| 1. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(author)
-
Den erotiske spelmannen
- 2008. - 1
-
In: En värld för sig själv. - Växjö : Växjö university press. - 9789176365861 ; , s. 319-337
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 2. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(author)
-
Den erotiske spelmannen : Näcken i sägen och ballad
- 2007
-
In: Musikvetenskap idag - Konferens den 12-14 juni 2007 i Stockholm.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Många av de teman och övernaturliga väsen som förekommer i de naturmytiska visorna hittar vi även i våra folksägner. Näcken är ett exempel på ett sådant väsen. Han uppehåller sig kring eller i vatten och han var farlig för alla och envar som kom i kontakt med honom. Män och kvinnor kom i kontakt med näcken på olika platser och under olika omständigheter. Sägnerna berättar om näcken som läromästare i musik, och det är männen som får lära sig den konsten, ofta genom att lämna något i utbyte för kunskapen. För kvinnornas del var han riktigt farlig och han lockade dem till både det ena och det andra, att röra sig utanför hemmet var förenat med stor fara.I balladerna gestaltas han på ett annat sätt. Spelmanstemat existerar inte i balladerna utan det är den erotiske manspersonen som är huvudtemat. I balladen Agneta och hafsmannen berättas det om hur Agneta dras ner i djupet av näcken och tvingas leva med honom där.Det finns många intressanta kopplingar mellan sägnerna och balladerna och min avsikt är att föra fram förslag på gemensamma beståndsdelar samt att diskutera de skillnader som föreligger.
|
|
| 3. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(author)
-
Fanskap som identitet
- 2009
-
In: Musikvetenskap idag – Musikvetenskaplig konferens i Lund 9–11 juni 2009. ; , s. 8-8
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- I mitt forskningsprojekt kommer jag att undersöka hur vuxna fans ser på sitt fanskap och sina idoler. Med utgångspunkt i tre olika populärmusikaliska genrer: rock, dansband och hårdrock vill jag undersöka hur sex utvalda fans fanskap ser ut. Det jag framför allt kommer att fokusera på är identiteten som fan. Vad innebär det att vara ett vuxet fan? Vilka konsekvenser får fanskapet för vardagslivet? Får det konsekvenser för arbetslivet? Jag är även intresserad av hur man lyssnar och på vad. Är det musik eller text eller både och? Vad är det som gör att man fastnar för en artist eller genre och håller fast vid den år efter år? Hur ser en jämförelse ut mellan de olika genrerna? Vilka likheter och skillnader finns det och hur ser de ut? Jag vill också titta på det sociokulturella lärande som sker och hur detta lärande ser ut.Syftet är därför att:• genom att analysera sex fans musikaliska berättelser, med utgångspunkt i deras fanskap, vill jag undersöka hur fanskapet påverkat och påverkar deras liv• skapa större förståelse för vuxna fans• dokumentera en typ av fanskap som troligtvis kommer att dö utDe artister vars fans jag undersöker är Kiss (hårdrock), Status Quo (rock) och Lasse Stefanz (dansband). Urvalet är gjort efter kriterierna att det ska vara olika genrer och att artisterna ska ha varit aktiva sedan genrens början och därmed haft tid att skaffa sig en ordentlig fanbas. Artisterna ska även ha en stor publik i Sverige och fortfarande vara aktiva. Genom att välja ut ett amerikanskt (Kiss), ett engelskt (Status Quo) och ett svenskt (Lasse-Stefanz) band kan jag även undersöka om tillgängligheten har någon betydelse för fansen.
|
|
| 4. |
- Kjellander Hellqvist, Eva, 1965-
(author)
-
“Together we can rock´n´roll”, Status Quo – a study of the career of a rock band
- 2006
-
In: Musikvetenskap idag.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- The main purpose of this essay is on one hand to try to find and explain the formula of success of the rock group Status Quo, and on the other to elucidate and explain the foundation and essence in the music made by Status Quo, but also to study how, if and why the foundation and essence have changed over the years. The method of investigation is partly based on a musical analysis of three albums from three different periods: Hello! (1973), Ain´t Complaining (1988) and Heavy Traffic (2002), and partly on a sociological study of the group’s career between 1962 and today, 2005.I run to the conclusion that the essence of Status Quo is the boogie-woogie comp on Fender guitar by Rick Parfitt, the riff on Francis Rossis´ Fender guitar in combination with the base, the piano and the drums. This has been the essence through all the years, even though it was more difficult to apprehend it during the 1980s. The group’s musical formula seems to be an introduction presented by a riff, a verbal verse and chorus. Then there is a guitar solo, where the song is stripped down to one or two instruments, only to be rebuilt before the last chorus and finally completed with an outroduktion. The simplicity is also a big part of the music of Status Quo and the main parts of the songs are based around three or four chords. I believe these aspects to be the basic foundations in the music made by Status Quo and have, depending on the fluctuations, remained the same during the four decades that Status Quo has been active. Due to lots of touring and heavy marketing Status Quo has become a people’s band, and I believe that this popularity along with the musical foundation is the main formula for their success.
|
|
