| 1. |
- Ericsson, Elisabeth, 1959-, et al.
(author)
-
Child Behavior and Quality of Life Before and After Tonsillotomy versus Tonsillectomy
- 2008
-
In: Swedish Sleep Medicine Congress.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Objective: to compare two techniques for tonsil surgery with respect to postoperative pain and morbidity and changes in sleep, behavior, health related quality of life (HRQL) and benefit due to surgery. Methods: 67 pre-school children with tonsillar hypertrophy were randomized to regular tonsillectomy (TE) or tonsillotomy (TT) with Radiofrequency surgical technique. The parents completed a validated quality of life survey, Obstructive Sleep Apnea-18 (OSA18) , assessed the children’s behavior with the Child Behavior Checklist (CBCL) before and six month after surgery and evaluated the post-operative health related benefits using the Glasgow Children’s Benefit Inventory (GCBI). Results: TT-children recorded less pain from the first day, and were pain-free 3 days earlier than TE-children. Six months post-surgery, there was no difference between TT and TE with regard to snoring and ENT-infections. The total scores in all the individual domains between the initial OSA-18 and post-surgery scores differed (p<0.0001). Improvement in CBCL score was also significant (p<0.01) . There were no differences between TT- and TE-children. GCBI indicated a significant health benefit of both methods. Conclusions: Tonsillar hypertrophy shows impact on HRQL and behavior. After tonsillar operation, improvements occur as much after TT as after TE. TT should be first choice for treatment.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ericsson, Elisabeth, 1959-, et al.
(author)
-
Child behavior and quality of life before and after tonsillotomy versus tonsillectomy
- 2008
-
In: International conference in pediatric otorhinolaryngology, 2008. ; , s. 40-40
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Introduction: The objective of the present investigation was to compare two techniques for pediatric tonsil surgery with respect to postoperative pain and morbidity and changes in sleep behavior, health related quality of life (HRQL) and benefit due to surgery. Methods: 67 children (4,5-5,5 years) with tonsillar hypertrophy and obstructive sleep related distress with or without recurrent tonsillitis were randomized to either regular tonsillectomy (TE)(n=32) or intracapsular tonsillectomy/tonsillotomy (TT) (n=35) with Radiofrequency surgical technique (Ellman Int) Before TT/TE, the parents completed a validated Quality of Life survey of pediatric obstructive sleep apnea, the OSA18 (Obstructive Sleep Apnea-18) and a standardized assessment of their children-s behavior with the Child Behavior Checklist (CBCL). Six months after surgery, the parents repeated these measurements, and assessed the health related benefits of the surgery using the Glasgow Children´s Benefit Inventory (GCBI). Results: In the TT group, the children recorded less pain from the first day after surgery onwards, used fewer doses of painkillers and were pain-free 3 days earlier than the children in the TE group. Six months after surgery, there was no significant difference between TT and TE with regard to snoring and ENT-infections. The differences were all significant in the total scores and in all the individual domains between the initial OSA-18 and post-surgery scores (p<0.0001). The improvement in the total problem score measured with CBCL was also significant (p<0.01) and there were no differences between the TT and TE children. The improvements in all sub scores of the GCBI indicated a significant health benefit of both TT and TE. Conclusions: TT with RF-surgery is a safe method, which causes less pain and postoperative morbidity than regular TE and has a similar effect on snoring and recurrent infections. Young children with tonsillar hypertrophy and different degrees of obstructive sleep related distress all show an impact on HRQL and behavior. All improve dramatically after a tonsillar operation-improving just as much after TT as after TE. Based on these results, TT should be the first choice for treatment of these small children. Support: Financial support from the Research Council of South East Sweden (FORSS).
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ericsson, Elisabeth, 1959-, et al.
(author)
-
Pediatric Tonsillotomy with the Radiofrequency Technique : Long-term Follow-up
- 2006
-
In: The Laryngoscope. - : Wiley. - 0023-852X .- 1531-4995. ; 116:10, s. 1851-1857
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Objectives: Compare the effects of partial tonsil resection using a radiofrequency technique, tonsillotomy (TT), with total tonsillectomy (TE, blunt dissection) after 1 and 3 years. Compare frequency of relapse in snoring or infections and possible long-term changes in behavior among TT children with those in TE children.Method: Ninety-two children (5-15 yr) randomized to TT (n = 49) or TE (n = 43) groups because of obstructive problems with or without recurrent tonsillitis. One year after surgery, general health, degree of obstruction, history of infections, and behavior were investigated using two questionnaires, the Qu1 and Child Behavior Checklist, as well as an ENT visit. After 3 years, two questionnaires, Qu2 and the Glasgow Children's Benefit Inventory, were answered by mail.Results: After 1 year, both groups were in good health. The effect on snoring and total behavior was the same for both groups, and the rate of recurrence of infections was not higher in the TT group. After 3 years, two children in the TT group were tonsillectomized (4%, 2/49), one because of peritonsillitis and another because of increased snoring. Otherwise, no differences existed between the groups in general health, snoring, or number of infections.Conclusion: Removing only the protruding parts of the tonsils has the same beneficial long-term effect on obstructive symptoms and recurrent throat infections as complete TE in the majority of cases. The need for re-operation is low; therefore, it appears inadvisable to follow the current common practice of routinely removing the whole tonsil given its higher morbidity and risk for serious complications.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Graf, Jonas, et al.
(author)
-
Tonsillotomi på förskolebarn : räcker det?
- 2008
-
In: The Annual General Meeting for the Swedish Society for Medicine, 2008.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- BakgrundUnder förskoleålder sker en fysiologisk ökning av den sk Waldeyerska ringen med tillväxt av tonsiller och adenoid som del i utvecklingen av barnets immunförsvar Många barn kan under denna tid debutera med obstruktionsbesvär(snarkning och sömnapné). Traditionellt har tonsillerna och adenoiden genom tonsillektomi och abrasio helt avlägsnats för att komma till rätta med dessa symptom, kirurgi förenad med hög postoperativ smärtnivå. På senare tid har tonsillotomi, dvs partiellt borttagande av tonsillerna, återinförts som en något mer skonsam operationsmetod. Immunsystemetpåverkas möjligtvis inte heller i lika stor omfattning. Frågan är om detta ingrepp är tillfyllest på barn som är i den ålder då tonsillerna fortfarande växer? Syftet med föreliggande studie var att jämföra tonsillotomi med radiofrekvenskirurgi med fullständig tonsillektomi på förskolebarn vad beträffar postoperativ morbiditet och långtidseffekt på snarkning och infektionsnbenägenhet upp till två år efter operation med tonsillektomi.Metod67 förskolebarn(4-5 år)med symtomgivade tonsillhypertrofi randomiserades till reguljär tonsillektomi(TE) eller tonsillotomi(TT) med radiofrekvensteknik. I de flesta fall utfördes samtidigt abrasio. 6 månader efter operationen svarade alla på frågeformulär och 2 år efter operationen bedömdes de åter av ÖNH-läkare. Snarkningen före, direkt efter operationen och vid tiden för läkarbesöket utvärderades då med VASResultatTT barnen registrerade lägre smärta från första dagen efter operation och var helt smärtfria 3 dagar tidigare än TE-barnen. Sex månader efter operationen förelåg ingen skillnad på grupperna vad gäller snarkning och infektionsbenägehet. Efter två år hade två av de 34 TT-barnen och ett av de 33 TE-barnen blivit re-opererade pga recidiv av obstruktionsbesvär, TE-barnet med reabrasio. Övriga barn i båda grupperna var i stort sett besvärsfria vad gäller snarkning och ingen ökad infektionsbenägehet noterades hos något barn. VAS före/ två år efter operationen var 8,4/1,3 för TE och 8,5/1,6 för TT. Tre av TT barnen hade tonsillvävnad något utanför tonsillogen och hälften av TE barnen hade små tonsillrester i logerna.SammanfattningCirka 6 % risk föreligger att ett yngre barn som opereras med tonsillotomi för obstruktionsbesvär behöver göra om operationen inom 2 år. Denna risk bör vägas mot den betydligt lägre postoperativa morbiditeten för tonsillotomi jämfört med tonsillektomi
|
|
| 10. |
- Graf, Jonas, 1971-, et al.
(author)
-
Tonsillotomi på förskolebarn-räcker det?
- 2008
-
In: The Annual General Meeting for the Swedish Society for Medicine,2008.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Under förskoleålder sker en fysiologisk ökning av den sk Waldeyerska ringen med tillväxt av tonsiller och adenoid som del i utvecklingen av barnets immunförsvar Många barn kan under denna tid debutera med obstruktionsbesvär(snarkning och sömnapné). Traditionellt har tonsillerna och adenoiden genom tonsillektomi och abrasio helt avlägsnats för att komma till rätta med dessa symptom, kirurgi förenad med hög postoperativ smärtnivå. På senare tid har tonsillotomi, dvs partiellt borttagande av tonsillerna, återinförts som en något mer skonsam operationsmetod. Immunsystemetpåverkas möjligtvis inte heller i lika stor omfattning. Frågan är om detta ingrepp är tillfyllest på barn som är i den ålder då tonsillerna fortfarande växer? Syftet med föreliggande studie var att jämföra tonsillotomi med radiofrekvenskirurgi med fullständig tonsillektomi på förskolebarn vad beträffar postoperativ morbiditet och långtidseffekt på snarkning och infektionsnbenägenhet upp till två år efter operation med tonsillektomi. 67 förskolebarn(4-5 år)med symtomgivade tonsillhypertrofi randomiserades till reguljär tonsillektomi(TE) eller tonsillotomi(TT) med radiofrekvensteknik. I de flesta fall utfördes samtidigt abrasio. 6 månader efter operationen svarade alla på frågeformulär och 2 år efter operationen bedömdes de åter av ÖNH-läkare. Snarkningen före, direkt efter operationen och vid tiden för läkarbesöket utvärderades då med VAS TT barnen registrerade lägre smärta från första dagen efter operation och var helt smärtfria 3 dagar tidigare än TE-barnen. Sex månader efter operationen förelåg ingen skillnad på grupperna vad gäller snarkning och infektionsbenägehet. Efter två år hade två av de 34 TT-barnen och ett av de 33 TE-barnen blivit re-opererade pga recidiv av obstruktionsbesvär, TE-barnet med reabrasio. Övriga barn i båda grupperna var i stort sett besvärsfria vad gäller snarkning och ingen ökad infektionsbenägehet noterades hos något barn. VAS före/ två år efter operationen var 8,4/1,3 för TE och 8,5/1,6 för TT. Tre av TT barnen hade tonsillvävnad något utanför tonsillogen och hälften av TE barnen hade små tonsillrester i logerna. Cirka 6 % risk föreligger att ett yngre barn som opereras med tonsillotomi för obstruktionsbesvär behöver göra om operationen inom 2 år. Denna risk bör vägas mot den betydligt lägre postoperativa morbiditeten för tonsillotomi jämfört med tonsillektomi.
|
|
| 11. |
- Lundeborg, Inger, et al.
(author)
-
Effects of tonsil surgery on speech and oral-motor function
- 2007
-
In: 27th World Congress International Association of Logopedics and Phonoiatrics, Köpenhamn, Danmark.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Large tonsils decrease the oropharyngeal airspace and cause upper respiratory obstruction and consequently mouth breathing in children. If mouth breathing is prolonged, it leads to muscular and postural alterations which, in turn cause dentoskeletal changes. In Sweden 6% of all children are surgically treated for hypertrophy of the tonsils. The indications for surgery are recurrent tonsillitis or severe obstructive-sleep-disorder. Oral motor dysfunction including swallowing problems, disordered speech and aberrant dentofacial growth are less recognized problems as indications for treatment. We report preliminary results from an ongoing project aiming at comparing outcome of oral motor function and speech in children treated with two different surgical methods, tonsillectomy (TE)and partial tonsil resection, tonsillotomy (TT). 67 children aged 4-5 years old on waiting list for tonsil surgery were randomized to either TE or TT. They were assessed before surgery with the Swedish version of Nordic Orofacial Test (NOT-S) and a Swedish phonological test. A voice recording was also made. The assessment was repeated 6 months after surgery. The results were compared with the assessment of a control group.No significant differences were found between the TE and the TT group. Both groups performed significantly better on the oral motor test at the postoperative assessment, and voice quality had improved. However the delay in the phonological development that was found preoperatively in the children with enlarged tonsils still remained at the 6-month postoperative control
|
|
| 12. |
- Lundeborg, Inger, et al.
(author)
-
Oral Motor Dysfunction in Children with adenotonsillar hypertrophy : effects of Surgery
- 2009
-
In: Logopedics, Phoniatrics, Vocology. - New York, USA : Informa Healthcare. - 1401-5439 .- 1651-2022. ; 34:3, s. 111-116
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Adenotonsillar hypertrophy is associated with a wide range of problems. The enlargement causes obstructive symptoms and affects different functions such as chewing, swallowing, articulation, and voice. The objective of this study was to assess oral motor function in children with adenotonsillar hypertrophy using Nordic Orofacial Test-Screening (NOT-S) before and 6 months after surgery consisting of adenoidectomy combined with total or partial tonsil removal. A total of 67 children were assigned to either tonsillectomy (n33) or partial tonsillectomy, ‘tonsillotomy’ (n34); 76 controls were assessed with NOT-S and divided into a younger and older age group to match pre- and post-operated children. Most children in the study groups had oral motor problems prior to surgery including snoring, open mouth position, drooling, masticatory, and swallowing problems. Post-surgery oral motor function was equal to controls. Improvement was independent of surgery method.
|
|
| 13. |
- Lundeborg, Inger, et al.
(author)
-
Phonological Development in Children with Obstructive Sleep Disordered Breathing
- 2009
-
In: Clinical Linguistics & Phonetics. - Oxon, United Kingdom : Taylor & Francis. - 0269-9206 .- 1464-5076. ; 23:10, s. 751-61
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Adeno-tonsillar hypertrophy with obstructive sleep disordered breathing (OSDB) is known to affect oral-motor function, behaviour, and academic performance. Adeno-tonsillectomy is the most frequently performed operation in children, with total tonsillectomy (TE) being more common than partial resection, ‘tonsillotomy’ (TT). In the present study 67 children, aged 50–65 months, with OSBD were randomized to TE or TT. The children’s phonology was assessed pre-operatively and 6 months post-operatively. Two groups of children served as controls. Phonology was affected in 62.7% of OSBD children before surgery, compared to 34% in the control group (p < .001). Also, OSBDchildren had more severe phonological deficits than the controls (p < .001). Phonology improved 6 months equally after both surgeries. Despite improvement post-operatively, the gap to the controls increased. Other functional aspects, such as oral motor function, were normalized regardless of surgical method—TE or TT. The impact of OSBD should be considered as one contributing factor in phonological impairment.
|
|
| 14. |
- Persson, Pekka, et al.
(author)
-
Jämförande studie av smärta och sjukskrivningslängd efter tonsillectomi och tonsillotomi med RF-teknik för 16-25 år.
- 2005
-
In: Mediciniska Riksstämman, Stockholm 2005.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Bakgrund: Tonsillotomi (TT) har i en tidigare studie hos barn 5-15 år visat sig vara en mindre smärtsam operationsmetod jämfört med tonsillektomi (TE) och dessutom inte visat ökad infektionsbenägenhet vid långtidsuppföljning. I denna studie har patienter i åldern 16-25 år med tonsillhypertrofi och infektionstendens i svalget opererats med TT respektive TE i syfte att utvärdera postoperativ smärta, sjukskrivningstidens längd, frekvens av halsinfektioner och infektionsrelaterade besvär, samt studera hur livskvaliteten påverkades av operation. Metod: 60 patienter mellan 16-25 år med tonsillhypertrofi samt återkommande halsinfektioner har randomiserats i en multicenterstudie till TE eller TT med RF teknik (Surgitron™, Ellman). Smärta liksom förbrukning av analgetika mäts postoperativt samt sjukskrivningstidens längd. Återbesök görs dag 7 då svalgstatus noteras, vikt registreras samt protokoll inhämtas. Vid planerad halvårsuppföljning utvärderas effekten på obstruktiva besvär, infektioner samt upplevd livskvalitet. Resultat: Postoperativt fann man att i TT gruppen förelåg signifikant lägre upplevd smärta, lägre analgetikaförbrukning samt kortare sjukskrivningstid (5.1 dagar TT, 9.3 dagar TE) jämfört med TE gruppen. TT patienterna kunde i högre grad än TE patienterna skrivas hem på operationsdagen. I TT gruppen kunde man snabbare återgå till normalkost och den postoperativa viktminskningen var mindre än i TE gruppen. Slutsats: Preliminära resultat visar att tonsillotomi med RF-teknik är en metod som även för åldersgruppen 16-25 år visar lägre postoperativ morbiditet med lägre analgetikaförbrukning samt förkortad sjukskrivningstid som följd, jämfört med tonsillektomi. Hälsoekonomiska vinster kunde ses då tonsillotomigruppen i större utsträckning hemskrevs på operationsdagen och hade halverad sjukskrivningstid.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
