| 1. |
|
|
| 2. |
- Westerlund, Tommy, 1952, et al.
(author)
-
Assessment of the clinical and economic outcomes of pharmacy interventions in drug-related problems
- 2009
-
In: Journal of Clinical Pharmacy and Therapeutics. - : Hindawi Limited. - 0269-4727 .- 1365-2710. ; 34:3, s. 319-327
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background and objective: Due to drug-related problems (DRPs) that cause both unnecessary suffering and huge costs to society, many patients do not receive the intended beneficial effects of their treatment. Pharmacy practitioners have a key responsibility to respond to these problems, but more knowledge about the expected outcomes of their interventions is needed. The objective of the study was to assess the clinical and economic outcomes of community pharmacy interventions in patient DRPs. Methods: Drug-related problems in 13 different patient groups were identified and classified, according to the Westerlund System, by pharmacy practitioners from 89 Swedish pharmacies in 2006. The cases were documented in the pharmacy software and transferred to the national DRP database. An assessment model was developed and applied by the researchers (a pharmacist and a physician). This assessment was used to conduct a retrospective review by analysing the DRP and intervention documentation, in particular case descriptions from free text fields. Expected clinical patient outcomes of pharmacy interventions were judged in terms of improved therapeutic effects and prevented or relieved adverse drug reactions (ADRs). The review also assessed the expected patient outcomes with regard to initiated or avoided primary care contacts or avoided hospitalisations. The resulting hypothetically avoided direct societal costs and the estimated pharmacy personnel costs were calculated for the study and extrapolated to the Swedish nationwide level on an annual basis, to demonstrate the potential of national cost savings by pharmacy DRP-interventions. Results and discussion: In 358 cases (68%), the pharmacy interventions were judged to have produced an improved therapeutic effect in the patient, and in 172 cases (32%) to have prevented or relieved ADRs. Primary care contacts were initiated for 151 patients (29%), and pharmacy interventions were assessed to have saved 68 (13%) primary care contacts and 16 (3%) future hospitalisations. The potential societal cost savings extrapolated to Sweden at the national level were estimated at € 358 million. This is 37 times the expected pharmacy personnel costs for identifying and responding to the DRPs. Conclusion: Our study demonstrates that community pharmacy interventions in patient DRPs are most likely to lead to favourable clinical and economic outcomes. The convincing cost-benefit ratio should be presented to health care politicians and decision makers to encourage appropriate remuneration for these services.
|
|
| 3. |
- Westerlund, Tommy, 1952, et al.
(author)
-
The quality of self-care counselling by pharmacy practitioners, supported by IT-based clinical guidelines.
- 2007
-
In: Pharmacy world & science : PWS. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0928-1231 .- 1573-739X. ; 29:2, s. 67-72
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- OBJECTIVE: The primary objective of the study was to assess the quality of self-care counselling from pharmacy practitioners, supported by national clinical guidelines. The research questions addressed (1) the distribution of symptoms among customers in need of self-care counselling, (2) the quality of the self-care advice provided by pharmacy practitioners, (3) the degree of customer compliance with appropriate pharmacy advice versus the extent of symptom relief, (4) and versus a subsequent medical care visit, and (5) which resource the customers would have turned to in the first place for their ailments, had the pharmacy practitioner not been available. SETTING: Three large community pharmacies with non-prescription self-selection departments in central Sweden. METHODS: Ten pharmacy practitioners counselled all customers > or = 18 years old, with whom a dialogue was initiated on advice or products for self-care. The counselling was based on national clinical guidelines for self-care advice in the form of a software decision support program. The data collection consisted of documentation of background customer information, independent assessments of the quality of the advice provided and of telephone follow-ups. RESULTS: Of all documented symptoms (n = 250), the most common were allergy (26.4%), musculoskeletal symptoms (8.4%) and dyspepsia (7.2%). Independent assessments of the documentation by a physician and a pharmacist found that self-care advice was appropriate to give 97.6% of the customers and that the advice provided was correct in 88.4% of the cases. In total, 217 cases (86.8%) were fully approved by both the physician and the pharmacist. Among the 182 customers who claimed that they complied completely with appropriate advice provided, 135 (74.2%) experienced a great improvement in symptoms. Among the 21 who had only partly followed the advice, six (28.6%) reported the same level of improvement (p < 0.001). If the pharmacy practitioner had not been available, 56.8% of the customers would have turned to medical care in the first instance. CONCLUSIONS: The study demonstrates the high quality of pharmacy practitioners' self-care counselling supported by IT-based national clinical guidelines, including a favourable impact on customers' ailments. Furthermore, it reveals that pharmacy practitioners greatly relieve the pressure on the health-care system, resulting in reduced costs to society.
|
|
| 4. |
- WIDBOM, BERTIL, et al.
(author)
-
Bedömning av miljökvalitet i Gotlands kustvatten med utgångspunkt från mjukbottenfaunans sammansättning
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den marina mjukbottenfaunans sammansättning är en av de parametrar som under en lång följd av år använts inom miljöövervakningen, både i Sverige och utomlands. Redan på 1920-talet utfördes standardiserade provtagningar av mjukbottenfauna på ett antal kustnära lokaler, bl.a. runt Gotland. De flesta av dessa provtagningsstationer kom senare att ingå i det nationella miljöövervakningsprogrammet (PMK) för mjukbottenfauna. När nu ett regionalt miljöövervakningsprogram med bottenfauna i Gotlands kustvatten initieras var målet att använda gamla provtagningsstationer i så stor utsträckning som möjligt. Därutöver valdes ett ytterligare antal provtagningsstationer ut för att studera de lokala förhållandena i några områden, nämligen Fårösund, Vägumeviken, Burgsviken och Klinteviken.Mjukbottenfaunans sammansättning utgör ett mycket bra mått på ett vattenområdes miljöstatus, eftersom de bottenlevande organismerna är förhållandevis stationära och relativt långlivade och därmed väl speglar miljöförhållandena på platsen över en längre tid. Olikheter i miljökänslighet mellan olika bentiska taxa har utnyttjats till att ta fram ett s.k. bentiskt miljökvalitetsindex (Benthic Quality Index, BQI). Enligt EU.s vattendirektiv ska miljökvalitén i varje vattenområde klassas till någon av de fem klasserna Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande och Dålig. Denna bedömning görs lämpligen med utgångspunkt från flera olika parametrar, bl.a. bottenfaunans sammansättning. Klassgränserna för en bedömning utifrån bottenfaunans sammansättning grundar sig på beräknade BQI-värden och är olika för olika vattenområden. Sedimentprover för kvantifiering av mjukbottenfauna togs i maj 2006 på totalt 31 stationer runt Gotland på djup mellan 6 och 100 m. Av dessa utgör 15 stycken "gamla" provtagningsstationer med tillgängliga bottenfaunadata från minst ett tillfälle under 1920-talet, 1970-talet eller 1980-talet. Utöver dessa .ordinarie. stationer valdes fyra områden ut för undersökning enligt ovan. Två av de 31 stationerna, som låg under haloklinen, uteslöts ur sammanställningarna, eftersom dessa inte kan anses som representativa för området i övrigt. De flesta stationerna hade sandiga sediment av olika beskaffenhet.Miljökvaliteten i de specialstuderade områdena Vägumeviken och Klinteviken bedömdes, med utgångspunkt från bottenfaunans sammansättning, som god, men till följd av förhållandevis höga tätheter av fjädermygglarver, med ett lågt miljöklassningsvärde, och låga tätheter av kräftdjur, med höga miljöklassningsvärden, gjordes bedömningen att vattenkvaliteten i Fårösunds är sämre. I det fjärde specialområdet Burgsviken togs, p.g.a. sedimentets beskaffenhet, för få prover för att en samlad bedömning av miljökvaliteten skulle kunna göras. Den samlade bedömningen av miljökvalitén utifrån bottenfaunans sammansättning på de 13 .gamla. provtagningsstationerna över haloklinen var att miljökvaliteten i Gotlands kustvatten är god. En jämförelse med äldre data från 1920-talet, 1970-talet och 1980-talet, antyder att miljökvaliteten är ungefär densamma som under 1920-talet, dvs. har varit god under hela denna period. Det genomsnittliga miljöindexvärdet på de undersökta stationerna har dock sjunkit kontinuerligt sedan början av 1980-talet, vilket är oroväckande. Det är därför viktigt att följa upp den fortsatta utvecklingen. Av vikt är också att bevaka den lokala miljökvaliteten i Fårösund och att försöka finna förklaringar till de låga indexvärden som noterades fr.a. i området närmast Fårösunds samhälle.
|
|
