| 1. |
- Sternbeck, John, et al.
(author)
-
Miljökontroll av omgivningspåverkan vid efterbehandlingsåtgärder
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Miljökontroll av omgivningspåverkan används för att kontrollera konsekvenser av utsläpp från en verksamhet eller ett förorenat område. Miljökontroll kan även användas för att påvisa förändringar över tid, t.ex. vid bedömning av måluppfyllelsen av en efterbehandlingsåtgärd eller vid diffus antropogen påverkan. För att miljökontroll på ett effektivt sätt ska kunna besvara dessa frågor krävs en sammanhållen strategi, med särskild tonvikt på målformulering. Här presenteras en strategi för miljökontroll av omgivningspåverkan från ett enskilt förorenat objekt, där föroreningskällan kan vara jord, sediment eller grundvatten. Strategin omfattar syfte, mätprogram, kontrollmål, tidsplan, utvärdering och åtgärdsplan. Kontrollprogrammet för ett efterbehandlingsobjekt ska utgå från föregående riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering. Kontrollen indelas i tre faser: 1) före, 2) under, och 3) efter åtgärd. Mätningar under fas 1 är väsentligt för att kunna bedöma förändringar över tid. Kontrollmål ska vara kvantitativa och kunna följas upp genom mätningar. Överskridanden av kontrollmål ska motsvaras av en åtgärdsplan. I rapporten redovisas hur kontrollmål kan utformas för att bedöma: • Risk • Ekologisk status • Tillfälliga avvikelser • Långsiktiga förändringar I rapporten ges förslag på enkla metoder för att bedöma tillfälliga avvikelser och långsiktiga förändringar, både för normalfördelade och log-normalfördelade data. För att beräkna dessa kontrollmål krävs kännedom om halternas variabilitet. Schablonvärden för variabilitet har tagits fram för olika föroreningar i ytvatten och fisk. Efterbehandling avses ofta medföra gradvis minskande föroreningshalter i omgivningen. Genom beräkning av teststyrka visas hur länge mätningar måste pågå för att man ska kunna påvisa en statistiskt säkerställd förändring. Vi visar också hur mätseriens längd är relaterad till provtagningsfrekvens, variabiliteten i data, och förändringens storlek. Denna kunskap används vid utformning av mätprogram och upprättande av tidsplan, för att säkerställa att ett föreslaget mätprogram verkligen förmår visa det programmet syftar till att visa. Den föreslagna strategin, särskilt avseende kontrollmål och utvärdering, bör även vara tillämpbar inom andra områden än efterbehandling, t.ex. recipientkontroll, egenkontroll och lokal eller regional miljöövervakning
|
|
| 2. |
- Furusjö, Erik, et al.
(author)
-
Modelling endocrine disruption. Quantitative structure-activity relationships for three estrogenic end-points
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Hormone regulated processes govern the larval development and reproduction in aquatic vertebrates. The involvement of pollutants in these processes needs to be examined in the evaluation of consequences of their release into the aquatic environment. Prognosis models may be used as a pre-screening step to predict such properties. This work describes the development of models to predict the properties involved in estrogenic hormone activity, i.e. induction (in absolute and relative figures) and binding affinity to the human estrogen receptor Models were developed using molecular hologram descriptors, i.e. derived only from the chemical structure of substances. Statistical molecular design (SMD) was used to select substances for experimental testing of receptor induction. Substances were then divided in a set for model construction and a validation set. Models were calculated for a large number of systematically varied hologram configurations to find those with the best data based on the predictive ability (Q2-value). The models with the best predictive ability were those based on holograms that considered chirality in the chemical structure. No other systematic effect of hologram length and fragment length was observed. The best models for each biological response were then further refined by a pruning procedure that resulted in exclusion of descriptors that did not contribute positively to the model. The three estrogenic responses were predicted within a factor 10 (root mean square error of prediction 0.7 - 1.0), which should be sufficient for the pre-screening purpose. A broad applicability characterises the three models, only the structural formula of a new substance is needed to be able to perform the prediction.
|
|
| 3. |
- Junestedt, Christian, et al.
(author)
-
Dagvatten i Urban Miljö
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna studie har syftat till att ta fram ett underlag som delvis beskriver dagvattensituationen i Borlänge. Tre typer av markanvändningsområden har studerats genom att dagvattnet från dessa ytor provtagits under knappt ett år med hjälp av flödesproportionella samlingsprovtagare. De olika områdena som undersöktes var ett bostadsområde för flerfamiljshus, en parkeringsyta samt ett delavsnitt av Riksväg 70. Resultatet från undersökningen visar att halterna som uppmättes i dagvattnet var högst vid Riksväg 70 för de allra flesta analyserade parametrarna. Halterna i dagvattnet från parkeringsytan var lägre än vägens men generellt sett något högre än de uppmätta värdena i dagvattnet från bostadsområdet. Funktionen för en dagvattendamm har också studerats. Resultatet från undersökningarna vid dammen visar sett över hela perioden att denna inte fungerat med avseende på sedimenteringsegenskaper då de partiklar som kommer in till dammen övervägande är så pass små och finfördelade att de inte sedimenterar utan håller sig svävande i vattenfasen oavsett inflödets storlek. Av de kemiska analyserna framgick också att det som kommer in till dammen också går ut i samma utsträckning. De kemiska parametrar som analyserats i studien har valts utifrån de schablonparametrar som ofta används i dagvattensammanhang för att möjliggöra en jämförelse mellan mätta och beräknade halter. Försök att spåra källor till analyserade metaller i dagvattnet, en så kallad receptormodellering, har också ingått i studien.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Åsa, et al.
(author)
-
Resurseffektiv avloppsvattenrening. Samlad rapport över programmet 2002-2006
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det övergripande målet med projektet har varit att ta fram en resurseffektivare och mer hållbar avloppsvattenreningsteknik där miljövinsterna som erhållits genom reningen av vattnet som släpps ut till recipienten jämförs med miljöbelastningen som uppstår vid resursförbrukningen av t.ex. energi och fällningskemikalier i reningsprocessen. Målet var även att försöka identifiera brytpunkten för något verkligt fall där miljöbelastningen till följd av resursförbrukningen blir större än miljövinsten för det renade avloppsvattnet. Målet ur en teknisk aspekt var att ta fram nyckeltal för olika tekniska alternativ till t.ex. syresättning och kemisk fällning och andra typer av reningstekniker samt att ta fram modeller och reglerstrategier för att möta behovet av en resurseffektiv avloppsvattenrening. Projektet har genomförts i programstruktur med ett antal delprojekt som angriper frågeställningen med resurseffektiv avloppsvattenrening från olika håll. Följande delprojekt har utförts inom programmet: Resurseffektiv luftning Processidentifiering genom modellering av realtidsdata för en bättre övervakning Implementering av 'soft sensors' som ett alternativ till reella mätningar Identifiering av brytpunkter Avancerad styrning av fällningsprocessen i reningsverk Arbetet har bl.a. omfattat: Studie av luftarsystem med framtagande av relevanta mått på syreöverföringskapacitet och energiförbrukning. Delrapport 03-04-02. Processidentifiering genom modellering av realtidsdata på två reningsverk. Delrapport 03-01-13. Studie av alternativ till traditionell styrning av kemikaliedosering i kommunala reningsverk. Delrapport 04-11-18. 'Soft sensors' som ett komplement till traditionella mätningar i avloppsreningsverk. Delrapport 05-08-31. Ytterligare resultat redovisades på referensgruppsmöten 2006-04-21 och 2007-03-05. Delar av ett M.Sc. examensarbete. Kalibrering av en simuleringsmodell som ska användas i delprojektet Identifiering av brytpunkter. Implementering av LivsCykel Inventerings (LCI)-modeller on-line på Henriksdal, december 2006. Simuleringar av Henriksdals reningsverk kopplade till LCI-modeller för identifiering av brytpunkter.
|
|
