| 1. |
- Adam, Silke, et al.
(author)
-
Campaigning Against Europe? : The Role of Euroskeptic Fringe and Mainstream Parties in the 2009 European Parliament Election
- 2013
-
In: Journal of Political Marketing. - : Routledge. - 1537-7857 .- 1537-7865. ; 12:1, s. 77-99
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this article, we analyze political parties' campaign communication during the 2009 European Parliamentary election in 11 countries (Austria, Bulgaria, Czech Republic, Germany, Hungary, The Netherlands, Poland, Portugal, Spain, Sweden, and the UK). We study which types of issues Euroskeptic fringe and Euroskeptic mainstream parties put on their campaign agendas and the kind and extent of EU opposition they voice. Further, we seek to understand whether Euroskeptic and non-Euroskeptic parties co-orient themselves toward each other within their national party systems with regard to their campaigns. To understand the role of Euroskeptic parties in the 2009 European Parliamentary elections, we draw on a systematic content analysis of parties' posters and televised campaign spots. Our results show that it is Euroskeptic parties at the edges of the political spectrum who discuss polity questions of EU integration and who most openly criticize the union. Principled opposition against the project of EU integration, however, can only be observed in the UK. Finally, we find indicators for co-orientation effects regarding the tone of EU mobilization: In national political environments where Euroskeptic parties strongly criticize the EU, pro-European parties at the same time publicly advance pro-EU positions.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Dimnitrova, Daniela, et al.
(author)
-
The Effects of Digital Media on Political Knowledge and Participation in Election Campaigns : Evidence from Panel Data
- 2014
-
In: Communication Research. - : SAGE Publications. - 0093-6502 .- 1552-3810. ; 41:1, s. 95-118
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- While the majority of previous research suggests there are positive relationships between digital media use and political participation and knowledge, most studies have relied on cross-sectional surveys and have thus not been able to firmly establish the chain of causality. Also, there is little research investigating use of different forms of digital media and their relative effects on political participation and knowledge. This study examines (a) the effects of digital media use on political participation and knowledge and (b) whether different forms of digital media use affect people differently. Drawing on two representative panel surveys, the study demonstrates that there are only weak effects of digital media use on political learning, but that the use of some digital media forms has appreciable effects on political participation.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Nord, Lars, et al.
(author)
-
Finanskrisen, förväntningarna och förtroendet
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna avslutande rapport kring finanskrisen hösten 2008 är att diskutera kriskommunikationens villkor och opinionsbildningens dynamik genom att analysera det kommunikativa samspelet mellan politiker och myndighetsaktörer, nyhetsrapporteringen i de traditionella massmedierna och medborgarna. Vidare analyseras huruvida detta kommunikativa samspel påverkat opinionen och allmänhetens förtroende för aktörerna. Slutligen jämförs det kriskommunikativa samspelet under finanskrisen med motsvarande skeende under tsunamikatastrofen 2004/2005 och svininfluensan 2009.Analysen av finanskrisen visar att medierna vid detta tillfälle hade en tydlig roll som katalysator i det kommunikativa samspelet. Det var förstås inte medierna som skapade den finansiella krisen, men de tog ett viktigt kommunikativt initiativ och uppmärksammade krisen nyhetsmässigt i stor omfattning. Opinionsmässigt bidrog medierna till att skapa en bild av finanskrisen som det var mycket svårt för andra samhällsaktörer att inte förhålla sig till. Flera faktorer bidrog till att bilden av regeringen i medierna – mot alla odds – kunde bli så fördelaktig under finanskrisen. Här förtjänar att påpekas att frånvaron av en stark politisk opposition i Sverige hösten 2008 sannolikt spelade roll i sammanhanget. Det var nämligen ont om sådana kontrasterande och konkurrerande krisuppfattningar i det svenska samhället som medierna vanligen gärna återger för att åstadkomma en allsidig rapportering. Finanskrisen beskrevs överlag på ett entydigt sätt: det rörde sig här om en händelse som inträffat i omvärlden och där ansvaret framförallt fanns utanför landets gränser.Regeringen accepterade den bild av krisen som förmedlades i medierna, och anpassade sitt eget budskap till denna bild. Det skapades en överensstämmelse mellan den rådande mediebilden och regeringens egen fortsatta kommunikation om finanskrisen. Utifrån denna grundläggande problembeskrivning vidtog sedan regeringen olika åtgärder som bekräftade den allvarliga situationen, men också pekade på att den svenska ekonomin var i god ordning och att den svenska regeringen var beredd att möta de utmaningar som den nya situationen krävde. Allt detta bidrog i sin tur till att allmänhetens förväntningar i samband med finanskrisen får betraktas som låga. När regeringen i detta läge kunde framstå som handlingskraftig – och när medierna inte heller hade andra aktörers alternativa tolkningar att återge – är det måhända inte särskilt överraskande att regeringens krishantering uppfattades övervägande positivt av den svenska allmänheten, och att förtroendet för den inte heller påverkades negativt av krisen.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Shehata, Adam, et al.
(author)
-
Public Broadcasting, Inadvertent News Exposure and Political Learning : An Empirical Test Using Panel Data
- 2013
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- The present study puts the role for political learning of public service broadcasting to a thorough empirical test.Previous research has found that public service-oriented media systems promote a better-informed citizenry andnarrow knowledge gaps between citizens. This research was based on cross-sectional aggregate measures of mediacontent and/or survey data, however. To investigate how public service television influences political learning amongless interested and motivated citizens, we use a unique four-wave panel survey. These data enable a close analysis ofknowledge gains as a consequence of media exposure throughout an election campaign (N=4,010). We find thatcitizens with a weak relative political interest – i.e. who prefer entertainment over politics – learn substantially aboutpolitics and current affairs from watching public service television channels. The implications of our findings for thefunctioning of democratic systems and the role played by the media are discussed.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
