| 1. |
- Armbrecht, John, et al.
(author)
-
Covid-19 och hållbara evenemang : Påverkan, anpassning och framtid för evenemang inom idrott och friluftsliv
- 2021
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Evenemangsbranschen kopplad till Sveriges idrotts- och friluftsliv har påverkats kraftigt av pandemin. I det korta perspektivet har tusentals människors jobb och fritid påverkats då aktiviteter uteblivit och evenemang ställts in. De långsiktiga konsekvenserna kan leda till en förändrad syn på hur man i framtiden kommer att resa, delta i evenemang och använda arenor. Detta får i sin tur konsekvenser för miljön. Denna rapport beskriver och analyserar studier gjorda under 2020 för att bättre förstå vilka effekter inställda evenemang har gett upphov till, men också huruvida det finns något i pandemin som kan bidra till mer hållbara evenemang. Studierna utgår från frågorna hur arrangörer och konsumenter påverkas av pandemin, hur alternativa evenemangslösningar kan uppstå och hur erfarenheterna kan tillvaratas efter pandemin. Rapporten bygger dels på tidigare forskning, dels på en enkät som skickats ut av Riksidrottsförbundet till samtliga anslutna föreningar våren 2020 (n=3 513), och på en enkät som Visit Stockholm och Göteborg & Co skickade till svensk allmänhet hösten 2020 (n=3 159). En stor del av idrottsutövandet i Sverige sker i organiserad form i någon av landets idrottsföreningar. För föreningarna och utövandet är evenemang centrala, och upp emot 90 procent av alla intäkter som föreningarna förlorat under pandemins första våg kan kopplas till uteblivna evenemang. Det är givetvis en varierande grad av intäktsbortfall, men hårdast drabbade i ekonomiska termer är ishockeyn och fotbollen. De största intäktsbortfallen vid uteblivna evenemang kan kopplas till anmälningsavgifter, biljettintäkter, sponsormedel och försäljning. Men, det blir också tydligt att det finns påtagliga negativa effekter som inte i första hand rör ekonomi. Vanliga icke-ekonomiska effekter är medlemstapp, liksom att färre aktiviteter leder till ökad fysisk och psykisk ohälsa, försämrad integration samt att idrotten inte längre får samma möjlighet att sprida glädje och gemenskap. Föreningarna framhåller behoven av ekonomiskt stöd men efterfrågar också stödbehov kopplat till att tolka riktlinjer, driva enskilda frågor gentemot ii myndigheter och andra, förnya evenemangen och inte minst hjälp med marknadsföring i tider när evenemangen startar upp igen. Enkäten som under hösten riktades till den svenska allmänheten visar att många kände sig negativt påverkade av inställda evenemang och ansåg att deras livskvalitet påverkats negativt. Evenemang ligger nära livsstil för många besökare och i rapporten diskuteras begreppet serious leisure där evenemang konstateras påverka människors vardag före, under och efter själva evenemanget. De flesta respondenter anser att digitala evenemang inte helt kan ersätta de evenemang där man träffas fysiskt. Dock anger var femte respondent att digitala evenemang helt eller delvis kan vara ett fullgott alternativ för framtiden vilket är en stor framtida utmaning och möjlighet både kommersiellt och miljömässigt. Pandemin har ökat medvetenheten om trygghet och säkerhet. I rapporten konstateras att det finns en rad åtgärder som arrangörer kan vidta för att möta besökares oro och farhågor. Utöver handsprit, närvarande publikvärdar och annat efterfrågas också större avstånd till andra besökare. Detta kan innebära en utveckling med fler evenemang men med färre besökare. Studien synliggör miljömässiga effekter där det kortsiktigt blivit ett minskat eller uteblivet resande på grund av inställda evenemang. Relativt få arrangörer har jobbat med att anpassa sina evenemang till distansoberoende genom exempelvis streaming eller andra digitala tjänster. På längre sikt konstateras dock pandemin kunna leda till att hela eller delar av evenemang anpassas till ett digitalt format, vilket kan innebära minskat resande och minskad miljöbelastning. Det kan också leda till ett ändrat användande av den infrastruktur som kopplas till evenemang, exempelvis minskat eller ändrat beroende av arenor. Sammantaget kan det konstateras att miljöfrågorna får står tillbaka under en brinnande kris som en pandemi utgör. Fokus ligger på verksamheternas överlevnad, akuta åtgärder och uthållighet. Men såväl direkt som indirekt kan pandemin påverka svenskars evenemangsbeteende. Detta ändrade beteende kan i sin tur påverka miljön både direkt och indirekt. Mer kunskap på området är nödvändig på väg mot målet och mer hållbara evenemang.
|
|
| 2. |
- Armbrecht, John, et al.
(author)
-
Swedish Sports Clubs and Events during the Covid-19 Pandemic: Impacts and Responses
- 2021
-
In: Crisis Management and Recovery for Events: Impacts and Strategies. - Oxford : Goodfellow Publishers. - 9781911635901 ; , s. 193-212
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Sweden has 10 million inhabitants of which more than 30% are members of at least one sports club. Typically, sports clubs are organized under the Swedish Sports Confederation (Riksidrottsförbundet). On a national level, approximately 19,000 sports clubs exist, distributed over 72 specialist sports federations. Each club usually stages one or several sport events every year. For example, specialist sports federations organize all championships at national and international levels. From a sports club perspective, these events constitute important sources of income. From a societal perspective, clubs and events create considerable economic impacts, foster public health, and facilitate integration contributing with substantial social values (Brown et al., 2015; Pettersson & Wallstam, 2017; Wallstam, Ioannides, & Pettersson, 2020). During the Covid-19 pandemic, most governments restricted individuals’ possibilities for gatherings and movements. On March 12th the Swedish government responded to the pandemic by limiting the number of participants to events to no more than 500 people. Starting March 29th gatherings were limited to 50 people. During the end of year 2020 and the second virus wave, further actions were taken. The government limited the number of visitors and participants to eight people. These restrictions had considerable negative effects on many sport-related activities, events, and thus clubs.
|
|
| 3. |
- Armbrecht, John, et al.
(author)
-
Swedish Sports Clubs and Events during the Covid-19 Pandemic: Impacts and Responses
- 2021
-
In: Crisis Management and Recovery of events. - : Goodfellow Publishers. - 9781911635901 - 9781911635918 - 9781911635925 ; , s. 193-212
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Reveals how to effectively manage events in times of crisis, and leveraging events for post-disaster recovery. The volume brings together theoretical and practical insights in order to set up a robust ground for effective crisis management and recovery strategies of events.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eskilsson, Lena, et al.
(author)
-
The practice of targeting visitors to urban destinations – a critical discussion of DMOs information strategies
- 2018
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- How do you attract visitors to your city? How do you manage to be visible in the information flow for potential visitors? Urban Destination Marketing Organisations (DMO) operate in a fast changing environment with ongoing challenges to face. Digitalisation is one of the issues that DMOs have to handle. As a result, we can see that many tourism offices are closed down in Sweden. However, has new technology entirely changed tourists’ information search, as is sometime suggested? In this paper, we discuss an ongoing project about how to target tourist information material to different tourists segments, and the value tourists inscribe to them. The project is carried out in collaboration with the DMO in the city of Helsingborg, which is an illustrative example of the issues above. The methods used are mapping of tourism information strategies and materials, interviews with different members of staff at the DMO and visitor groups in Helsingborg. The interviews with visitors consist both of short interviews in the city and of in-depth interviews where we together with the respondents discuss examples of analogue and digital tourism information material. The project will contribute with enhanced knowledge about how tourist value information sources and possible tourist information strategies for urban DMOs.
|
|
| 7. |
- Eskilsson, Lena, et al.
(author)
-
The whys or why nots of visiting a place: information search at home and en route
- 2018
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- We will present results from a recently completed research project financed by BFUF (the R&D Fund of the Swedish Tourism & Hospitality Industry). We have explored German tourists and how they search for tourist information at home and while travelling in Sweden. The overall aim was to understand how tourists’ information search behaviour affects the choice of attractions. The project has been carried out in collaboration with the municipalities of Ystad and Vimmerby, where we have interviewed German tourists. Another method we have used is questionnaires that were sent out to Germans via Visit Sweden’s Newsletter and Facebook page. The third method used is experiments where Germans have searched for on-line information at home for a fictive trip to either Ystad or Vimmerby. The results clearly show that tourist information search behaviour is quite similar at home and en route. We see a mix of old and new sources rather than the Internet replacing the old ones. Traditional information sources like guidebooks and maps are therefore still highly relevant. A further result is the value inscribed to personal meetings, whether it takes place with local people, staff at tourist information centres, or other tourists. However, while tourists are interested in information, there is a fine balance between information need and information overload. Tourists value spontaneity and adventure, which too much information may hinder. Finally, yes - tourists are digital, but there is also an active resistance to digital connection while travelling. In the creation of tourist information material, it is therefore essential to include the values and possibilities of being adventurous, spontaneous and digitally disconnected.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hultman, Johan, et al.
(author)
-
Resourcification and Tourism
- 2024
-
In: The Wiley Blackwell Companion to Tourism.
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
