| 1. |
- Andersson, C A Morgan, 1965, et al.
(author)
-
Aging-in-Place: Residents’ Attitudes and Floor Plan Potential in Apartment Buildings From 1990 to 2015
- 2021
-
In: HERD. - : SAGE Publications. - 2167-5112 .- 1937-5867. ; 14:4, s. 211-226
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Objectives: We investigated apartment designs in apartment blocks built 1990-2015 in Gothenburg, Sweden. We investigated the residents' attitudes toward their previous, present, and future housing and their perceived possibilities for aging-in-place. We analyzed their apartments, focusing on the possibilities for aging-in-place in future care situations concerning bedroom capacity in a care situation; spatial proximity between bathroom, bedroom, storage, and entrance; and functional autonomy in a care situation without too much disturbance for a partner. Background: Since the 2000s, the ambition in Sweden is to enable older people to remain in ordinary housing. The possibilities for aging-in-place should therefore be considered already in the design stage, also when producing standard apartments. Methods: Semi-structured interviews were made with 30 households, with one or more resident 65 years or older. Floor plan analyses were made of their present apartments. Results: The majority displayed a pragmatic attitude toward aging, high satisfaction with their present housing situation, and good chances for aging-in-place in future homecare scenarios. The floor plan analysis shows that the three concepts of bedroom capacity, spatial proximity, and functional autonomy can be used to determine the potential for aging-in-place. Conclusions: The results suggest that architectural qualities related to aging-in-place are not automatically connected to floor size or number of rooms. Small apartments can perform better than larger ones, depending on spatio-functional organization and connections between different functions. The residents' perceived chances for aging-in-place confirm this relation. Future studies should compare different locations, production periods, and relations between size, space efficiency, and accessibility.
|
|
| 2. |
- Andersson, C A Morgan, 1965
(author)
-
Assisted living for the elderly-Features of a swedish model
- 2020
-
In: Architecture for Residential Care and Ageing Communities: Spaces for Dwelling and Healthcare. - New York, NY : Routledge, 2021. : Routledge. ; , s. 131-141
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- In Sweden, the provision of assisted living (AL) for older people is a municipal responsibility. Most eldercare provision is given directly by the municipalities, but a fast-growing private sector is emerging. Sweden shares the demographic problems related to ageing with other countries but has specific challenges to meet concerning economic, demographic and organizational issues. Like in many other countries, care provision is moving from the hospitals out to the older patients in ordinary and special housing. This necessitates a discussion of what AL should provide and how to address residential aspects, caregiving and service provision in AL, targeting the physical environments. Home aspects in AL must be related to aspects of control, at-homeness and personalization. There are also trends and challenges on different levels, concerning, for example, family structures, existing facilities in use, quality of life and alternative options for housing and care in advanced age. To address the current situation, we need to increase the attractivity of AL, both concerning residential and workplace aspects. We also need to stimulate long-term planning and cooperation in order to update AL schemes, for example, concerning tenure, options and choices in order to have effective, usable and resilient facilities over time.
|
|
| 3. |
- Andersson, C A Morgan, 1965, et al.
(author)
-
Bygglov Göteborg 2017.
- 2022
-
Book (other academic/artistic)abstract
- I boken finns samlat beviljade bygglov för flerbostadshus i Göteborg 2017. Författarna analyserar i boken projekten och delat in dem i typer, antal och storlekar. Här beskrivs också tendenser som identifierats i byggloven, exempelvis nya kökstyper som korridorköket och entréköket. Men även planlösningsproblematik med lägenheter där alla sovrum vetter ut mot loftgång och lägenheter med stor andel kommunikationsyta. Boken lyfter också fram de goda exemplen, föredömen, som finns i materialet. Syftet med sammanställningen är att initiera en diskussion om vad som byggs, vilka lägenhetsstorlekar, vilka typer, var i staden nya bostäder byggs, vem som bygger, vilka arkitekter som ritar och vilka arkitekturkvaliteter som framgår av planlösningarna.
|
|
| 4. |
- Andersson, C A Morgan, 1965, et al.
(author)
-
Potential för kvarboende
- 2022
-
In: Bra bostäder för seniorer. - 9789179171537 ; , s. 95-100
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Rapporten sammanfattar en bostadsstudie som genomförts 2017–2020 på Norra Älvstranden i Göteborg. Syftet med projektet har varit att undersöka möjligheterna till kvarboende för äldre personer 65+ i lägenheter byggda cirka 1990–2015. Studiens huvudfråga har varit: – vad krävs av en bostad i ett flerbostadshus för att det ska finnas möjlighet till kvarboende för äldre personer med stora behov av vård och omsorg. Forskningsfrågan är ställd mot bakgrund av utvecklingen av svensk bostadspolitik. Där framgår att bostäder byggda under 2010-talet minskar i storlek, areamässigt. Parallellt finns ambitioner inom vårdsektorn om ökat kvarboende och att bedriva mer vård i hemmet. Möjligheten att göra det är en viktig del i att minska belastningen på sjukhus och vårdcentraler. För att fånga begreppet kvarboende och hushållens attityder har forskargruppen gjort 30 intervjuer med boende i deras hem, som tillsammans med en enkät ger en bra bild över hur bostäderna används.
|
|
| 5. |
- Andersson, C A Morgan, 1965, et al.
(author)
-
Potential för kvarboende. Sovrumskapacitet - rumslig närhet - funktionell autonomi
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här rapporten sammanfattar en bostadsstudie som genomfördes 2017–2020 på Norra Älvstranden i Göteborg. Syftet med projektet har varit att undersöka möjligheterna till kvarboende för äldre personer i lägenheter byggda 1990–2015. Vad krävs av en bostad i ett flerbostadshus för att det ska finnas möjlighet till kvarboende för äldre personer med stora behov av vård och omsorg? Studiens huvudfråga är ställd mot bakgrund av utvecklingen inom svensk bostadspolitik, där bostäder byggda under 2010-talet har minskat i storlek, areamässigt. Parallellt har vårdsektorn ambitioner att bedriva mer vård i hemmet. Möjligheten att göra det är en viktig del i att minska belastningen på sjukhus och vårdcentraler. För att fånga begreppet kvarboende och hushållens attityder har forskargruppen gjort intervjuer med boende i deras hem, och tillsammans med en enkät ger det en bra bild över hur bostäderna används. Resultatet ringar in tre begrepp som är viktiga för att definiera en planlösnings potential för kvarboende: Sovrumskapacitet. Här avses tillräcklig rumslig storlek i en vårdsituation för att bedriva vård. Det krävs en fri golvyta på 300 x 310 centimeter. Rumslig närhet mellan entré, sovrum, badrum och förvaring. Rumsorganisatoriskt innebär detta att ett av sovrummen bör ligga i anslutning till entrén, med de övriga funktioner inom sex meters gångavstånd från varandra. Funktionell autonomi. Det är en vanlig situation att en person i ett parhushåll har vårdbehov, medan den andra är frisk. Det är en stor fördel om inte hela bostaden berörs av en vårdsituation. Förbindelsen mellan entré, sovrum, badrum och förvaring bör inte gå genom lägenhetens sociala rum (kök och vardagsrum). Det är också bra om det i större lägenheter finns minst ett sovrum som inte berörs av vårdsituationen. Med de tre begreppen kan kvarboendepotentialen i en planlösning beräknas och bli en tydlig faktor i diskussionen om utformningen av framtida bostäder i Sverige.
|
|
| 6. |
-
Approaches and Methods in Architectural Research
- 2021
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- This anthology is the proceedings publication from the 2019 NAF Symposium “Approaches and Methods in Architectural Research”. Addressing what methods and approaches architects, landscape architects, and urban designers use in their work, why and how, this publication initiates critical reflection on their relevance, qualities, pitfalls, representations, and discursive positionings. Editors: Anne Elisabeth Toft, Magnus Rönn and Morgan Andersson Contributing authors: Abdulaziz Alshabib, Morgan Andersson, Isabelle Doucet, Susanne Fredholm, Freja Frölander, Kiran Maini Gerhardsson, Ellen Kathrine Hansen, Mette Hvass, Thomas H. Kampmann, Karl Kropf, Ann Legeby, Nils Olsson, Jarre Parkatti, Sam Ridgway, Magnus Rönn, Mari Oline Giske Stendebakken, Tony Svensson, Anne Elisabeth Toft
|
|
| 7. |
- Fazey, Ioan, et al.
(author)
-
Transforming knowledge systems for life on Earth : Visions of future systems and how to get there
- 2020
-
In: Energy Research & Social Science. - : Elsevier. - 2214-6296 .- 2214-6326. ; 70
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Formalised knowledge systems, including universities and research institutes, are important for contemporary societies. They are, however, also arguably failing humanity when their impact is measured against the level of progress being made in stimulating the societal changes needed to address challenges like climate change. In this research we used a novel futures-oriented and participatory approach that asked what future envisioned knowledge systems might need to look like and how we might get there. Findings suggest that envisioned future systems will need to be much more collaborative, open, diverse, egalitarian, and able to work with values and systemic issues. They will also need to go beyond producing knowledge about our world to generating wisdom about how to act within it. To get to envisioned systems we will need to rapidly scale methodological innovations, connect innovators, and creatively accelerate learning about working with intractable challenges. We will also need to create new funding schemes, a global knowledge commons, and challenge deeply held assumptions. To genuinely be a creative force in supporting longevity of human and non-human life on our planet, the shift in knowledge systems will probably need to be at the scale of the enlightenment and speed of the scientific and technological revolution accompanying the second World War. This will require bold and strategic action from governments, scientists, civic society and sustained transformational intent.
|
|
| 8. |
- Pettersson, Cecilia, 1963, et al.
(author)
-
The impact of the physical environment for caregiving in ordinary housing: Experiences of staff in home- and health-care services
- 2021
-
In: Applied Ergonomics. - : Elsevier BV. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 92
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The strong driving forces for ageing in place demand sustainable solutions for the housing and care of older people and the health and safety of home- and health-care staff. The aim of the study was to elucidate staff experiences of providing home- and health-care to older people living in ordinary housing. This study was part of a larger project investigating the relation between home design and conditions for care in ordinary housing. The data were gathered through focus group interviews with staff in home- and health-care. Three main themes were found according to staff experiences of particular rooms' sizes and proportions, spatial configurations, and aspects to consider when designing new housing. This study contributes important knowledge about essential features of the physical environment for staff providing home- and health-care for older people in their own homes and to aid the development of functionally sustainable housing to minimise injuries to staff.
|
|
