjälp använder jag både gammal och ny litteratur på fältet. Jag konkluderar med att argumentera för att intersektionalitet erbjuder feminism en möjlighet att problematisera processerna som ligger till grund för upprätthållandet av ojämlikheter och maktrelationer i samhället. Genom en precisering av feminismens kärna kan intersektionalitet erbjuda feminismen ytterligare ett verktyg för att nå sitt mål, emancipation.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Furendal, Markus, 1989-
(author)
-
Artificiell intelligens, likriktningsproblemet och politisk filosofi – en översikt
- 2022
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 25:2, s. 1-14
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Tekniska framsteg inom Artificiell Intelligens (AI) väcker en rad frågor av moralisk och politisk karaktär kring hur AI-system bör användas, och hur de kan påverka våra samhällen och sociala relationer. Denna artikel ger en överblick över några centrala frågor inom det framväxande fält som kallas AI-etik, utifrån fyra nyligen utgivna böcker. Inom AI-etik har särskilt fokus ofta riktats mot det så kallade likriktningsproblemet: hur vi ska få en AI att frambringa ett utfall som ligger i linje med vad vi vill. I detta unga fält kan emellertid politisk-filosofiska bidrag tillhandahålla en bredare och mer nyanserad analysapparat kring AI-etiska frågor, vilket i sin tur kan leda till teoretiska framsteg.
|
|
| 48. |
- Gauffin, Karl, 1983-
(author)
-
Att ta framtiden i anspråk
- 2022
-
In: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710 .- 2002-3383. ; 26:3, s. 26-37
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Beslutet att inrätta ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark öppnar upp för frågor kring vår relation till den mycket avlägsna framtiden. Utifrån idéhistoriska och filosofiska texter resonerar denna artikel kring hur samtidens historiskt specifika förhållande till tid kan bidra till att vi tar framtiden i anspråk på det exempellösa sätt som kärnkraften och förvaret av dess restprodukter innebär. Artikelns huvudsakliga poäng är att vi, genom att få syn på vår specifika förståelse av framtiden och dess människor, kan skärpa blicken inför rimligheten i valet mellan korttids- och slutförvar.
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
