| 1. |
- Andersson, Lenastina, et al.
(author)
-
Mälsåker Revisited: Museum och Iscensättning. : Kungl Konsthögskolan. Restaureringskonst 2015-2016
- 2016
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Rapporten redovisar arbeten från kursen Restaureringskonst på Konsthögskolan som under läsåret 2015-2016 har arbetat med tema Museum och Iscensättning. Hur kulturmiljöer påverkas när de blir museum, hur man restaurerar för museum, hur man bevarar och utvecklar en plats för kunskapsutbyte, bildning och upplevelser. Mälsåkers slott, utanför Mariefred, förvaltat av Statens Fastighetsverk, var studieobjekt för 20 studenter, (yrkesverksamma arkitekter, antikvarier, ingenjörer, konservatorer m fl) där utbildningens olika studiemoment som uppmätning, inventering, dokumentation har tillämpats. Fältarbetet har följts av studier i historik, kulturhistorisk värdering och analyser som gett visioner och gestaltningsförslag på ny verksamhet i slottet. Rapporten presenterar förslagen, med text, skisser, foton och ritningar. Fyra olika typer av museum med varierande grad av åtgärder, förändringar och utveckling av slottet. Restaureringsexperiment redovisas utifrån traditionella och digitala dokumentationsmetoder. Dessutom finns arbeten om barockens ljus, bladguld, brandskydd, pod-radio, kraftstation, engelska parken, dekorationsmålade tak, Gustavianum, Julius Kronbergs ateljé och barockträdgård m m. Förslagen visar att det är möjligt att transformera Mälsåkers barockslott till ett museum av idag med bibehållen historik och synliga tidslager.
|
|
| 2. |
- Hagelqvist, Stina, 1969-
(author)
-
Arkitekttävlingen som föreställning : Den svenska arkitekttävlingens ideologiska, institutionella och professionella villkor under 1900-talets första hälft
- 2010
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The dissertation explores the Swedish architectural competition as defined in the professional discourse of the architectural corps from the first half of the twentieth century. The purpose is to analyze what norms that defined, regulated and supported the use of the competition and the competition practice from ideological, institutional and professional point of view. In using Pierre Bourdieu’s field theory, the competition is positioned in the interface between organizer and the architectural corps. This illuminates the competition as both object and instrument of the negotiations of a field of architecture. The competition’s position makes clear the need of a common ideological foundation and the necessity of legitimizing not only the competition instrument but also the architectural corps’ definition of how to implement it. In departing from the concept of discourse, defined by Michel Foucault, I identify principal characteristics of the architectural competition and relate it to notions of freedom and vitality that was thought to be present in the competition. By analyzing the corps’s competition discourse the dissertation makes clear both short-term functions of the competition, such as accumulating esteem, and long lasting effects of the corps’ control of the competition activities by means of guidance, the system of sanctioned competitions and control of the architectural press. This competition system regulated the quality of the competition results and utilized the rivalry between architects by channelling it to the formal legitimate competition. The rivalry between architects, formalised in the competition situation, was thought to bring the competition spirit to the fore and was defined both as the necessary prerequisite of architectural progress and as a constituent property of the normative position of the free practitioner, which was reproduced as architects while competing entered the autonomous time space of the competition.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Nerlund, Henrik, 1978-
(author)
-
Vision och gestaltning : En undersökning av Skönhetsrådets aktörskap, argumentation och maktutövning genom autonomi, kunskap och nätverk i formandet av Stockholm utifrån två fallstudier
- 2024
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- I den här avhandlingen visar jag hur ett oberoende expertorgan som Skönhetsrådet kan agera för att öka sitt inflytande genom att förvärva tre maktinstrument: autonomi, kunskap och nätverk. Jag undersöker också hur dessa instrument har påverkats av större trender inom stadsplaneringsområdet, kallade paradigm. Studien har avgränsats till åren 1919 till 1969, med fokus på de nya förbindelser som krävdes över Stockholms vatten samt Stockholms nya centrum som tog form under denna tid. Det primära källmaterialet har varit mötesprotokoll och korrespondens från Skönhetsrådets arkiv. Jag har valt att göra en indelning mellan olika planeringsperioder i Stockholms utveckling under den undersökta tiden för att urskilja när nya diskurser har fått inflytande på bekostnad av äldre inom de sociala rum där de konkurrerar. Jag har betraktat Skönhetsrådet som det lilla rummet som diskursivt ständigt har varit i kontakt med stadens ledning, det stora rummet. Genom att se på den undersökta perioden på detta sätt kan varje paradigm relateras till en diskursiv ordning där en eller flera dominerande diskurser upprätthåller ett paradigm. I analysen av hur Skönhetsrådet har utvecklat sin problembild och sina argument – hur dess diskurser har förändrats – har förslaget om inrättandet av ett Skönhetsråd fungerat som en analytisk ram och korrektiv, i avhandlingen kallat en monumentaltext. En slutsats i avhandlingen är att Skönhetsrådet har kunnat hävda sig som en stark aktör i den diskursiva kampen mellan paradigm om de nämnda maktinstrumenten har förvärvats och det dominerande paradigmet har varit antingen urbanism-kulturalistiskt eller urbanism-progressistiskt i liten skala. En underliggande slutsats för framtiden är att Skönhetsrådet har betydande möjligheter att vara en relevant aktör i stadsplaneringsdebatten om det vårdar sina maktinstrument och så länge den övergripande stadsplaneringsdiskussionen är öppen för fler röster än bara de direkt berörda specialisterna. Med andra ord, när urban design tillåts diskuteras som den konstnärliga utformning den är.
|
|
