| 1. |
|
|
| 2. |
- Carlsson, Anna K, 1966, et al.
(author)
-
Rollator related pedestrian single accidents and collision events in Sweden
- 2022
-
In: Traffic Safety Research (TSR). - : Lund University. - 2004-3082. ; 2
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Rollators (four-wheel walkers in USA; zimmer frames in UK) are commonly used as mobility aids for the elderly and people with a variety of disabilities. Pedestrian rollator users are a sub-group of Vulnerable Road Users (VRUs), although this group is rarely recognised in traffic safety contexts. The aim of this study is to extract and analyse rollator related pedestrian accident and injury data in Sweden. The results will provide valuable insight into the risks and obstacles rollator users are exposed to in the traffic environment and may in the long term contribute to improving the mobility of this group. The current study is based on data from 2,020 accidents involving 2,305 persons extracted from the Swedish Traffic Accident Data Acquisition (STRADA) database. For consistency reasons, a subset of data (N = 745) was analysed in order to investigate the development of accidents over a period of 10 years. Thereafter, each accident in the whole data set was registered as either single or collision. The results show that the number of rollator accidents in Sweden increased by approximately 80% during 2007–2016. Females dominate the injury statistics of single accidents, collisions, as well as fatal outcome, which may be due to exposure and/or differences in physical characteristics. Single accidents are much more common than collisions (n=1,668 and n=352, respectively) and the injury consequences are at least as serious. Data from the present study have revealed that the frequency of minor injuries (ISS 1–3) is 4.3 times, moderate (ISS 4–8) 6.0 times and serious injuries (ISS 9–15) 8.9 times higher in single accidents than in collisions. Fatal injuries are, however, more common in collision events (33 in comparison to 8). The vast majority of single accidents (99%) was due to falls. Many of the single accidents (29%) were caused by ground level differences (typically a curb) or due to surface conditions (19%). Collisions involved cars, trucks or buses in 91% of cases, occurring predominantly in car parks (31%) and on (zebra) crossings (30%). In 54% of cases the vehicles reversed into the rollator. Abbreviated Injury Scale (AIS) 3+ injuries were dominated by head (36%) and torso (33%) injuries in collision events, and hip fractures (71%) in single accidents. The present study shows that further research into rollator user related accidents, both single accidents and collision events, is required. In order to introduce appropriate measures, future work should follow up on accident and injury developments and further improve the quality of mobility aid related accident data in general. Improved stability and design, proper training programmes, effective maintenance services, development of a supporting infrastructure would contribute to increased safety for rollator users.
|
|
| 3. |
- Henje, Catharina, 1960-, et al.
(author)
-
Obstacles and risks in the traffic environment for users of powered wheelchairs in Sweden
- 2021
-
In: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 159
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Objective: According to the European Union, fatal road accidents involving Vulnerable Road Users (VRUs) are equal in proportion to fatal car road accidents (46%). VRUs include individuals with mobility challenges such as the elderly and Powered Wheelchair (PWC) users. The aim of this interdisciplinary qualitative study was to identify obstacles and risks for PWC users by exploring their behaviour and experiences in traffic environments.Methods: Videos and in-depth interviews with 13 PWC users aged 20–66 were analysed for this study. The interviews and videos, which include real-life outdoor observations, originate from a qualitative study exploring experiences of PWC use on a daily basis in Sweden. Underlying causal factors to identified risks and obstacles were identified, based on human, vehicle (PWC) and environmental factors in accordance with the Haddon Matrix.Results: The results show significant potential for improvement within all three perspectives of the Haddon Matrix used in the analysis. Participants faced and dealt with various obstacles and risks in order to reach their destination. For example, this includes uneven surfaces, differences in ground levels, steep slopes, as well as interactions with other road users and the influence of weather conditions, resulting in PWC users constantly accommodating and coping with the shortcomings of the vehicle and the environment.Conclusions: There are still major challenges with regard to preventing obstacles and risks in the traffic environment for PWC users. To discern PWC users in traffic accident and injury data bases, a start would be to register type of aid used for persons involved in an accident. Furthermore, to emphasise PWC users’ role as VRUs, it may also be advantageous to describe them as drivers rather than users when navigating the traffic environment. Given the limited sample, further research covering more data from a broader perspective would be beneficial. By incorporating emerging knowledge of PWC users’ prerequisites and needs, and including them in research and traffic planning, the society will grow safer and more inclusive, and become better prepared for meeting future demands on accessibility from an aging population.
|
|
| 4. |
- Carlsson, Anna, et al.
(author)
-
Olyckor och skador hos rollatoranvändare i trafikmiljön
- 2020
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Bakgrund: Rollatorn uppfanns 1978 i Västerås av Aina Wifalk. Idag är Sverige det rullator-tätaste landet i världen och det förskrivs ca 60 000 rullatorer per år. SCB beräknade 2007 att 240 000 personer använde rollator, bland dem ingick var tredje person över 80 år. 2014 fanns 499 000 personer i åldern 80+ i Sverige, år 2030 beräknas antalet ha ökat till 826 000 och 2060 så många som 1 210 000. Om kvoten rollatoranvändare kvarstår kan vi alltså år 2060 räkna med 720 000 rollatoranvändare, bara i åldersgruppen 80+.Användare av rollatorer tillhör gruppen oskyddade trafikanter, men är sällan uppmärksammade i trafiksäkerhetskontexten. Syftet med studien är därför att analysera olycks- och skadedata, som inrapporterats till den nationella databasen STRADA, där användare av rollatorer varit involverade. Resultatet av studien ger värdefull kunskap om risker och hinder som användare av rollator utsätts för i olika typer av trafikmiljöer. Syftet är också att studien ska kunna bidra till att förbättra rörligheten för denna grupp på lång sikt.Metod: Studien baseras på olycks- och skadedata från totalt 2 020 rapporterade olyckor med rollator. Inledningsvis undersöktes om antalet rollatorolyckor ökar, minskar eller är konstant över tid. Därefter registrerades varje olycka som antingen ”singel” (N=1 668) eller ”kollision” (N=352).Resultat och slutsats: Studien visade på en nästan fördubbling av antalet rollatorrelaterade olyckor i Sverige under perioden 2007–2016. Vidare var ca tre gånger fler kvinnor än män involverade i olyckor med rollator. I en majoritet av singelolyckorna slog användaren i marken. Många av singelolyckorna orsakades av nivåskillnader/kanter, ojämnt underlag eller snubbling. Bilar, lastbilar eller bussar var inblandade i 79% av kollisionerna. Dessa inträffade ofta vid parkeringsplatser, korsningar eller vägsträcka; i många av fallen blev rollatoranvändaren påbackad.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Magnus, et al.
(author)
-
Challenging norms of crisis preparedness by listening to voices from the (dis)ability movement in Sweden
- 2021
-
In: The International Crisis and Risk Communication Conference (ICRCC). - Florida, USA : University of Central Florida.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- “Norm-creative crisis preparedness” is a research project aiming to explore and co-design communication strategies and methods for supporting crisis preparedness and responses before and during times of crisis. This proposed poster presents the result from a survey study where representing members of the disability movement in Sweden have shared their experiences of living and acting in a pandemic. This material can inform a novel perspective of what it means for people with various kinds of disabilities to live with and through a crisis and how they can be supported by the right crisis response. By listening to voices from the (dis)ability movement the project strives at going beyond a normative view of what constitutes crisis preparedness and explores what we can learn from people whose everyday lives have always been characterized by extraordinary circumstances. The project is strongly informed by and protects human rights of people with disabilities with all that implies of matters of equality, inclusion and justice.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lundälv, Jörgen, Docent i trafikmedicin, 1966-
(author)
-
Ambulanskörning i praktiken : Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av utryckningskörning, skador och förebyggande arbete - en Websurvey 2021
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det finns en stor kunskap och erfarenhet hos ambulanssjuksköterskor om betydelsen av förarutbildning, förebyggande arbete och förhållningssätt till ambulanskörning och utryckningskörning. Föreliggande studie baseras på röster från 67 ambulanssjuksköterskor och deras erfarenheter av skadehändelser, risker, utsatthet men även förslag till förebyggande åtgärder och utbildningsbehov. Under år 2021 genomfördes en elektronisk Websurvey riktad till enbart ambulanssjuksköterskor. Totalt 67 ambulanssjuksköterskor deltog i undersökningen. Var fjärde ambulanssjuksköterska i studien hade erfarenhet av att ha varit inblandad i en skadehändelse med ambulansfordon som de själva kört. Studien visar att en övervägande majoritet av ambulanssjuksköterskorna vill ha ett nationellt förarbevis för alla som kör ambulansfordon vid utryckningskörning inom ambulansverksamheten (89%). De saknar också en erfarenhetsåterföring och feedback från avvikelserapporteringar som de gjort vid incidenter i samband med ambulanskörning och utryckningskörning (55%). Var tredje ambulanssjuksköterska uppgav i undersökningen att de hade en kollega som hade alkohol- och drogmissbruk inom ambulansverksamheten. 40 procent av ambulanssjuksköterskorna ansåg att ambulansfordonen borde utrustas med alkolås som en skadepreventiv åtgärd. 60 procent av deltagarna i studien ansåg att Vårdförbundet inte arbetade tillräckligt aktivt med frågor om säkerhet och ambulanskörning.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lundälv, Jörgen, Docent i trafikmedicin, 1966-
(author)
-
En ny bok om brukarmedverkans kärnvärden
- 2021
-
In: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm. - 0037-833X. ; 98:3, s. 529-530
-
Review (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Lundälv, Jörgen, Docent i trafikmedicin, 1966-
(author)
-
"Piggast kör" : ambulanssjukvårdaren, säkerheten och utryckningarna: erfarenheter om trygghet och risker vid ambulanskörning
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten ”Piggast kör” Ambulanssjukvårdaren, säkerheten och utryckningarna” handlar om erfarenhetsbaserad kunskap hos ett stort antal ambulanssjukvårdare i Sverige. Under perioden februari till mars månad 2022 genomfördes en nationell undersökning om erfarenheter hos ambulanssjukvårdare. En elektronisk Websurvey distribuerades till ambulanssjukvårdare som var organiserade i den fackliga organisationen Kommunal och tillfrågades om skaderisker, utsatthet och betydelsen av förebyggande arbete inom ambulanssjukvården. Totalt 134 ambulanssjukvårdare deltog i enkätundersökningen varav en majoritet av dem som deltog både svarade på frågor och lämnade beskrivningar och sina berättelser. Därmed framträder såväl en statistisk bild över olika förhållanden samtidigt som deras ord i berättelserna beskriver skeenden, situationer, risker men även betydelsen av utveckling och skadeförebyggande arbete. Studien fokuserar endast på generella erfarenheter och kunskaper samt insikter på organisationsnivå. Därav följer att deras individuella situation och konsekvenser ej undersökts.Huvudresultatet av studien visar att det samlat finns en mycket stor erfarenhet av utsatthet, risker och skadehändelser som är förknippade med ambulanssjukvårdarens roll som ambulansförare men även som medåkare. Denna erfarenhetsbaserade kunskap är det mycket viktigt att utgå ifrån i såväl utvecklingsarbete samt vidare forskning. Studien visar på flera viktiga resultat.Undersökningen baseras på fyra frågor: 1) Hur upplever ambulanssjukvårdare att deras behov av grundläggande förarutbildning och vidareutbildning blivit tillgodosedda? 2) Vilka riskfyllda trafikmiljöer och riskfaktorer har ambulanssjukvårdare identifierat som utryckningsförare? 3) I vilken utsträckning upplever ambulanssjukvårdare att de fått erkännande och feedback för avvikelserapporteringar i samband med incidenter och risker vid ambulanskörning och utryckningskörning? 4) Vilka utmaningar ser ambulanssjukvårdare i framtiden för att stärka utryckningsförarens kompetens, förutsättningar till utveckling och trafiksäker ambulanskörning? Samtliga frågor har besvarats i undersökningen och syftet är därmed uppnått i projektet.En majoritet av deltagarna upplevde att de hade fått en god och tillräcklig grundutbildning (förarutbildning) som ambulanssjukvårdare. 104 av 134 deltagarna hade denna uppfattning. Det fanns heller ingen skillnad mellan deltagare som hade kortare eller längre yrkeserfarenhet som ambulansförare i frågan om hur man hade upplevt den grundläggande förarutbildningen. Däremot var uppfattningen helt annorlunda när det handlade om hur de upplevde vidareutbildningen för utryckningsförare. Här var fler missnöjda med vidareutbildningen jämfört med grundutbildningen. 67 av 134 deltagare var inte nöjda med sin vidareutbildning som de såg flera brister i.I studien berättar ambulanssjukvårdarna om de riskfyllda trafikmiljöer som de måste kunna hantera och navigera i under ambulanskörning och utryckningskörning. De fem mest komplicerade trafikmiljöer och omständigheter i förhållande till risk som deltagarna har lämnat i sina berättelser är: stadstrafik (38.1 procent), korsningar (33 procent), landsbygd (11.9 procent), halka (10.4 procent) och mörkerkörning (10.4 procent).25 procent av ambulanssjukvårdarna hade själva varit inblandade i skadehändelser med ambulansen efter att ha genomfört ordinarie körning medan nästan lika många (22 procent) hade erfarenheter av att ha kolliderat under utryckningskörning. Trots skadeerfarenheter och lång yrkesverksamhet som ambulanssjukvårdare var det påfallande många deltagare som aldrig gjorde några avvikelserapporter om risker i samband med ambulanskörning och utryckningskörning till sin arbetsgivare. 71 deltagare svarade att de aldrig lämnade in några avvikelser till sina chefer. Av de som hade lämnat in avvikelserapporter var det en majoritet (53 ambulanssjukvårdare) som inte hade fått någon feedback på avvikelserna från sin arbetsgivare.En övervägande majoritet av deltagarna önskade att det infördes ett nationellt förarbevis för all ambulanspersonal för att få framföra ett ambulansfordon i vägtrafiken. 117 av 134 deltagare hade denna uppfattning.Det finns flera utmaningar inom ambulanssjukvården för att kunna stärka arbetsvillkoren, trafiksäkerheten och patientsäkerheten. Förekomsten av alkohol- och droganvändning hos ambulanspersonal är något som ambulanssjukvårdarna berättar om i sina svar. 24 deltagare berättar att de i dag känner en kollega i sin närhet som har alkohol- och drogmissbruk. Ambulanssjukvårdarna är dock inte positiva till ett införande av alkolås i ambulansfordonen. 82 av 134 deltagare är emot ett sådant införande samtidigt som 43 deltagare i studien är positiva till ett sådant förebyggande arbete för ökad säkerhet.Ambulanssjukvårdare i undersökningen berättar också om en svår situation där de under sina ambulansuppdrag är utsatta för såväl verbala hot och fysiskt våld från patienter, närstående och från okända personer. Dessa händelser inträffar såväl inne i ambulansens vårdutrymme inför eller under transport men även på hämtplats. 16 procent av ambulanssjukvårdarna berättar att de har egen erfarenhet av att ha blivit utsatta för stenkastning under ambulansuppdraget och 38 procent svarade att de hade någon kollega som en eller flera gånger blivit utsatta för stenkastning. 25 procent av ambulanssjukvårdarna hade egna erfarenheter av att låsa in sig i sitt eget ambulansfordon (barrikadering) på grund av rädslor, hot eller riktat våld. 54 procent av dem uppgav att de hade kollegor som hade använt barrikadering som en förebyggande strategi att kunna skydda sig i ambulansfordonet.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Lundälv, Jörgen, Docent i trafikmedicin, 1966-
(author)
-
Prehospitala arkitekter : verksamhetsansvariga om förebyggande arbete, ambulanssäkerhet och ambulanskörning - en websurvey 2021-2022
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Tidigare forskning inom området ambulanssäkerhet i Sverige har visat att det finns flera viktiga erfarenheter och praktisk kunskap hos ambulanssjuksköterskor. Under år 2021 genomfördes en elektronisk Websurvey riktad till enbart ambulanssjuksköterskor. Totalt 67 ambulanssjuksköterskor deltog i undersökningen (Lundälv, 2021). Studien visade att var fjärde ambulanssjuksköterska i studien hade erfarenhet av att ha varit inblandad i en skadehändelse med ambulansfordon som de själva kört. Studien visar att en övervägande majoritet av ambulanssjuksköterskorna vill ha ett nationellt förarbevis för alla som kör ambulansfordon vid utryckningskörning inom ambulansverksamheten (89%). De saknar också en erfarenhetsåterföring och feedback från avvikelserapporterna som de författat efter incidenter i samband med ambulanskörning och utryckningskörning (55%). Var tredje ambulanssjuksköterska uppgav i undersökningen att de hade en kollega som hade alkohol- och drogmissbruk inom ambulansverksamheten. 40 procent av ambulanssjuksköterskorna ansåg att ambulansfordonen borde utrustas med alkolås som en skadepreventiv åtgärd. 60 procent av deltagarna i studien ansåg att Vårdförbundet inte arbetade tillräckligt aktivt med frågor om säkerhet och ambulanskörning.Men vilka erfarenheter och praktisk kunskap finns hos ledningsansvariga (verksamhetschefer) inom ambulanssjukvården om ambulanssäkerhet i Sverige? Föreliggande rapport fokuserar på denna grupps erfarenheter och kunskap. De ledningsansvariga benämns i rapporten för de Prehospitala arkitekterna. Detta är en grupp ledningsaktörer som har goda möjligheter och stort inflytande att påverka och driva det skadeförebyggande arbetet inom ambulansverksamheten. Den Prehospitala arkitekten är en förebild inom verksamheten och i sin ledarroll har denne ett unikt ledningsuppdrag att sträva efter att stärka ambulanssäkerheten (inklusive patientsäkerhet, arbetsmiljösäkerhet och trafiksäkerhet), ge stöd och feedback till samtlig ambulanspersonal och kunna agera som en proaktiv säkerhetsaktör. Detta innebär att den Prehospitala arkitekten också svarar för uppföljning och kontroll av det skadeförebyggande arbetet på lång sikt inom verksamheten.Huvudresultatet av en Websurvey riktad till Prehospitala arkitekter visar på en splittrad ledningsbild. Det finns ingen enhetlighet i det skadeförebyggande arbetet och det saknas samsyn i de problembilder som finns avseende ambulanssäkerhet, förebyggande arbete och uppföljning. De Prehospitala arkitekterna ställs inför olika frestelser och utmaningar vad gäller arbetsmiljösäkerhet, patientsäkerhet och trafiksäkerhet. Härvidlag finns en medvetenhet om alkohol- och drogförekomst hos ambulanspersonal, risker med dygnstjänstgöring och bristande stöd från ledningen inom sjukvårdsregionerna. I rapporten sammanställs erfarenheter och röster från de Prehospitala arkitekterna och det framkommer en splittrad bild av aktörer som har mångårig erfarenhet och ett skadeförebyggande arbete som måste utvecklas i flera avseenden.Ambulanssäkerhet och förebyggande arbete innebär att det ställs många olika krav på de Prehospitala arkitekterna. Samtidigt som det genomförs rollbyten mellan personal i ambulansfordon, förekomst av alkohol- och drogproblematik hos ambulanspersonal, personalens utnyttjande av dygnstjänstgöring trots verksamhetschefernas skepsis o.s.v. finns en medvetenhet om de risker som detta kan få för såväl trafiksäkerhet, patientsäkerhet som arbetsmiljön.
|
|
| 18. |
- Lundälv, Jörgen, Docent i trafikmedicin, 1966-, et al.
(author)
-
Professionsröster om prevention
- 2020
-
In: Äldre i Centrum. - Stockholm : Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. - 2003-4776. ; :2, s. 52-55
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Personer 65 år eller äldre är överrepresenterade i skadestatistiken. Här beskrivs resultat från en nationell undersökning om hur professioner upplever risker och skador. Särskilt uppmärksammas hur professionerna upplever de äldres situation och utsatthet för både risker och skade- händelser – och hur de kan förebyggas.
|
|
| 19. |
- Lundälv, Jörgen, Docent i trafikmedicin, 1966-, et al.
(author)
-
Rapport 1: Normkreativ krisberedskap : Ett forskningsprojekt med syftet att utveckla metoder som stärker allmänhetens beredskap inför och hantering av samhällskriser såsom pandemier
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här forskningsrapporten presenterar resultatet av en förstudie som genomförts inom ramen för projektet Normkreativ krisberedskap. Studien genomfördes under 2020–2021 med syftet att identifiera kommunikationsutmaningar under Covid-19-pandemin (och andra kriser) och inom vilka fält vi behöver utveckla ytterligare metoder för att kommunicera med invånarna för att få dem att ta till sig och agera utifrån krisinformationen. En tidigare genomförd pilotstudie visade på att det finns grupper i samhället som är svårare att nå ut till och kommunicera med, såsom ungdomar och unga vuxna samt personer med olika former av funktionsnedsättningar som är beroende av extra stöd och hjälp utifall en krissituation uppstår. För att uppnå en god krisberedskap är det viktigt att alla människor i ett samhälle är inkluderade och delaktiga och att kriskommunikation är utformad på ett sådant sätt att alla förstår hur den ska tolkas och förstår hur rekommendationer kan anpassas till deras livssituationer.
|
|
| 20. |
- Lundälv, Jörgen, Docent i trafikmedicin, 1966-, et al.
(author)
-
Skador i hem och boendemiljö : erfarenheter och kännedom hos distriktssköterskor
- 2020
-
In: Vårdmagasinet Hälsa. - Sigtuna : Distriktssköterskeföreningen i Sverige. - 2003-1165. ; :1, s. 30-32
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Hem- och boendemiljöer för brukare kan innebära avsevärda risker för dem att drabbas av skadehändelser. Det är sedan tidigare känt att många äldre personer drabbas av fallskador i sina hem. Däremot är tidigare forskning begränsad när det handlar om att visa på vilka erfarenheter som olika professioner har av brukares risker och skadeutsatthet i bostäderna. Tidigare forskning har uppmärksammat stress och utsatthet hos distriktssköterskor. Denna studie beskriver de erfarenheter och kännedom som distriktssköterskor och sjuksköterskor inom hemsjukvården har av detta.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Lundälv, Jörgen, Docent i trafikmedicin, 1966-
(author)
-
Trafikmedicinsk överblick av tillämpade teorier och metoder : Studenters examensarbeten om polis- och ambulanspersonal
- 2021
-
In: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm : Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X. ; :3, s. 479-491
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Inom den högre utbildningen har det under perioden 2003-2020 redovisats ett betydande antal examensarbeten där studenter har uppmärksammat trafiksäkerhet, utryckningskörning och risktagande i samband med transport och förflyttning i vägtrafiken. I studien har totalt 38 examensarbeten analyserats utifrån ett trafikmedicinskt perspektiv på ämnesval, tillämpade teorier/begrepp och vetenskapliga metoder. 17 uppsatser fokuserade på ambulanspersonal medan övriga vetenskapliga arbeten behandlade polispersonalens arbetsvillkor. Studenternas ämnesval beskrivs utifrån en vetenskaplig grundstruktur den så kallade Haddonska matrisen. Ett resultat av analysen visar att det funnits ett stort intresse för såväl trafiksäkerhet som skadeförebyggande arbete och insatser. Artikeln avslutas med diskussionsfrågor om utmaningar med fortsatt fokus på riskmedvetenhet och förebyggande perspektiv på riskmedvetenhet och utryckningskörning med polisfordon och ambulansfordon.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Sahlback, Monica
(author)
-
”Utan mina kollegor hade jag varit död”
- 2022
-
In: TTELA. - Trollhättan. - 1652-9391.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Uppdraget att rädda liv slutar med att ambulansföraren Ingemar Johansson själv blir ett trafikoffer. I hög fart kraschar han och kollegan rakt in i en bergklack. ”Jag har tur som överlever, men jag blir bestulen på mitt drömyrke”, säger 64-åringen. Hans historia är en av flera som nu får skadeforskare att kräva åtgärder för att minska blåljuspersonalens utsatthet.
|
|
