| 51. |
- Lennartsson, Tommy, et al.
(author)
-
Kulturprägel i fjällnära skog
- 2023
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Den fjällnära skogen är inte orördMänniskan har vistats i, och nyttjat, fjällnära skog sedan förhistorisk tid och det finns en lång kontinuitet av kulturpåverkan: runt samiska fångst- och fiskeplatser, flyttleder och visten, kring nybyggen och fäbodar och kring gruvor och smältverk. Alla dessa nyttjandeformer måste ha präglat naturen och tillsammans byggt upp kulturlandskap, till exempel genom att skogens sammansättning ändrades och betesformade naturtyper och ibland även helt avskogade områden skapades. Särskilt ren- och kreatursbete, slåtter och vedhuggning kan antas ha präglat ekosystemen.Brist på kunskap om fjällnära skog som kulturlandskapFjäll och fjällnära natur har dock inte studerats lika mycket som sydsvenska landskap med utgångspunkt från nyttjandehistoria, och de flesta kulturpräglade naturtyperna och det biologiska kulturarvet är förmodligen okända eller inte beskrivna i litteraturen. Därmed är det svårt att tolka och beskriva kulturpräglad natur, inte minst i samiska kulturlandskap. Av samma anledning är det brist på kunskap om nyttjandehistoriens betydelse för biologisk mångfald och naturvård. Flera ekologiskt viktiga strukturer i fjällnära skog är dock troligen gynnade av eller rentav knutna till tidigare nyttjande, exempelvis lövträd, ljusformade och solexponerade ved- och trädsubstrat och mosaiker av träd och öppen mark, ofta med artrik betesvegetation i skog och vid skogsgränsen. Andra exempel är nött mark längs flyttleder och i skogsbeten och artrik slåttervegetation i våtmarker. En viktig slutsats är att det behövs fler beskrivningar av kulturpräglade fjällnära naturtyper, fler tolkningar av biologiskt kulturarv och fler analyser av samband mellan kulturpåverkan och biologisk mångfald.Det behövs ett brett arbete för skydd, förvaltning och kunskapsuppbyggnadKunskapen om var människor vistats och påverkat ekosystem i det fjällnära landskapet är ofullständig, vilket gör att det inte går att skapa en säker bild av var vi kan förvänta oss kulturpräglad natur, respektive naturskog med mycket få eller inga kulturspår. Därför behöver all skötselplanering i naturreservat och all hantering av nyckelbiotoper och avverkningsanmälningar innefatta en översiktlig inventering av kulturpåverkan och kulturspår. Det kräver kompetensutveckling hos handläggare och samverkan mellan myndigheter.För att öka kunskapen behövs också fallstudier med fältundersökningar i både samiska och jordbruksnyttjade miljöer. Genom samverkan mellan olika experter och lokala informanter kan fallstudierna kombinera ekologisk, historisk-arkeologisk och traditionell kunskap.
|
|
| 52. |
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
|
|
| 55. |
|
|
| 56. |
|
|
| 57. |
- Lennartsson, Tommy
(author)
-
Overcompensation: a 30-year perspective
- 2019
-
In: Ecology. - : Wiley. - 0012-9658 .- 1939-9170. ; 100
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Biomass removal by herbivores usually incurs a fitness cost for the attacked plants, with the total cost per unit lost tissue depending on the value of the removed tissue (i.e., how costly it is to be replaced by regrowth). Optimal defense theory, first outlined in the 1960s and 1970s, predicted that these fitness costs result in an arms race between plants and herbivores, in which selection favors resistance strategies that either repel herbivores through morphological and chemical resistance traits in order to reduce their consumption, or result in enemy escape through rapid growth or by timing the growth or flowering to the periods when herbivores are absent. Such resistance against herbivores would most likely evolve when herbivores are abundant, cause extensive damage, and consume valuable plant tissues. The purpose of this Special Feature is to celebrate the 30th anniversary of the phenomenon of overcompensation, specifically, where the finding has brought us and where it is leading us 30 yr later. We first provide a short overview of how the phenomenon of overcompensation has led to broader studies on plant tolerance to herbivory, summarize key findings, and then discuss some promising new directions in light of six featured research papers.
|
|
| 58. |
|
|
| 59. |
|
|
| 60. |
- Lennartsson, Tommy, et al.
(author)
-
Skötselplanering i skogsbetesmarker : vägledning
- 2021
-
Book (other academic/artistic)abstract
- För endast ett sekel sedan täckte skogsbetesmarker och andra naturbeten mycket stora arealer och utgjorde en grundförutsättning för landets försörjning och livsmedelsproduktion. Formade av århundraden av bete och lokalt mångbruk fanns en bred palett av skogsbetesmarker. Idag är det svårt att föreställa sig hur ett visst skogsbete kan ha sett ut och nyttjats, men det är ändå det vi behöver veta så mycket som möjligt om, för att förstå vad som har gett upphov till de natur- och kulturmiljövärden som finns kvar idag.
|
|
| 61. |
- Lennartsson, Tommy, et al.
(author)
-
Storslagen fjällmiljö – för vem?
- 2011
-
In: Naturvårdskedjan – för en effektiv naturvård. ; :48, s. 318-325
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 62. |
- Lennartsson, Tommy
(author)
-
The contribution of roadsides to connect grassland habitat patches for butterflies in landscapes of contrasting permeability
- 2022
-
In: Journal of Environmental Management. - : Elsevier BV. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 311
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Roadsides, in particular those being species-rich and of conservation value, are considered to improve landscape permeability by providing corridors among habitat patches and by facilitating species' dispersal. However, little is known about the potential connectivity offered by such high-value roadsides. Using circuit theory, we modelled connectivity provided by high-value roadsides in landscapes with low or high permeability in southcentral Sweden, with 'permeability' being measured by the area of semi-natural grasslands. We modelled structural connectivity and, for habitat generalists and specialists, potential functional connectivity focusing on butterflies. We further assessed in which landscapes grassland connectivity is best enhanced through measures for expanding the area of high-value roadsides. Structural connectivity provided by high-value roadsides resulted in similar patterns to those of a functional approach, in which we modelled habitat generalists. In landscapes with low permeability, all target species showed higher movements within compared to between grasslands using high-value roadsides. In landscapes with high permeability, grassland generalists and specialists showed the same patterns, whereas for habitat generalists, connectivity provided by high-value roadsides and grasslands was similar. Increasing the ratio of high-value roadsides can thus enhance structural and functional connectivity in landscapes with low permeability. In contrast, in landscapes with high permeability, roadsides only supported movement of specialised species. Continuous segments of high-value roadsides are most efficient to increase connectivity for specialists, whereas generalists can utilize also short segments of high-value roadsides acting as stepping-stones. Thus, land management should focus on the preservation and restoration of existing seminatural grasslands. Management for enhancing grassland connectivity through high-value roadsides should aim at maintaining and creating high-value roadside vegetation, preferably in long continuous segments, especially in landscapes with low permeability.
|
|
| 63. |
|
|
| 64. |
- Lennartsson, Tommy, et al.
(author)
-
The effect of timing of grassland management on plant reproduction
- 2012
-
In: International Journal of Ecology. - : Hindawi Limited. - 1687-9708 .- 1687-9716. ; 2012, s. 18-27
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Seminatural grasslands are maintained by regular anthropogenic disturbance, usually grazing or mowing. Management action late in the growing season was historically more common than today. Two experimental grazing regimes, continuous stocking from May to September and late-onset grazing from mid-July, were compared in two Swedish grasslands. Effects on flowering and fruit production were studied and related to plant functional traits. Change in vegetation composition over six years was analysed in one grassland. Delayed onset of grazing enhanced fruit production up to four times. Phenology of reproduction was the most important plant trait explaining differences in reproduction among species. Diversity of vascular plant species was higher after six years of late-onset grazing. No differences in vegetation height or proportion of grazed shoots were found by the end of the season. The results suggest that early reproduction may function as an escape from damage and that late onset of grazing may be used as a substitute for labour-intense traditional mowing.
|
|
| 65. |
|
|
| 66. |
|
|
| 67. |
|
|
| 68. |
- Lennartsson, Tommy
(author)
-
Träd och buskar : månghundraåriga historieberättare
- 2013
-
In: Vårda väl. - Visby : Riksantikvarieämbetet.
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Människans nyttjande av markerna har skrivits in i träd och buskar som i en levande historiebok. Spår av lövtäkt, bete och andra aktiviteter kan läsas i enskilda individers växtsätt så länge de lever – ja, ibland till och med längre än så. Detta faktablad handlar om hur man kan känna igen och tolka sådana spår, men även om vad det betyder att en viss träd- eller buskart växer på en viss plats.
|
|
| 69. |
- Lennartsson, Tommy, et al.
(author)
-
Träd vid vägen : vägträds och alléers natur- och kulturmiljövärden
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Gamla träd kan ha en rik biologisk mångfald, ofta med många rödlistade arter. Träden kan också ha höga kulturmiljövärden, om de ingår i en allé eller annan anläggning, eller om träden själva kan bidra till att berätta människans historia, t.ex. genom fysiska spår av hamling och beskärning, eller om träden är förknippade med tradition. Många av dessa värdefulla träd växer i vägmiljö. Trädens biologiska värden är alltid mer eller mindre kopplade till det omgivande landskapet. Vägträden och träden i landskapet bidrar tillsammans med den totala mängden livsmiljöer för arter, och kan tillsammans skapa en kontinuitet av värdefulla träd i tiden. Även kulturmiljövärden styrs i hög grad av om träden ingår i större kulturhistoriskt intressanta anläggningar.Detta projekt har syftat till att utveckla en kunskapsbas och en GIS-baserad metod för inventering och värdering av alléträd och andra vägnära träd i landskapet. Det har gjorts genom att sammanställa befintlig kunskap om värden och förutsättningar för värden, som underlag för att värdera alléer och vägträd i ett natur- och kulturmiljövårdsperspektiv. Vidare att utveckla en inventeringsmetod för vägträdens natur- och kulturmiljövärden som kombinerar befintliga inventeringsdata, nya fältdata, eventuellt nya flygbildsdata, och kulturhistoriskt kontext. Slutligen att utveckla ett förslag till värdering av naturvärde respektive kulturmiljövärde, av såväl alléers och träds egenvärde som av deras värde i ett landskapsperspektiv.
|
|
| 70. |
|
|
| 71. |
|
|
| 72. |
- Lennartsson, Tommy
(author)
-
Vägarnas värdefulla träd
- 2012
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Ett stort antal grova och ihåliga träd finns längs våra vägar. De ger i sin tur mat och bostad åt hundratals andra arter. En ny studie visar att dessa värdefulla träd kan bliännu viktigare för den biologiska mångfalden i framtiden. De är nämligen mindre hotade av igenväxning än motsvarande träd i resten av landskapet och har därför bättre överlevnadschanser.
|
|
| 73. |
|
|
| 74. |
|
|
| 75. |
- Lennartsson, Tommy
(author)
-
Åtgärdsprogram för fältgentianor i naturliga fodermarker, 2015–2019 : Fältgentiana (Gentianella campestris ssp. campestris) Sätergentiana (Gentianella campestris ssp. islandica) Kustgentiana (Gentianella campestris ssp. baltica)
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fältgentianan utgörs av tre underarter: den "vanliga" fältgentianan (Gentianella campestris ssp. campestris), sätergentiana (G. campestris ssp. islandica) samt kustgentiana (G. campestris ssp. baltica). Den "vanliga" delas i sin tur upp i tidig- eller senblommande. Tillsammans kallas fältgentianagruppen i vissa sammanhang "bredgentianor". Fältgentiana är starkt knuten till ogödslade slåtter- och betesmarker och förekommer norrut till och med Jämtland och centrala Ångermanland men med enstaka kustförekomster norrut till Umeå. Kustgentianan finns i Skåne och på västkusten, medan sätergentianan huvudsakligen förekommer i Jämtland. För närvarande är cirka 550 populationer av fältgentiana kända i Sverige utanför Jämtlands län samt ytterligare drygt 300 i Jämtlands län. Många populationer är mycket små.Fältgentianan är i Sverige en av de gräsmarksväxter som minskat mest sedan mitten av 1900-talet. Särskilt allvarligt är att den negativa trenden fortsätter i snabb takt trots att förlusten av naturbetesmarker under 1990- och 2000-talen bromsats i Sverige, vilket främst beror på för hård eller för tidig hävd.Fältgentiana svarar snabbt på skötselåtgärder, främst sådana som ökar fröreproduktionen. Tre typer av åtgärder föreslås: (1) återupptagen hävd på ohävdade lokaler, (2) förbättrad hävd anpassad till olika underarter och varieteter, samt (3) åter- eller nyetablering av fältgentiana på lämpliga lokaler. Andra viktiga åtgärder är information, rådgivning och ekonomiskt stöd till särskilda åtgärder.
|
|
| 76. |
- Lennartsson, Tommy, 1962-, et al.
(author)
-
Ängar och slåtter : historia, ekologi, natur- och kulturmiljövård
- 2019
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Denna kunskapssammanställning har tagits fram inom satsningen ”Skötsel av kulturpräglad natur” som finansieras av Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet och görs i samarbete med Centrum för biologisk mångfald. Satsningen syftar till bättre bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden i landskapet, genom lokalt anpassad skötsel som bygger på kunskap om sambanden mellan naturtypernas ekologi och deras historia.
|
|
| 77. |
|
|
| 78. |
- Lenoir, Lisette, et al.
(author)
-
Effects of timing of grazing on arthropod communities in semi-natural grasslands
- 2010
-
In: Journal of Insect Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1536-2442. ; 10
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Arthropod communities were investigated in two Swedish semi-natural grasslands, each subject to two types of grazing regime: conventional grazing from May to September (continuous grazing) and traditional late management from mid-July (late grazing). Pitfall traps were used to investigate abundance of carabids, spiders, and ants over the grazing season. Ant abundance was also measured by mapping nest density during three successive years. Small spiders, carabids and ants (Myrmica spp.) were more abundant in continuous grazing than in late grazing while larger spiders, carabids, and ants (Formica spp.) were more abundant in late grazing. The overall abundance of carabids was higher in continuous grazing in the early summer but higher in late grazing in the late summer. The switch of preference from continuous to late grazing coincided with the time for larvae hibernating species replacing adult hibernating. We discuss possible explanations for the observed responses in terms of effects of grazing season on a number of habitat variables for example temperature, food resources, structure of vegetation, litter layer, competition, and disturbance.
|
|
| 79. |
- Lindborg, Regina, et al.
(author)
-
Naturbetesmarker – en resurs för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
- 2021
-
In: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. - 9789188083357 - 9789188083364 ; :121, s. 169-177
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Vårt traditionella jordbrukslandskap är centralt för att bevara biologisk mångfald, men det moderna jordbruket har medfört förändringar som bidragit till en utarmning av mångfalden. Detta hotar de ekosystemtjänster som naturbetesmarker och deras mångfald kan bidra med. Sverige har i tusentals år haft betesdjur som en integrerad del av matproduktionen, vilket har format landskap med en variation av åkrar, ängs- och betesmarker och skog. Våra svenska ängar och betesmarker är idag bland de artrikaste miljöerna i världen. Genom att bibehålla brukandet av naturbetesmarkerna som en del i det moderna jordbrukssystemet ökar möjligheten att producera mat på ett hållbart sätt och samtidigt gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
|
|
| 80. |
- Linkowski, Weronika I, et al.
(author)
-
Biologisk mångfald i fjällbjörkskog : en kunskapssammanställning
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Samarbetsprojekt mellan forskning och praktisk naturvård Sedan 2002 pågår ett samarbetsprojekt mellan CBM (forskningsprogrammet Naturvårdskedjan) och länsstyrelsen i Norrbotten rörande miljömålsuppföljning och övervakning av biologisk mångfald i fjällen. Sedan 2004 har även länsstyrelsen i Jämtlands län deltagit i projektet, som därmed vidgats till att också innefatta uppföljning i Natura 2000-habitat. Uppföljning av biologisk mångfald, miljömål eller liknande, kan i många avseenden ses som ett mellanting mellan forskning och praktisk naturvård. Praktiska aspekter är krav på naturvårdsrelevans, tillämpbarhet samt på anpassning till naturvårdens organisation och medel. Vetenskapliga aspekter är krav på kunskapsbaserade frågeställningar, samt på metoder som ger analyserbara data. Samarbetsprojektets utgångspunkt är att det behövs samverkan mellan praktik och vetenskap för att kunna utforma relevant och fungerande uppföljning. Samverkan fokuserar här på uppföljning i fjäll, men det långsiktiga målet är utvecklat utbyte mellan forskare och naturvårdare även i andra naturvårdssammanhang. Genom att i projektet prova sådan samverkan hoppas vi kunna höja kvalitén på den kedja av överväganden som är basen för all uppföljning: Steg 1: Formulering av frågeställningar och uppföljningsbehov, baserat på tillgänglig kunskap om fjällens processer, strukturer/funktioner och arter. Steg 2: Prioritering av uppföljning: prioriterade metoder, biotoper, områden etc. baserat på tillgänglig kunskap och tillgängliga medel. Steg 3: Framtagande av indikatorer som är relevanta för dessa frågeställningar och prioriteringar. Steg 4: Utveckling av metoder som både fungerar praktiskt och ger sådana data att förändringar hos indikatorerna verkligen kan avläsas. Vidare ger projektet möjlighet till fördjupad analys av miljömålen, exempelvis av målkonflikter och av deras relevans för biologisk mångfald. Slutligen ges möjlighet att utvärdera och utveckla samarbete mellan forskare och naturvårdare i exempelvis övervakningssammanhang. Behov av kunskap Uppföljning måste självklart vara baserad på relevant kunskap om den natur man arbetar med. Vanligen finns tillräcklig kunskap, men ofta krävs att specifik kunskap om biologisk mångfald vaskas fram, innan praktiskt arbete kan påbörjas. Fjällbjörkskogen är ett tydligt exempel på det. Biotopen är föremål för mycket forskning, men är ändå, tillsammans men många andra fjällbiotoper, en av de mest okända vad gäller detaljerade kunskaper om biologisk mångfald. Sambanden mellan mark- och klimatförutsättningar, ekologiska processer, substrat/strukturer, arter, hot m.m. är ofullständigt kända eller ofullständigt sammanställda, jämfört med de flesta låglandsbiotoper. Föreliggande kunskapssammanställning är ett led i arbetet med att sammanställa kunskap om biologisk mångfald i fjällbiotoper. Särskilt viktigt är att belysa de aspekter på biologisk mångfald som är prioriterade i naturvårdsarbetet, exempelvis rödlistade arter, nyckelarter, nyckelprocesser, markanvändningsrelaterade förhållanden m.m. Sådana aspekter måste bedömas mot bakgrund av pågående arbete med biologisk mångfald, främst Natura 2000-nätverket och miljömålen. Kunskapssammanställningen har bekostats av Naturvårdsverket. I projektet har kunskapssammanställningen kompletterats med två expertseminarier om biologisk mångfald i fjällen. Ett seminarium hölls i januari 2004 och syftade till att identifiera fjällbiotoper med särskilt hög eller hotad biologisk mångfald, både inom och utanför Natura 2000-habitat. Ett andra seminarium, i november 2004, belyste biologisk mångfald i fjällbjörkskog. Dokumentation från dessa seminarier redovisas i separata rapporter, men valda delar citeras här, vanligen som "muntlig information" från respektive föredragshållare.
|
|
| 81. |
- Linkowski, Weronika I., et al.
(author)
-
Naturvärden i fjällbjörkskog : Dokumentation av seminarium anordnat av Centrum för Biologisk Mångfald, länsstyrelsen i Norrbottens län och länsstyrelsen i Jämtlands län
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sedan 2002 pågår ett samarbetsprojekt mellan CBM (forskningsprogrammet Naturvårdskedjan) och länsstyrelsen i Norrbotten rörande miljömålsuppföljning och övervakning av biologisk mångfald i fjällen. Sedan 2004 har även länsstyrelsen i Jämtlands län deltagit i projektet, som därmed vidgats till att också innefatta uppföljning i Natura 2000-habitat. Uppföljning av biologisk mångfald, miljömål eller liknande, kan i många avseenden ses som ett mellanting mellan forskning och praktisk naturvård. Praktiska aspekter är krav på naturvårdsrelevans, tillämpbarhet samt på anpassning till naturvårdens organisation och medel. Vetenskapliga aspekter är krav på kunskapsbaserade frågeställningar, samt på metoder som ger analyserbara data. Projektets utgångspunkt är att det behövs ett samarbete mellan praktisk och vetenskaplig expertis för att kunna utforma relevant och fungerande uppföljning. Samarbetet fokuserar här på uppföljning i fjäll, men det långsiktiga målet är utvecklat utbyte mellan forskare och naturvårdare även i andra naturvårdssammanhang. Genom sådant samarbete i projektet räknar vi med att höja kvalitén på den kedja av överväganden är basen för all uppföljning: 1. Formulering av frågeställningar och uppföljningsbehov, baserat på tillgänglig kunskap om fjällens processer, strukturer/funktioner och arter. 2. Prioritering av uppföljning, biotoper etc. baserat på tillgänglig kunskap och tillgängliga medel. 3. Framtagande av indikatorer som är relevanta för dessa frågeställningar och prioriteringar. 4. Utveckling av metoder som både fungerar praktiskt och ger sådana data att förändringar hos indikatorerna verkligen kan avläsas. Vidare ger projektet möjlighet till fördjupad analys av miljömålen, exempelvis av målkonflikter och av deras relevans för biologisk mångfald. Slutligen ges möjlighet att utvärdera och utveckla samarbete mellan forskare och naturvårdare i exempelvis övervakningssammanhang. Arbetssätt I ett första steg identifieras biotoper och eventuella geografiska områden som har en nyckelroll för bevarande av biologisk mångfald i fjällen — man kan kalla dessa biotoper ett slags nyckelbiotoper. Ett sådant arbete påbörjandes genom ett seminarium om fjällbiotoper i Uppsala januari 2004. Seminariet syftade till att identifiera fjällbiotoper med särskilt hög eller hotad biologisk mångfald, både inom och utanför Natura 2000-habitat. Syftet var vidare att belysa vad som krävs (ekologiska processer, substrat etc.) för att vidmakthålla naturvärdena samt hoten mot biotoperna. Frågeställningarna belystes från olika organismgruppers synvinkel och från markanvändningshistorisk synvinkel. I ett andra steg görs ett urval av lämpligt antal biotoper för utveckling av uppföljningsmetoder inom, baserat på ekologisk kunskap i kombination med hot och de krav som ställs av miljömålsuppföljning och Natura 2000. I ett tredje steg undersöks i vad mån delar av den ekologiskt motiverade uppföljningen redan utförs eller kommer att utföras av annan verksamhet, exempelvis NILS. De delar som inte omfattas av annan uppföljningsverksamhet kan alltså komma på fråga för miljömålsuppföljning, uppföljning av Natura 2000, eller regional miljöövervakning. Under arbetets gång har det blivit uppenbart att fjällbjörkskogen måste behandlas på ett särskilt seminarium. Seminarium och kunskapssammanställning om fjällbjörkskog Den svenska fjällbjörkskogen är ett av våra största sammanhängande lövskogsbälten. Biotopen är tillsammans men många andra biotoper i fjällen ett av de mest okända habitaten under det europeiska nätverket Natura 2000 vad gäller detaljerade kunskaper om biologisk mångfald. Avgörande för naturvärdena är biotopspecifika processer och strukturer, vilka ger upphov till livsmiljöer för arter. Liksom för många andra alpina och subalpina biotoper är sambanden mellan processer, substrat/strukturer, arter, hot ofullständigt kända eller ofullständigt sammanställda, jämfört med de flesta låglandsbiotoper. Några viktiga frågor vi hoppas belysa under seminariet är: • Till vilka substrat är egentligen naturvärdena i fjällbjörkskog knutna? Mark, ved eller andra substrat? • Hur påverkas biotopen och dess arter av renbete, fjällbjörkmätare och andra störningar? • Vilken betydelse har tidigare markanvändning för dagens naturvärden - på gott och ont? Hur ser de regionala skillnaderna ut i markanvändningens påverkan? • Hur viktiga är olika typer av fjällbjörkskog för exempelvis renbete, smågnagare och reproduktion av ripa? • Biotopen består av olika vegetationstyper, men vilken indelning är mest relevant från naturvårdssynpunkt? • Vilka typer av fjällbjörkskog har högst naturvärden, är mest hotade, och vilka typer bör prioriteras i Natura2000-arbetet? • Vilka är hoten mot fjällbjörkskogens värden och vilka åtgärder är viktiga att vidta? • Vilka är fjällbjörkskogens nyckelarter och nyckelfunktioner (om sådana finns)? Under hösten kommer, utöver seminariet, en kunskapssammanställning om fjällbjörkskogens naturvärden att göras. Detta arbete bekostas av Naturvårdsverket.
|
|
| 82. |
- Ljung, Tomas, 1958-, et al.
(author)
-
Inventering av biologiskt kulturarv
- 2015
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Fältmanual till biologiskt kulturarv Föreliggande skrift är framför allt en fältmanual till biologiskt kulturarv (och ett urval av andra biologiska kulturbärare), en checklista med bilder och beskrivningar. Det tar också upp några aspekter på själva metodiken för inventering, kartering och tolkning. Fältmanualen omfattar de vanligaste aspekterna av biologiskt kulturarv som man kan hitta i svenska landskap från söder till norr. Listan beskriver biologiskt kulturarv huvudsakligen från nivåerna egenskaper, individer och artförekomster enligt RAÄ:s indelning.
|
|
| 83. |
- Lotfian, Samira, et al.
(author)
-
Plastic-containing materials as alternative reductants for base metal production
- 2019
-
In: Canadian metallurgical quarterly. - : Taylor & Francis. - 0008-4433 .- 1879-1395. ; 58:2, s. 164-176
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Shredder residue materials are produced after the removal of ferrous and non-ferrous fractions from end-of-life electronic equipment. Despite the high plastic content and metal value in the ash, high percentages of these materials are currently sent to landfills. In this study, the potential of utilising shredder residue material and other plastic-containing materials as reducing agents was studied. Plastic-containing materials were co-injected with coal into a zinc-fuming furnace in Boliden-Rönnskär smelter. The data obtained from the trial, such as the data from the chemical analysis of the slag and the steam production, are discussed. The observations indicate that plastic-containing material can replace up to 1 ton h−1 of coal without a significant decrease in the zinc reduction rate.
|
|
| 84. |
|
|
| 85. |
- Olsson, Mats, et al.
(author)
-
Land management meeting several environmental objectives - Knowledge compilation and system analyses
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Which mitigation options in land-use management domeet the goals for green house gas emissions, biodiversityand water security?This report makes a systems analysis of land-use andits implications for green house gas emissions, biodiversityand water.The main conclusions are that:• Most land management strategies can meet the goalsfor biodiversity and water in an adequate way, exceptintensive forestry, although trade-offs between differentenvironmental values will be necessary.• It is important that there is an understanding of howthe prerequisite for impacts of land-use changes in achanging climate.
|
|
| 86. |
- Stenseke, Marie, et al.
(author)
-
Kris i naturen – vår existens har blivit sårbar
- 2019
-
In: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning och den biologiska mångfalden lokalt har förändrats kraftigt i en stor del av världens ekosystem. Grundläggande förändringar behövs både i samhället och för individer, för att bromsa den negativa trenden, skriver en rad debattörer.
|
|
| 87. |
|
|
| 88. |
|
|
| 89. |
- Vrasdonk, Emke, 1990, et al.
(author)
-
Reference situations for biodiversity in life cycle assessments: conceptual bridging between LCA and conservation biology
- 2019
-
In: International Journal of Life Cycle Assessment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1614-7502 .- 0948-3349. ; 24:9, s. 1631-1642
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose: In life cycle assessment (LCA) literature addressing land use impacts on biodiversity, several potential reference situations are proposed. However, the lack of guidance on how to apply the proposed reference situations fosters confusion within the topic and raises questions about implications of different reference conceptions. The purpose of this article is to contribute to an improved methodology for assessing biodiversity impacts in LCA through developing the use of reference situations in life cycle impact assessment (LCIA) models of land use. Methods: We analyze how reference situations are currently used when assessing the impacts from land use on biodiversity, as well as how such are defined and used outside LCA, specifically in biodiversity conservation. Based on this review, we provide recommendations to the LCIA research community on how to modify its use of reference situations to enable more relevant assessments of impacts on biodiversity. Results and discussion: It is shown how, in the LCA framework, the use of so-called baseline references dominates, and what shortcomings this implies, including unclear definitions of what “naturalness” and “pristine nature” represent, as well as the lack of reliable data. By contrast, biodiversity conservation, typically aiming at ensuring a favorable conservation status for biodiversity, normally uses limit and target references. These reference situations have the advantage of reflecting, often at an aggregated level, society’s preferences, and values related to biodiversity. Because of this, they also include biodiversity that is dependent on a certain level of management, as in, e.g., semi-natural pastures. This is an important aspect as much of the biodiversity highly valued today belong to this category. Conclusions: We recommend that reference situations for biodiversity in LCIA models should be developed based on biodiversity targets aligned with society’s conservation frameworks. Only measurements of deviation away from or closer to a desired reference situation make it possible for decision makers to distinguish the varying biodiversity-related costs and benefits that are associated with different production systems.
|
|
| 90. |
|
|
| 91. |
- Westin, Anna, et al.
(author)
-
Biological Cultural Heritage. Using Biology as a Source to History.
- 2024
-
In: Madry, Scott (ed.); Westin, Anna (ed.); Jones, Elizabeth (ed.). 2024. Practicing Historical Ecology. Methods for the Collection, Analysis, and Integration of Interdisciplinary Historical Data. CBM publication no. 130.. - Uppsala : SLU Swedish Biodiversity Centre. - 1403-6568. - 9789188083456 ; :130, s. 68-99
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- This chapter will introduce a method for the use of biological cultural heritage (BCH) as an historical source. In most places where people have been active, they have left traces in nature, intentionally or unintentionally, which constitute a biological cultural heritage. Examples are occurrences of plants and animals that are favoured or actively introduced by humans, trees scarred by former leaf cutting or grazing damage, remnants of vegetation from an abandoned pasture, entire human-formed landscapes, and much more. BCH is probably the most widespread type of cultural heritage outside of urban areas. Interpretation of such traces uses ecological knowledge about how species and individual trees react in natural and culturally shaped conditions, in combination with historical knowledge about former human activities, from sources such as historical documents, oral information, archeological knowledge, aerial photos etc. The method of interpretation weaves together the different kinds of information in a stepwise procedure in order to increase the knowledge about how humans depended on and shaped ecosystems. We exemplify with case studies from Sweden and Central Europe.
|
|
| 92. |
|
|
| 93. |
- Westin, Anna, et al.
(author)
-
Biologiskt kulturarv lockar fram historierna i landskapet
- 2017
-
In: Biodiverse. - 1401-5064. ; , s. 11-13
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Landskapet är fullt av historier om människors liv och verksamhet. Inte bara genom de fysiska lämningar vi kan se, utan också genom det biologiska kulturarvet. Växter till exempel, kan ha mycket att berätta om människans historia, bara vi lär oss deras språk.
|
|
| 94. |
|
|
| 95. |
- Westin, Anna, et al.
(author)
-
Data on flower resources for pollinators in Romanian semi-natural grasslands mown at different times
- 2019
-
In: Data in Brief. - : Elsevier BV. - 2352-3409. ; 25
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Semi-natural grasslands are hotspots of biodiversity in Europe and provide amounts of flower resources for pollinators. We present data on composition and spatial turnover of herb species and flower resources in and between semi-natural grasslands in Romania mown at different times during the growth season (early, intermediate, late). The data include herb species occurrences, their phenological stage, flower resources, and measures of spatial turnover of the species occurrences and flower resources based on Detrended Correspondence Analyses (DCA), in the start of August. The dataset is provided as supplementary material and associated with the research article "Traditional semi-natural grassland management with heterogeneous mowing times enhances flower resources for pollinators in agricultural landscapes" [1] Johansen et al.. See Johansen et al. for data interpretation. (C) 2019 The Author(s). Published by Elsevier Inc.
|
|
| 96. |
- Westin, Anna, et al.
(author)
-
Managing biodiversity rich hay-meadows in the EU: a comparison of Swedish and Romanian grasslands
- 2013
-
In: Environmental Conservation. - 0376-8929 .- 1469-4387. ; 40, s. 194-205
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Semi-natural hay meadows are among the most biodiversity-rich terrestrial ecosystems, and are managed for conservation purposes in most of Europe, including Sweden. Romania has some of Europe's largest areas of grasslands still managed with traditional methods. Through interviews and field studies, current management practices were investigated in two Romanian villages, and compared with CAP-generated grassland management in Swedish hay meadows and historical Swedish management of grasslands. The study evaluated the effect of the eligibility criteria within both countries' National Rural Development Programmes (NRDPs) on different ecologically important components of hay meadow management. The success of Swedish management was measured by assessing population trends for 25 grassland plant species. Current management proved to be considerably more diverse in Romania than in Sweden, but historical Swedish management was similar to management in Romania. Both countries' NRDPs provide support for some management components, but create barriers against other components. The Romanian NRDP contained more barriers than the Swedish NRDP, yet Swedish management showed little success in preserving grassland plants. NRDPs should nourish the use of local and traditional knowledge in order to preserve biodiversity in semi-natural grasslands. There are major limitations in both countries' NRDPs.
|
|
| 97. |
|
|
| 98. |
|
|
| 99. |
- Westin, Anna, et al.
(author)
-
Skogsbeten och bondeskogar : historia, ekologi, natur- och kulturmiljövård
- 2022
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Utmarksbete har historiskt varit Sveriges mest omfattande grupp av kulturpräglade naturtyper. Skogsbetesmarker har utgjort den största andelen av dessa utmarksbeten. Trots det är såväl den historiska som den ekologiska forskningen om Sveriges utmarker begränsad. Det har varit lättare att studera inägomarkens ängar, åkrar och hagar än svåravgränsade och svårdefinierade betade utmarker och skogar. Denna kunskapssammanställning samlar olika typer av historisk-ekologisk kunskap om svenska skogsbeten.
|
|
| 100. |
- Westin, Anna, et al.
(author)
-
The historical ecology approach in species conservation - Identifying suitable habitat management for the endangered clouded Apollo butterfly (Parnassius mnemosyne L.) in Sweden
- 2018
-
In: AIMS Environmental Science. - : American Institute of Mathematical Sciences (AIMS). - 2372-0344 .- 2372-0352. ; 5, s. 244-272
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- A core task in biodiversity conservation is to protect and restore populations of endangered species. The analysis of causes of decline based on data sampled in declining populations in sub-optimal habitats risks overlooking necessary environmental factors because they are no longer present at the sites. It may therefore be necessary to search for conditions that were present before the species began to decline. We used an historical ecology approach to identify critical ecological needs for the endangered butterfly Clouded Apollo, Parnassius mnemosyne, in Sweden in relation to historical and current land use. The most suitable habitat structure and management was transformed into a plan for restoration and management, applied at two P. mnemosyne sites. The populations of P. mnemosyne and its host-plant, Corydalis solida, were monitored annually 2004–2014. Based on previous knowledge about P. mnemosyne, the Swedish plan for conservation of the species recommends regular clearings of shrubs and trees in order to maintain a mosaic tree-grassland habitat, and a limited of removal of ground biomass. Our analysis suggested an alternative management approach, late and rather intense grazing. The populations of P. mnemosyne and its host plant increased in response to this management regime and the butterfly started dispersing to new sites. We suggest a structured method for combining ecological and historical knowledge, which can reveal habitat conditions difficult to detect in the field today, but that are of crucial importance for successful species conservation.
|
|
