| 1. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(author)
-
New technology for road surface measurement : transverse profile and rut depth
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The condition of the national coated road network is measured annually in Sweden and Finland. The measuring technology has been unchanged over a long period of time, which has its benefits. As the measurements are performed using the same technology, trends and measurement series are retained without any disruption. In addition, the technology currently used is reliable and can be procured at a price level that has fallen rather than risen over the years. The principal area of use for condition measurement is to provide maintenance work with an objective basis for the planning of surfacing, but when it is found that current objective condition data can only explain between 40 and 75 percent (depending on class of traffic) of the action actually taken on the road network, consideration must be given to whether new condition data need to be added. The information that is lacking is thought to be information on surface damage and cracks. This requires new measuring technology.If new technology will be adopted, for the collection of condition data, the dependability of the basic measured quantities must be ensured before new options and measured quantities are examined. This study is therefore focused only on transverse-profile measurement and measures of unevenness in the transverse direction (rut depth and ridge height).The study has examined two of the leading new technologies that operate with scanning lasers, LCMS from Pavemetrics and PPF from Fraunhofer. The outcome of the study shows that the technology is good, and that accuracy and repeatability are comparable to the present-day point-laser systems. It is also deemed possible to retain criteria and requirements for the procurement of measurement services when the new technology is used.
|
|
| 2. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(author)
-
Ny teknik för vägytemätning : tvärprofil och spårdjup
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I Sverige och Finland mäts tillståndet på det statliga belagda vägnätet årligen. Mättekniken har varit densamma under en lång tid vilket har sina fördelar. I och med att mätningarna utförs med samma mätteknik bibehålls trender och mätserier utan störningar. Den nuvarande tekniken är dessutom driftsäker och kan handlas upp till en prisnivå som genom åren snarare sjunkit än ökat. Det huvudsakliga användningsområdet för tillståndsmätningen är att förse underhållsverksamheten med ett objektivt underlag för beläggningsplaneringen, men när det visar sig att nuvarande objektiva tillståndsdata endast kan förklara mellan 40 och 75 procent (beroende av trafikklass) av de åtgärder som verkligen görs på vägnätet, måste det övervägas om denna ska kompletteras med nya tillståndsdata. Den information som saknas tros vara information om ytskador och sprickor. Detta kräver ny mätteknik.Om ny teknik ska börja anammas, för insamling av tillståndsdata, måste först de grundläggande mätstorheternas tillförlitlighet säkerställas, innan nya möjligheter och mätstorheter undersöks. Denna studie är därför endast inriktad på tvärprofilmätning och mått för ojämnhet i tvärled (spårdjup och spårrygg).I studien har två av de ledande nya teknikerna som arbetar med skannande laser undersökts, LCMS från Pavemetrics och PPS från Fraunhofer. Resultatet av studien visar att tekniken är bra, noggrannhet och repeterbarhet går att jämföra med de nuvarande punktlasersystemen. Kriterier och krav för upphandling av mättjänster där den nya tekniken används bedöms också kunna bibehållas.
|
|
| 3. |
- Ahmed, Abubeker, 1981-, et al.
(author)
-
Utvärdering av gummiasfalt : provväg E22 Mönsterås : etapp 1
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Laboratorieundersökningar och vägytemätningar utfördes på referens- och gummimodifierade asfaltbeläggningar på E22 Mönsterås.Laboratorieundersökningarna visar inte några tydliga skillnader i styvhet och skjuvmodul mellan massorna. Gummiasfalt har dock lägre fasvinkel jämfört med referens vilket betyder att gummiasfalten är mer elastisk. Gummiasfalten visar också lite lägre modul i låga temperaturer och lite högre modul i höga temperaturer vilket är bra för sprickbildning vid låga temperaturer respektive deformationsstabilitet. Utmattningsprovningen visar att gummiasfalt har något bättre utmattningsegenskaper men skillnaderna är inte signifikanta.De initiala fältmätningarna visar inte på några framträdande skillnader mellan sträckorna utan mätresultaten är väldigt likvärdiga. Det är dock för tidigt att dra slutsatser efter mindre än ett års trafik och fortsatta tillståndutvecklingen bör följas ytterligare innan slutsatser kan dras. Någon skillnad i spårbildning mellan sträckorna kan inte fastställas p.g.a. systematiska variationer inom provsträckan.
|
|
| 4. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(author)
-
Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En ny vägyta bör vara och upplevas som säker av trafikanterna oavsett vilket väglag som råder. Det är därför viktigt att vägbanan har en tillfredställande nivå på friktion redan när vägen öppnas. Det finns begränsade dokumenterade kunskaper hur vägen förändras den första tiden efter en beläggningsåtgärd.Syftet med detta projekt är att fastställa hur friktionen förändras under den första tiden efter att vägbeläggningen är lagd och trafikpåsläpp sker. Ambitionen är att kunna avgöra om nylagda vägavsnitt har nedsatt friktion och ge rekommendationer för när en friktionsmätning ska utföras och hur skyltning ska ske i anslutning till beläggningsarbeten. Upplägget har varit att följa olika objekt med täta friktions- och texturmätningar från strax innan trafikpåsläpp tills nivåerna har stabiliserats.Initialt är friktionen hög för att sen avta med mängden trafik. Efter 1–3 veckor nåddes det lägsta värdet och därefter ökade eller stabiliserades friktionen. Gemensamt för alla undersökta sträckor var att det sker stora förändringar i texturnivåerna från att det första fordonet trafikerar vägen och därefter är den starkaste tendensen en sjunkande texturnivå tills en stabil nivå uppnås efter 1–3 veckor.
|
|
| 5. |
- Edvardsson, Karin, 1980-, et al.
(author)
-
Objektiv mätmetod för tillståndsbedömning av grusväglag
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fram tills nu har tillståndsmätningar på grusvägnätet gjorts subjektivt enligt Trafikverkets metodbeskrivning. I denna rapport redovisas en objektiv metodik för kontinuerlig mätning av ojämnheter, löst grus, damm och tvärfall på grusväg. Projektet som redovisas i rapporten syftar till att utveckla en tillförlitlig, objektiv och mobil metodik för kontinuerlig mätning av tillståndsparametrarna på grusväg samt att rekommendera en objektiv inventeringsmetod för dräneringstillståndet i en grusvägskonstruktion. Metodiken har tagits fram för att ge större möjligheter till bedömningar av optimal åtgärd och åtgärdstidpunkt samt för att kunna ligga till grund för nya metod- och standardbeskrivningar samt definition av lägsta acceptabla standard. Resultatet visar att de objektiva tillståndsmått som bäst tycks beskriva efterfrågad funktionalitet på grusväg är acceleration uppmätt med en applikation i en smarttelefon vad gäller jämnhet, samt uppmätt med laserutrustad mätbil: makrotextur vad gäller löst grus och laserpulsens genomsnittliga reflektionstid över vägens tvärprofil vad gäller damm. Som en objektiv inventeringsmetod för dräneringstillståndet hos en grusväg föreslås dikesmätningar (med sveplaserteknik) som säkerställer tillfredställande dikesdjup, tvärfallsmätningar (med laserutrustad mätbil), mätningar av stödremsan (med sveplaserteknik) som säkerställer att det inte förekommer kanthäng etc. som i sin tur förhindrar vattenavrinning från vägen, samt mätning av återkommande och/eller snabbt tillväxande ojämnheter. Eftersom grusväglagstillståndet är så snabbt föränderligt på en grusväg behövs en snabb och förenklad variant av vägytemätning om det ska vara kostnadseffektivt med dessa typer av mätningar på vägnätsnivå. Att använda en smarttelefon med en applikation för jämnhetsmätning är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att generera aktuell tillståndsdata för grusvägnätet. Applikationen skulle också kunna kompletteras med en knapp för att allmänheten ska kunna rapportera och märka ut skador på vägen eller kopplas ihop med entreprenörens GPS-uppkopplade inrapporteringssystem för att märka ut speciellt intressanta platser, såsom platser för tjällyftning eller erosion.
|
|
| 6. |
- Ekblad, Jonas, et al.
(author)
-
Texturmätning med vägytemätbil, som indikator för beläggningens friktion
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Tillräcklig friktion är en viktig egenskap hos en vägyta. Normal friktionsmätning är omständlig och resurskrävande. Vägytans makrotextur mäts varje år för den större delen av vägnätet. Det skulle därför vara effektivt att använda makrotextur som indikator för nedsatt friktion. I denna rapport studeras sambandet mellan makrotextur och friktion.Mätningar utfördes på ett riktat urval av sträckor i Östergötland. Urvalet riktades mot låga makrotextur-värden. På identifierade sträckor mättes friktion (SAAB Friction Tester) och makrotextur (MPD, Mean Profile Depth med vägytemätbil). Makrotextur mättes av 2 olika mätare.Resultaten tyder på att det inte finns något tillräckligt starkt samband mellan friktion och MPD för att användas som indikator. Några generella mönster kan dock skönjas. Låg friktion uppträder främst vid låg makrotextur dock är det samtidigt endast en mycket liten del av sträckor med låga MPD som uppvisar nedsatt friktion.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Olle, 1967-, et al.
(author)
-
MPD and IRI in the position of large goods vehicles : network measurements
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Monitoring of the state road network in Sweden includes the longitudinal measurements of International Roughness Index (IRI) and Mean Profile Depth (MPD). This data can be used to predict values associated with rolling resistance, comfort and vehicle wear. The paths of the measurements correspond to the surface contact points of the wheels of a light passenger vehicle. In Sweden, lateral position comparisons made between medium and large goods vehicles show that right wheel track positions are not similar. This applies to larger and wider roads (typical motorways and other wide main roads). Knowledge of the surface conditions (IRI and MPD) at the surface contact points associated with a large goods vehicle would prove to be useful when predicting e.g. rolling resistance for large goods vehicles on entire or local road networks. If these conditions are not measured, it is important to know how they differ from the values in the measured path. Using this knowledge VTI’s measurement vehicle was equipped with two extra texture lasers which were mounted to the right of the ordinary texture laser in the right wheel track. Data was collected on a road network with mixed categories of road standard, from secondary roads to motorways. During the study, differences in IRI and MPD values were analysed. Values corresponded to the position of light passenger vehicles right wheel paths and two other paths 25 centimetre and 45 centimetre further out to the right (position of medium and large goods vehicles). The possibility of predicting local differences (shorter sections) and average differences was analysed.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Olle, 1967-, et al.
(author)
-
MPD/IRI Transverse Position
- 2015
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Road monitoring of the state road network in Sweden includes for the longitudinal measurement of international roughness index (IRI) and mean profile depth (MPD). In Sweden the paths of the longitudinal measurements correspond to the surface contact points between the wheels of a light passenger vehicle. This data can be used to estimate values for friction, rolling resistance, comfort and vehicle wear. Knowledge of the surface condition (IRI and MPD) at the surface contact points associated with a large goods vehicle would prove to be useful when estimating similar values for large goods vehicle on an entire or local road network. If these conditions are not measured, it is important to know how they differ from the measured path.In Sweden, lateral position comparisons made between light and heavy vehicles show that left wheel track positions are similar. This applies to larger and wider roads (typical motorways and other wide main roads). Using this knowledge VTI’s measurement vehicle was equipped with two extra texture lasers which were mounted to the right of the ordinary texture laser in the right wheel track. Data was collected on a road network with mixed categories of road standard, from secondary roads to motorways.In this talk, we will present a study of the differences of IRI and MPD corresponding to the position of light vehicles right wheel path with two other paths, 25 and 45 cm further out to the right (position of large goods vehicles). We also will discuss the possibility to predict the differences between the tracks. A statistical analysis procedure for calculating the mean difference and an error margin is suggested. The results showed that although it is very difficult to explain or predict local differences, average differences can be estimated.
|
|
| 9. |
- Eriksson, Olle, 1967-, et al.
(author)
-
Prediction models for international roughness index and rut depth
- 2019
-
In: Pavement and Asset Management - Proceedings of the World Conference on Pavement and Asset Management, WCPAM 2017. - : CRC Press/Balkema. - 9780367209896 ; , s. 225-230
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- In Sweden, road surface conditions have been assessed with laser-based profilographs since 1987. The Swedish Transport Administration needs a complete description and prediction but not all roads are assessed every year. Therefore, models are needed to forecast and complete the data. We propose a linear regression model of International Roughness Index (IRI) and rut depth against pavement age on individual 100-meter segments, with a random component pooled for all segments within the same pavement category and county. This method depends heavily on the rate at individual segments. A model that uses explanatory variables like Annual Average Daily Traffic (AADT), road with etc. has not showed better results. Also, the analysis does not show that the rate of change is higher the first year. We describe available data and corrections for outliers, unregistered maintenance activities and sudden changes. We also show the widths of confidence and prediction intervals for new observations.
|
|
| 10. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(author)
-
Kontroll och uppföljning av entreprenader - del 1, dagens krav och metoder : Vägytemätning med mätbil
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Trafikverket har som mål att öka antalet totalentreprenader. För att få en fungerande kontrollapparat kring entreprenaderna krävs metoder för att verifiera att ställda krav uppfylls under vägens garantitid. I denna undersökning riktar vi in oss på funktionella krav som ställs vid totalentreprenader och som kan kontrolleras med vägytemätning. Rapporten belyser vilka krav som finns och hur de kontrolleras men den tar även upp subjektivt bedömda krav som borde ersättas med en objektiv metod.Vidare beskrivs viktiga aspekter vid genomförandet av en entreprenad, bl.a. är kontakten mellan mätleverantören och entreprenören ytterst viktig för att avgöra när, hur och var kontrollerna ska göras. En totalentreprenad innehåller ofta flera vägar, ramper och dylikt som kräver sin speciella planering och kontroll.En genomgång görs av defekter som kan uppträda på totalentreprenader och i vilket skede de uppträder (byggskede/bruksskede). För många av de defekter som identifieras finns ingen etablerad objektiv mätmetod och därför sammanfattas möjliga metoder som kan användas men som bör utvecklas och verifieras.Ytterligare en viktig aspekt vid totalentreprenader är hur kraven ställs och följs upp. Tydliga riktlinjer för kravställningen bör arbetas fram där det framgår vilken hänsyn som ska tas till exempelvis trafikmängd, dubbdäcksandel, hastighet och klimat.
|
|
| 11. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(author)
-
Kontroll och uppföljning av entreprenader - del 2, tillståndsutveckling, mätfel och risker : Vägytemätning med mätbil
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Trafikverket har som mål att öka antalet totalentreprenader. För att få en fungerande kontrollapparat kring entreprenaderna krävs metoder för att verifiera att ställda krav uppfylls under vägens garantitid. I denna undersökning riktar vi in oss på funktionella krav som ställs vid totalentreprenader och som kan kontrolleras med vägytemätning.Rapporten belyser mätfel vid objektmätning (kontrollmätning). Mätfelet delas upp i olika komponenter: slumpmässiga, systematiska och variation mellan olika leverantörer. Även riskbedömning berörs där beräkningar av risken för felbedömning av en sträcka presenteras.Slutligen presenteras hur jämnheten vid anläggningen av en entreprenad påverkar vägens framtida tillståndsutveckling och vilka initialvärden vi kan förvänta oss på en totalentreprenad och underhållsbeläggning. Vi ser att en väg med god jämnhet längs och tvärs färdriktningen ger lägre utvecklingstakt under beläggningens livslängd.
|
|
| 12. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(author)
-
Makrotexturens möjlighet att identifiera låg friktion : tillståndsmätning av vägytan
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Trafikverket vill kunna beskriva friktionen för hela det statliga vägnätet. En rikstäckande friktionsmätning är praktiskt svår att hantera och mycket kostsam medan vi redan idag mäter vägytans makrotextur. I projektet testar vi om makrotexturen (MPD, Mean Profile Depth) kan användas för att beskriva friktionstillståndet på vägnätet. Vi har inte kunnat visa på detta samband men vi redovisar andra intressanta iakttagelser som ger en pusselbit till hur Trafikverket kan och bör hantera friktionsfrågan. Vi ser bland annat att risken för låg friktion är större på vägavsnitt som har låga MPD-värden speciellt på lappade ytbehandlade vägar med blödningar. Vidare beskriver vi vilka friktionsrisker det finns med olika beläggningar och hur dessa kan hanteras.
|
|
| 13. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(author)
-
Svenska vägtillståndsmått, då, nu och i morgon : del 3: i morgon – år 2010 och framåt
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Trafikverket har VTI gjort ett arbete med att utveckla och föreslå mått som på ett bättre sätt beskriver skador eller felaktigt konstruerade vägavsnitt utifrån data insamlade med vägytemätbilar. Måtten ska kunna användas för att karakterisera vägnätets tillstånd och förändringen när detta trafikeras och belastas. I denna rapport föreslås fyra nya mått samt förändring i användningen och beräkning av ytterligare två mått. Dessa nya mått kan komplettera dagens mått med ytterligare information om vägens tillstånd. Huvudprincipen vid utvecklingen av de nya måtten har varit att utnyttja befintliga data och skapa ett nytt enskilt mått eller ett nytt mått byggt på en kombination av andra mått så att det nya måttet svarar mot en specifik effekt eller egenskap, till exempel säkerhetsrisk. I samband med utvecklingen av de nya måtten har även gränsvärden för dessa föreslagits som kan användas i underhållsstandarden. De mått som är framtagna i denna sista fas av projektet ”Nya mått” och vilka kan komplettera dagens underhållsstandard är: • mått för ytskador (små och större ytskador). • tvärfallsvariation. • lokala ojämnheter (ny definition). • vattenarea. • kantdjup (ny definition). • IRI vänster (komplement till IRI höger).Denna rapport beskriver nya vägtillståndsmått för perioden 2010 och framåt. Två tidigare rapporter i denna serie beskriver mått för perioden 1987–2005 (R717, 2013) respektive år 2006–2009 (R718, 2011).
|
|
| 14. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(author)
-
Trafikverkets upphandling av vägytemättjänsten för vägnät 2014 för perioden 2015–2018 (2019) : vägnätsmätning med mätbil
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Trafikverket följer årligen upp tillståndet på det statliga belagda vägnätet med mätbil. Det är en verksamhet som fortfarande i grunden har samma tekniska lösning som vid starten 1986. Under åren har dock antalet mätstorheter ökat, mätkvaliteten förbättrats och metoderna förfinats. Syftet med mätningarna är, förutom att följa det övergripande tillståndet på vägnätet, att få ett underlag för beläggningsplanering och val av åtgärdsobjekt. Vi kan se tillståndsmätningen som en första skanning att välja åtgärdskandidater vilka ofta kompletteras av, och slutligen väljs ut med kunskap hos Trafikverkets projektledare. Trafikverket vill i förlängningen kunna beskriva tillståndet från vägytemätningen ännu mer tillförlitligt för att projektledarnas val ska underlättas och bli än mer objektivt underbyggt.Med tekniskt stöd av VTI upphandlas mättjänsten av Trafikverket. Upphandlingen av vägytemättjänsten för perioden 2015 till 2018 (plus optionsår 2019) genomfördes som en selektiv upphandling där sex deltagande företag (leverantörer) bjöds in till upphandlingen. Tre av företagen valde att delta i de tekniska testerna och därmed fullfölja upphandlingen. De tekniska testerna går ut på att undersöka leverantörernas förmåga att under produktionsliknande förhållanden utföra mätningar enligt i förväg beskrivna förhållanden och uppställda kravgränser. Denna rapport sammanfattar utfallet av de tekniska testerna.
|
|
| 15. |
- Said, Safwat, 1951-, et al.
(author)
-
Utförandets inverkan på hållbarhet för beläggningslager
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Utförandet av en vägbeläggning har stor betydelse för hållbarheten. Separation i massabeläggningar leder till kortare livslängd på asfaltbeläggningar och för tidigt uppkomna skador har ofta ett direkt samband med hur väl utfört beläggningsarbetet är. Svårigheten med separationsproblemet ligger i att det saknas lätthanterliga och objektiva praktiska metoder för bestämning av separationsgrad och dess effekt på hållbarheten. Under senare år har vägytemätbilar använts för mätning av makrotextur med måttet MPD (Mean Profile Depth). Korrelationen mellan MPD-värden och styvhetsmodul antyder att MPD-mätvärden skulle kunna vara en praktisk och snabb metod för utvärdering av kvaliteten hos utfört arbete. Ett begränsat antal fallviktsmätningar utfördes på positioner med olika separationsgrad i AG-lagret (Asfaltbundet Grus). Det konstaterades en tendens till inverkan av separation i AG-lagret på fallviktsdata även om det fanns en variation i data. I denna studie presenteras ett tillvägagångssätt för detektering av ytor med hög makrostruktur. Fast MPD-värden bara beskriver ytans textur, kan det användas för en snabb skanning av separerade ytor i det översta beläggningslagret. Begränsad och riktad provtagning kan därefter utvärderas för mer exakt bestämning av separationsgrad och dess effekt på livslängden/ hållbarheten.
|
|
| 16. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(author)
-
Säker framkomlighet : spårutveckling på mitträfflade, mötesfria och riktningsseparerade vägar
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Detta notat redovisar en studie av spårdjupstillväxt för tre olika åtgärder som implementerats inom Trafikverkets projekt ”Säker framkomlighet”. Åtgärderna är:2-fältsvägar med frästa mitträfflorsmala mötesfria vägar (”gles 2+1-väg med räcke”)riktningsseparerade vägar (2+1 med målad/räfflad mitt)Såväl mitträffling som mitträcke kan innebära att trafiken kanaliseras mer och därmed ge en snabbare tillväxttakt för spårbildning. Syftet med studien är att redovisa effekter på årlig spårtillväxt i första hand och i andra hand årlig tillväxt av spårarea för 2-fältsvägar med frästa mitträfflor, mötesfria vägar och riktningsseparerade vägar.Resultaten visar att för mitträffling finns ibland skillnader mellan spårtillväxten på test- och kontrollsträckorna men denna skillnad är oftast mycket liten och skillnaderna slår dessutom åt båda håll, vilket innebär att resultatet inte pekar konsekvent åt ena eller andra hållet. Slutsatsen av resultaten är att mitträffling inte ger en kanaliserande effekt på trafiken och därmed påverkas heller inte spårbildningen.
|
|
| 17. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(author)
-
Säker framkomlighet : sammanfattande slutrapport 2015
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Föreliggande rapport redovisar övergripande resultat av fyra olika åtgärder som implementerats inomTrafikverkets projekt ”Säker framkomlighet” vilket haft som syfte att förbättra framkomlighet ochtrafiksäkerhet på främst befintliga tvåfältsvägar med hastighetsgräns 90 km/tim. Åtgärderna somstuderats är: frästa mitträfflor på 2-fältsvägar, vägrensräffling på motorväg, smala mötesfria vägar(”gles 2+1-väg med räcke”) och riktningsseparerade vägar (2+1 med målad/räfflad mitt).Resultaten visar att för samtliga åtgärder har trafiksäkerhetseffekterna varit positiva med minskningarav de dödade och svårt skadade trafikanterna. Vad gäller spårdjupstillväxt visar resultaten att mitträfflinginte har en kanaliserande effekt på trafiken och därmed påverkas inte heller spårbildningen.För mötesfria vägar är den årliga spårdjupsutvecklingen cirka 25 procent högre för mötesfri väg än förmotsvarande vanlig väg för årsdygnstrafik (ÅDT) > 8 000 fordon/dygn. För lägre ÅDT är skillnaden 10–15 procent.För riktningsseparerade vägar visar resultaten endast på högre spårdjupstillväxt för ÅDT över 8 000fordon/dygn. En studie om effekter och konsekvenser av olika räffeltyper avseende buller visar att detinte finns kända argument för att inte använda sinusräffla, men ytterligare studier kring effekten förförare av tunga fordon rekommenderas. Studien avseende framkomlighetseffekter visar att andelentung trafik är en viktig faktor att beakta i utformningen av mötesfria vägar.
|
|
