| 1. |
- Tideman, Magnus, 1959-, et al.
(author)
-
Övergången från ung till vuxen för personer med funktionsnedsättning – en kartläggning av det vetenskapliga kunskapsläget
- 2020
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Att gå från att vara ungdom till att bli vuxen kan innebära en rad förändringar, som att flytta hemifrån, börja studera eller arbeta, skapa nya relationeroch kanske träffa en partner. Men det handlar också om att möta högrekrav på att fatta egna beslut och ta ansvar för beslutens konsekvenser.Med andra ord: att etablera sig som vuxen innebär såväl möjligheter som utmaningar för unga människor. Detta gäller givetvis också för ungasom lever med olika typer och grader av funktionsnedsättning. Den här kunskapsöversikten redovisar forskningsbaserad kunskap om övergången från ungdoms- till vuxenliv för personer med funktionsnedsättning.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Dressel, Sabrina, et al.
(author)
-
En studie av 2021 års licensjakts effekt på attityder till varg
- 2023
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Frågan om jakt på varg bidrar till att legitimera eller öka acceptansen för varg ochvargförvaltning har stötts och blötts inom forskning, politik och förvaltning under många år. Inom såväl politiken som forskningsvärlden råder det delade meningar om huruvida jakten verkligen kan bidra till att öka acceptansen. En anledning till oenigheten är att det saknas evidensbaserade studier som genomförts med tillräckligt hög validitet och tillförlitlighet. Genom sådana studier kan man bekräfta eller förkasta att jakt som förvaltningsåtgärd bidrar till att påverka människors attityder, och i förlängningen beteenden, som till exempel kan bidra till att förebygga illegal jakt.I denna studie valdes genomförandet av vargjakten i Sverige år 2021/2022 ut som en unik möjlighet att med rigorösa metoder fånga upp jaktens eventuella effekter på attityder till varg, vargpolitik och vargförvaltning, samt förtroendet för förvaltande myndigheter. Studien utformades med syfte att undersöka effekterna av licensjakt på varg bland allmänheten, samt bland direkt och indirekt berörda aktörer i vargfrågan. Studien kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder och består av tre moduler: 1) en kartläggning av allmänhetens attityder före (n = 5 470 personer) och efter licensjakten (n = 7 432 personer) i län med licensjakt och utan licensjakt, 2) en intervjustudie med aktörer som är involverade i eller är direkt påverkade av beslutsprocessen rörande licensjakten, och 3) en analys av sociala mediers bevakning av licensjakten för att förstå den bredare samhällsdebatten.En slutsats av den här och tidigare studier är att det finns ett omfattande och stabilt stöd bland allmänheten för jakt på varg om syftet är att reglera vargpopulationen (Dressel m fl, 2021). Licensjakten på varg under 2021, som en enskild förvaltningsåtgärd, har däremot inte visat någon stark effekt på allmänhetens attityder till varg, dess politik och förvaltning eller tillit till förvaltande myndigheter. Den kvantitativa undersökningen fångade några små förändringar men utan ett tydligt mönster. Vissa län blev något mer positiva i vissa aspekter medan andra län blev något mer negativa. Mot bakgrund av teorier om hur attityder förändras, är det rimligt att anta att attityderna inte förändrades eftersom deltagarnas vardag inte påverkades av licensjakten. En slutsats av analysen av förvaltningsprocessen inför, under och efter licensjakten är att den, enligt de intervjuade aktörerna, lider brist på långsiktighet, förutsägbarhet och en gemensam idé om hur man åstadkommer förändring. Mer konkret ifrågasatte de intervjuade aktörerna aspekter relaterade till hela beslutsprocessen (till exempel grunden för vilken en potentiell jakt diskuteras, hur beslutsprocessen är utformad och vem som är involverad i den, samt att resultatet av processen överklagas i domstol). Detta påverkade aktörernas syn på förvaltningssystemet och involverade myndigheter och skapade frustration.En slutsats av analysen av debatten på Twitter och offentliga Facebooksidor är att licensjakten förvisso rönt stor uppmärksamhet och att den är politiserad, men att diskussionerna i mångt och mycket har förts i stuprör där grupper delar och förhåller sig till onlinematerial som är specifikt för just den egna gruppen. Det finns således ingen viral historia, eller någon särskilt inflytelserik resurs (bloggare, diskussionsforum, nyhetssajter, etc.) som på ett genomgripande sätt präglat diskussionerna i dessa grupper under tiden för studien. Generellt verkar det därmed inte finnas stöd för att licensjaktsfrågan skulle ha förändrat exempelvis Facebookgruppernas sätt att agera och fungera vilket i förlängningen betyder att debatten på dessa plattformar har haft en begränsad effekt och räckvidd.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ahlgren, Joakim, et al.
(author)
-
Orsaker till minskande syrehalter i Bottenhavet
- 2017
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Resultat från den nationella miljöövervakningen visar att syrehalterna i Bottenhavet har minskat sedan 1970-talet, en minskning som accelererat från 1990. För att ha möjlighet att på något sätt kunna åtgärda denna försämring av den marina miljön är det nödvändigt att identifiera orsakerna till denna syreminskning, eftersom olika orsaker kan kräva olika former av åtgärder. Om orsaken till exempel är ökad syreförbrukning beroende på regional övergödning, skulle detta innebära ökat behov av regionala reningsåtgärder. Målsättningen med projektet var därmed att ge en tillförlitlig förklaring till de sjunkande syrehalterna i Bottenhavet under de senaste 20 åren genom att använda data från de nationella miljöövervakningsprogrammen. De huvudhypoteser som undersöktes som orsaker till de sjunkande syrehalterna var: • Ökad regional gödning av Bottenhavet och därmed ökad produktion. • Tillförsel av syrefattigt och fosfatrikt från Egentliga Östersjön. • Starkare haloklin och försämrad ventilation av Bottenhavets djupvatten. • Ökad temperatur och ökad tillförsel av löst organiskt kol. Analys av tidsserier och modellanalyser utifrån miljöövervaknings- och forskningsdata visade att den observerade syrehaltsminskningen i Bottenhavets djupvatten främst beror på en ökning av vattentemperaturen och delvis på en ökning av löst organiskt kol i vattnet, samt tillflöde från Egentliga Östersjön. Dataanalysen visade däremot inget tydligt stöd för att ökad produktion av biomassa i Bottenhavet orsakat de minskande syrehalterna. Detta gäller indikatorer för växtplankton, sedimentation och bakterieplankton som alla förväntas öka vid ökad produktion och det finns således inga direkta indicier för att stödja hypotesen om ökad gödning av Bottenhavet. Sammantaget visar de analyser som gjorts inom projektet att Bottenhavets framtida hälsa främst gynnas av en kombination av åtgärder för att motverka globala klimatförändringar, samt åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i Egentliga Östersjön. Näringstillförsel från Bottenhavets avrinningsområden bedöms främst ha haft betydelse för syresituationen i kustnära vattenförekomster. Den bedöms därför inte i betydande omfattning ha orsakat de minskande syrehalterna i Bottenhavets utsjöområden.
|
|
| 8. |
- Ahnlund, Petra, 1973-, et al.
(author)
-
Omvårdnadsprogrammet : genomströmning, etableringsgrad och utbildningens relevans
- 2011
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- I den offentliga omsorgen om äldre och personer med funktionshinder arbetar i dag personal som tillsammans utgör det största yrkesområdet i Sverige. I rapporten studeras hur intentionerna med att höja utbildningsnivån för äldreomsorgens personal genom att formalisera all kompetens kring en utbildning lyckats. Till grund för analysen ligger enkätdata samt statistik från SCB. Undersökningen visar att gymnasieskolans omvårdnadsprogram inte som enda aktör kan utbilda personal i en omfattning som motsvarar de framtida rekryteringsbehoven. Detta trots att omvårdnadsprogrammet har en god genomströmning och trots att en stor andel av eleverna arbetar inom avsedda målgruppsområden efter avslutade studier. Av de som avgick från omvårdnadsprogrammet 2000 och som finns i arbete 2008, arbetade 78 procent i ett målgruppsområde, de flesta som vård- och omsorgspersonal (SSYK 513) följt av sjukstöterskor (SSYK 223 och 323). Rapporten visar att utbildningen på omvårdnadsprogrammet har förberett eleverna för kommande arbetsliv på ett bra sätt, ett påstående som både de som arbetade och de som inte arbetade inom vård- och omsorg instämde i. Däremot råder det en stor variation bland de som arbetade inom vård- och omsorgsfältet vad gäller om kunskapen tas tillvara på den nuvarande arbetsplatsen.
|
|
| 9. |
- Alalehto, Tage, 1956-, et al.
(author)
-
Kartellbrottslighetens moraliska ekonomi
- 2020
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Denna rapport undersöker hur gränslinjen mellan legalt/illegalt och moraliskt/-omoraliskt, återspeglar sig hos allmänheten gällande kartellbrottslighet. Utöver denna frågeställning undersöks hur allmänheten ser på påföljdssystemets hårdhets-grad (för sträng –för slapp) och verkansgrad (effektiv –ineffektiv). Den kartellbrot-tslighet som avses är horisontella karteller. Utgångspunkten är att gränslinjen mellan legalt/illegalt och moraliskt/omoraliskt går mellan ”male in se” och ”mala prohibita”. Den grundläggande frågan i detta fall blir vilken moralisk värdering allmänheten har av ett beteende som formellt är olagligt, det vill säga ifall man har väldigt liten förståelse för ett brott och anser att beteendet är förkastligt (till exempelvåldtäkt) eller ifall man har en större förståelse för brottet även om den är formellt sett är förbjuden (exempelvis skattebrott). I det första fallet är beteendet oförståelig, moraliskt sett, medan den i det andra fallet kan vara förståeligt.Litteraturgenomgången pekar på att denna fråga kan ses utifrån ett politiskt pers-pektiv. Forskare med ett vänsterperspektiv har menat att kartellbrottslighet är ett ”male in se” eftersom den påstås dränera arbetarklassens välfärdsresurser. Ett resonemang som konservativt inriktade forskare delar i det att kartell är ett norm-brott mot den etablerade traditionen av fri konkurrens mellan företag och ett brott mot fysisk person (konsument, företagare, myndighetsperson) som försöker leva upp till den reglering som finns inom området). Mot detta har liberalt sinnade forskare istället hävdat en mjukare linje av ”mala prohibita”. Utifrån sitt försvar av marknadens valfrihet har man generellt avvisat lagföringsvägen,istället har man föreslagit att samverka och informera mellan myndighet, individ/företag/bransch och på det sättet hoppas på en självreglerande effekt av kartellbrottsligheten.Utifrån litteraturöversikten om kartellbrottslighet har fyra hypoteser härletts:H 1: Allmänheten har mycket låg till ingen egen erfarenhet av kartellbrotts-lighet, i motsats till lågprofilerade ekobrott såsom bedrägeri, förskingring, skattebrott, beroende på att allmänheten får sin information om kartellbrotts-lighet genom media.H2: Allmänheten kommer att uppfatta kartellbrottslighet som ett oärligt och skadligt beteende, men långt ifrån alltid ett brottsligt beteende. Och under vissa omständigheter som ett moraliskt behjärtansvärt beteende även om det är principiellt olagligt.H 3: Allmänheten kommer att uppfatta kartellbrottslighet som något som bör bestraffas med skam såsom offentlig publicering av namn och företag eller administrativt förlagda böter som överstiger personens/företagets vinst av det brottsliga beteendet.H 4: Denförhandlingsprincip där en av kartellaktörerna samarbetar med myndighet (eftergiftsprogram) i syfte att slippa bestraffning, kommer att få ett lågt stöd hos allmänheten (under 20 procent).Data för undersökningen utgörs av en enkät som skickades ut till 5000 slump-mässigt utvalda svenskar våren 2019. Sammanlagt svarade 1 857 individer på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 37 procent.Resultaten visar att 80 procent uppfattar kartellbrottslighet som olagligt medan 20 procent inte gör det. Till detta kan läggas att ytterligare 37 procent anser att kartell-brottslighet kan anses vara moraliskt behjärtansvärt. Av denna grupp på samman-lagt 57 procent (20 procent anser att det är lagligt, 37 procent att det är moraliskt behjärtansvärt) så är kvinnor och singlar överrepresenterade. Det finns också en utbildningseffekt. De med grundskola som högsta utbildningsnivå tenderar att se karteller som olagliga men att de kan vara moraliskt behjärtansvärda jämfört med de som har gymnasium eller högskola som högsta utbildningsnivå.När det gäller resultaten kring bestraffning av kartelldrivande företag anser över 60procent att bötesstraff är det mest relevanta straffet. Ungefär 20 procent anser atten varning från till exempel Konkurrensverket borde vara tillräckligt, medan tioprocent anser att stigmatisering är det mest rimliga straffet. I motsats till dessa tycker ca sju procent att de inte förtjänar något straff alls. Reducerar man frågan från företagsnivå till företagsledning så framträder en liknande bild: om företaget straffas med i huvudsak böter så kan ledningen straffas via förbud mot att inneha en ansvarig ställning i företag (drygt 37 procent) och/eller böter för den individ som är ansvarig för kartellen (drygt 33 procent). En mindre andel anser att de ansvariga ska stigmatiseras (drygt 11 procent). Slutligen anser ca 17 procent att ansvariga personer för kartellen ska placeras i fängelse.När det gäller synen på eftergiftsprogram så anser ungefär fem procent att kartell-verksamma företag, som samarbetar med kontrollerande myndighet för att avslöja kartellen, skall frias helt och hållet. Drygt 13 procent finner det skäligt att företaget åtminstone namnges offentligt medan de andra företagen straffas hårdare. Drygt 32procent anser dock att det måste till ett hårdare straff för det samarbetande företaget, medan de andra företagen ska fällas något hårdare. Den största andelen, nästan hälften, anser dock att det inte finns någon skillnad. Brott är brott och måste straffas likvärdigt oavsett om man samarbetar ellerinte.Slutligen kan vi också konstatera att samtliga hypoteser bekräftas i undersökning-en, vilket tyder på att det svenska materialet inte skiljer sig från annat västeuro-peiskt material. Skillnaden i åsikter finns istället inom länderna och baserar sig mer på demografiska faktorer än kontextuella faktorer.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Antonson, Hans, et al.
(author)
-
Kulturhistoriska värden i ett förändrat klimat. Hot, risker och hanteringkopplat till vägar och banor
- 2021
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Klimatförändringar utgör en bred palett av risker för kulturmiljö och landskap,inklusive de kulturhistoriska lämningar som har en nära eller direkt kopplingtill transportinfrastruktur. I detta projekt tittade vi på ett antal av dessa riskeri syfte att hjälpa Trafikverket att utveckla tjänster för bättre förutsägelse ochhantering av riskerna i anslutning till vägar och banor. Forskningen inleddesgenom en översikt av befintliga offentliga publikationer om klimatförändringenshot, risker, metoder, anpassningsåtgärder och kulturmiljö. Detta följdesav en undersökning av upplevelsen av dessa frågor bland offentligt anställdaexperter som medverkar i planeringen. Geografiska informationssystem (GIS)användes för att identifiera kulturhistoriska lämningar som är klimatologisktriskutsatta sig i riskzonen för tre undersökningsområden, följt av fältbesökför att bedöma tillförlitligheten i GIS-resultaten. Analysen visade att en enkelGIS-analys kan vara till hjälp för att identifiera riskutsatta platser, men ocksåatt fältarbete kan medverka till att identifiera ytterligare risker men också problemmed noggrannheten i underliggande datamaterial. Projektet tillhandahållerockså grundläggande statistik om i vilken utsträckning olika typer avkulturhistoriska lämningar på nationell nivå riskerar att hotas enligt nuvarandeklimatförändringsmodeller. Projektet genomförde också fallstudier av 1) vägsaltetsrisker för milstolpar och andra arkeologiska företeelser i anslutning tillvägar, och 2) de historiska kartornas potential att användas för att identifierariskutsatta områden vid framtida klimatförändringar. Slutligen diskuteras konsekvensernaav dessa resultat för prioriteringar av klimatanpassningsaktivitetersamt presenterar förslag på metoder och modeller för att identifiera transportinfrastrukturenskulturmiljöer som är hotas av klimatförändringar.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Berglund, Anders, et al.
(author)
-
Bisfenol A i dentala material : Socialstyrelsens systematiska översikter
- 2012
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Användningen av kvicksilver förbjöds den 1 juli 2009 och det innebar även ett förbud mot att använda tandfyllningsmaterialet dentalt amalgam. En in-vändning mot att ersätta tandamalgam med kvicksilverfria alternativ är att alternativen kan innehålla andra potentiellt hälso-och miljöfarliga ämnen. Syftet med rapporten är därför att kartlägga den vetenskapliga litteraturen och ge vägledning rörande bisfenol A (BPA) och bisfenol A dimetakrylat (Bis-DMA), ämnen som rapporterats förekomma i dentala polymerbaserade material. Med dentala polymerbaserade material avses i rapportenmaterial för kompositfyllningar, resinmodifierade glasjonomerfyllningar, fissurför-seglingsmaterial, kompositcement och ortodontiska cement. Det som stude-ras i kartläggningen är innehåll av BPA och Bis-DMA i dentala polymerba-serade material, frisättningen av BPA och Bis-DMA till saliv och andra vätskor och halter av BPA och Bis-DMA i blod och urin efter behandling med dentala polymerbaserade material. Vidare omfattar kartläggningen om-vandling av monomerer i dentala material till BPA samt hälsorelaterade effekter av BPA och Bis-DMA frisatt från polymerbaserade dentala materi-al. Kartläggningen visar att:•det sannolikt finns BPA eller Bis-DMA som förorening i mycket låga halter i vissa dentala polymerbaserade material och dessa monomerer skulle sannolikt kunna frisättas till saliv från nygjorda fissurförseglingar och fyllningar,•Bis-DMA under vissa förhållanden sannolikt kan omvandlas till BPA. Om detta kan ske i munnen har inte visats i några vetenskapliga studier,•inga vetenskapliga studier har hittats som visar att Bisfenol A –glycidyl dimetakrylat (Bis-GMA), en mycket vanlig monomer i dentala polymer-baserade material, skulle kunna omvandlas till BPA,•om frisättningen av BPA och Bis-DMA från dentala material har en ef-fekt på hälsan eller inte går inte att bedöma utifrån funna studier då det vetenskapliga underlaget är mycket bristfälligt.Trots att det saknas vetenskapligt stöd för om det finns hälsorelaterade ris-ker kopplat till BPA i tandmaterial bedömdes det vara viktigt att kunna ge professionen vägledning i frågan. Därför genomfördes en jämförelse mellan en så kallad ”worst-case exponering”för BPA från dentala polymerbaserade material och ett tolerabelt dagligt intagframtaget av EU. Worst-case expo-neringen baserades på scenariot att allt material löses upp i munnen inom 4 år och att frisatt BPA tas upp fullständigt. Den kliniska erfarenheten visar att dagens fyllningar inte löses upp i någon större utsträckning efter fyra år vil-ket i detta exempel ger en kraftigt överskattad exponering Jämförelsenvi-sade att om det finns en exponering av BPA från dentala polymerbaserade material, är den mycket lägre än det av EU framtagna tolerabla dagliga inta-get av BPA.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Blomgren, Magnus, Docent, 1966-
(author)
-
Europaparlamentsvalet 2019 : ett splittrat politiskt landskap
- 2019
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Resultatet av 2019 års val till Europaparlamentet (EP) visar att partier från de stora grupperna (kristdemokraterna och socialdemokraterna) backar i flera av medlemsländerna. Detta är en trend som pågått under flera EP-val och även i många nationella val. Bilden är dock inte entydig. I vissa länder förmår dessa partier försvara sina positioner. De högerradikala och de EUkritiska partierna ökar sitt stöd, däremot inte så mycket att de förmår blockera parlamentets arbete. Något som kanske inte förväntades var att de liberala och gröna partierna växer. Faktum är att tappet för de kristdemokratiska och socialdemokratiska partierna framförallt vägs upp av framgångar för liberala och gröna partier. Vänstern i bred bemärkelse förlorar och kommer inte att kunna formera något som liknar en majoritet. Det kommer således att krävas breda majoriteter för att genomföra beslut. Det troliga utfallet är ett samarbete mellan kristdemokrater, socialdemokrater, liberaler och de gröna. Att EP nu består av mer jämnstora partier ökar fragmentiseringen av parlamentet. Detta kan göra den politiska processen mer komplicerad. Men det kan också leda till en ökad debatt i viktiga frågor. Sålunda behöver denna utveckling inte nödvändigtvis föra med sig något ont, utan bidra till en större tydlighet om vilka alternativ som EU står inför.
|
|
| 17. |
- Bränberg, Agneta, 1958-, et al.
(author)
-
Det pedagogiska mentorprogrammet vid umeå universitet : erfarenheter från programledning och deltagare
- 2022
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- I denna skrift vill vi dela våra och deltagarnas erfarenheter av ett pedagogiskt mentorprogram vid Umeå universitet. Vår ambition med det pedagogiska mentorprogrammet är att främja ett hållbart akademiskt lärarskap för både nya och etablerade lärare, främja ökad utbildningskvalitet och lyfta undervisningens status i akademin.Vi som är författare till denna skrift är pedagogiska utvecklare med många års erfarenhet av att stötta lärares pedagogiska kompetensutveckling genom högskolepedagogiska kurser. Vår pedagogiska grundsyn bygger på att lärande sker i en social kontext och främjas av en trygg lärandemiljö med möjlighet till erfarenhetsutbyte och självreflektion.Kurserna erbjuder en sådan miljö men våra erfarenheter är att de lärare som befinner sig i början av sin lärarbana, och de som har kommit väldigt långt i sin pedagogiska utveckling, även kan behöva andra former av stöd och utmaningar.Med utgångspunkt i detta har vi utvecklat ett pedagogiskt mentorprogram som består av en specialiserad kurs för mentorerna och ett individuellt pedagogiskt mentorstöd för adepterna. Avsikten med mentorprogrammet är att komplettera det högskolepedagogiska kompetensutvecklingsutbudet med ett individuellt formaliserat stöd, bidra till en större trygghet i lärarrollen, skapa meningsfulla utmaningar och ge möjlighet till dialog och nätverkande över erfarenhets- och ämnesgränser.I skriften kommer vi först att beskriva programmet och dess innehåll samt upplägg, och sedan presentera resultaten från en alumnutvärdering som genomfördes våren 2022.
|
|
| 18. |
- Brännlund, Runar
(author)
-
Miljöpolitik utan kostnader? : en kritisk granskning av Porterhypotesen
- 2007
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Huvudsyftet med denna studie är att sammanfatta kunskapsläget kring sambanden mellan miljöpolitik och konkurrenskraft. En central fråga i studien är vilka effekter miljöpolitiken kan tänkas ha på de företag och eller branscher som regleras, och vad som eventuellt är specifikt med miljöregleringars effekter. Studiens huvudsyfte är mycket nära kopplat till den intensiva diskussion som förts de senaste 10 åren kring vad som brukar kallas "Porterhypotesen". Porterhypotesen är en hypotes om att ökade miljökrav i form av miljöregleringar ger upphov till "vinster" (ut-över miljöintäkterna) som mer än väl uppväger de kostnader som normalt förknippas med miljöregleringar. Därmed kan man säga att studien mer specifikt syftar till att ge en någorlunda systematisk genomgång av denna s.k. "Porter-hypotes" och dess giltighet för framförallt Sverige. Den grund-läggande frågeställningen är således om det finns några vetenskap-liga belägg till stöd för hypotesen. Och om så är fallet, gäller detta enbart inom miljöpolitikens område? Ett allmänt stöd för Porter-hypotesen skulle ha mycket vittgående konsekvenser på utform-ning av politiken inom samhällets alla områden, men även på synen om den fria marknadens förmåga att bidra till en effektiv resurs-allokering.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Eckerberg, Katarina, 1953-, et al.
(author)
-
Genomförande av innovationsstöd i landsbygdsprogrammet 2014–2020 : Slutrapport för en löpande lärande utvärdering av EIP-Agri
- 2021
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- I landsbygdsprogrammet går det att få stöd för att skapa innovationer inomjordbruks-, trädgårds- och rennäringen. Innovationsstödet kallas EIP-Agri (European Innovation Partnership for Agricultural Productivity and Sustainability) och genomförs i många av EU:s medlemsländer. Målet med EIP-Agri-stödet är att skapa innovationer som bidrar till att öka konkurrenskraften på den svenska landsbygden och uppfylla nationella miljö- och klimatmål. Stödet handläggsav Jordbruksverket och kan sökas i två steg: som ett gruppstöd för att bilda en innovationsgrupp som förberedelse för en påtänkt innovation och som ett genomförandestöd för ett planerat innovationsprojekt. Totalt har EIP-Agristödet hittills omfattat 440 miljoner kronor i Sverige.I den här slutrapporten presenterar vi vår utvärdering av EIP-Agri-stödet i Sverige. Utvärderingen har pågått 2016–2021 och varit löpande lärande, vilket innebär att vi följt och analyserat arbetet med stödet och fört en dialog med berörda tjänstepersoner. I utvärderingens första fas fokuserade vi på själva ansöknings- och beslutsprocessen genom att intervjua involverade tjänstepersoner inom EIP-Agri och samla in uppgifter från de som sökt stöden genom en enkät. Vi intervjuade även personer på landets innovationskontor. I den andra fasen gjorde vi enbredare utvärdering av EIP-Agri-stödets möjliga och upplevda effekter baserat på litteraturstudier, intervjuer med ytterligare nyckelpersoner och fallstudier avgenomförda grupp- och genomförandestöd. Rapporten redogör också för hur EIP-Agri hanteras och hur kunskapsutbyte sker i en europeisk kontext. Slutligen diskuterar vi våra erfarenheter av löpande lärande som utvärderingsform och lämnar våra rekommendationer för framtida arbete.Blandade erfarenheter av handläggningsprocessenhos de som sökt stödetAnalysen av ansöknings- och beslutsprocessen visar bland annat att1. rollfördelningen mellan handläggare och berörda beslutsfattare på Jordbruksverket samt innovationssupporten på Landsbygdsnätverket varotydliga till en början men har formaliserats allteftersom, och tolkningen avbegreppet innovation bland dessa aktörer är föremål för fortsatt diskussioninom EIP-Agri2. majoriteten av de som sökt stödet är missnöjda med ansökningsprocesseneftersom handläggningstiderna varit långa och det funnits många krav påkompletteringar3. möjligheten att söka gruppstöd är en styrka som kan utökas ytterligare,medan kraven på genomförandestödet bör ses över4. EIP-Agri-stödets koppling till andra innovationssatsningar har varit mycketbegränsad, men det finns stora möjligheter till samverkan.Svårt att mäta stödets effekter i samhälletAnalysen av EIP-Agri-stödets effekter försvåras av att det finns en stor mängd mål formulerade på olika nivåer som inte går att utvärdera och mäta effekterna av med den information som finns i EIP-Agris databas. Utvärderingen visar att många av de enskilda innovationsprojekten anser sig ha uppnått sina mål, men de vidare effekterna i samhället vad gäller ökad konkurrenskraft och nationella miljö- och klimatmål har inte gått att utvärdera.Samverkan och breda nätverk framhålls som viktigaframgångsfaktorerUtvärderingen visar att breda kompetenser inom innovationsgruppen är en viktig förutsättning för framgång. Det är alltså viktigt att både forskare och praktiker ingår och samverkar i innovationsgruppen, något som ofta – men kanske inte alltid – är fallet. Det saknas dock idag en strategisk koppling mellan EIP-Agri och relevanta forskningssatsningar. Likaså bör gruppernas kompetenser längre ut i marknadskedjan stärkas ytterligare.En annan faktor är vikten av nationella och internationella nätverk. Vissa sådana nätverk har använts, och interna EIP-projektträffar har varit uppskattade. Men nätverken behöver utvecklas och kopplas samman i större utsträckning för att stödja nytänkande, något som brister i dagens kunskaps- och innovationssystem.Slutligen är det viktigt att en ny innovation når marknaden för att få effekt isamhället. Men marknadstillträde kan EIP-Agri-stödet inte finansiera, vilket gör att man måste söka flera olika stöd. Det behöver därför skapas möjligheter tillsynergier mellan olika myndigheters innovationsstöd.
|
|
| 21. |
- Edström, Örjan, 1952-, et al.
(author)
-
EU-rätten och en öppnare arbetsmarknad : arbetssökande EU-medborgares rätt till åtgärder och stöd inom jobbgarantierna
- 2017
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Arbetskraftens fria rörlighet är en av grundstenarna inom EU. Arbetstagare har rätt att söka och ta arbete i alla EU-länder och ska i princip ha samma rättigheter som andra arbetstagare i värdlandet. Efterhand har även arbetssökande EU-medborgare som kommer direkt från ett annat land alltmer kommit att få stärkta rättigheter. En fråga är mot den bakgrunden i vilken utsträckning arbetssökande från andra EU-länder har rätt att få del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och stöd inom ramen för jobbgarantierna på den svenska arbetsmarknaden.I rapporten analyseras först EU-rätten och i synnerhet EU-domstolens praxis. Därefter undersöks villkoren för tillträde till de svenska jobbgarantierna och olika stöd kopplade till dessa. Slutligen analyseras hur reglerna om tillträde till dessa åtgärder och olika stöd förhåller sig till EU-rätten och den fria rörligheten.EU-domstolen prövar nationella regler mot bland annat principer om likabehandling och icke-diskriminering och om nationella regler kan hindra eller avskräcka medborgare från andra medlemsstater från att utnyttja den fria rörligheten.Rapporten visar på kritiska punkter som kan finnas i regleringen av de åtgärder som studeras. Härigenom belyses också vilka frågor som mer generellt måste beaktas vid utformningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Sverige med hänsyn tagen till EU-rätten.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Glader, A, et al.
(author)
-
Byggnadsrelaterad ohälsa : Kompetensutveckling inom hälsovården
- 2014
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Det finns ett stort behov av utbildning om inomhusmiljö och byggnadsrelaterad ohälsa, både inom ramen för grundläggande yrkesutbildningar och som fortbildningskurser för yrkesverksamma. Hälsoproblem som beror på dålig inomhusluft på arbetsplatsen utreds av företagshälsovården. Dock har de som jobbar inom företagshälsovård idag inte alltid tillräcklig kunskap om inomhusmiljö och byggnadsrelaterad ohälsa och saknar ofta beredskap att som sakkunniga delta i utredningar på arbetsplatser. För att förbättra vården bör personalen utbildas om bl.a. riskfaktorer för dålig inomhusluft, vanliga hälsobesvär och inverkan på arbetsförmåga och produktivitet, de psykosociala faktorernas betydelse samt ansvarsfrågor och hälsoekonomiska konsekvenser. Öppna digitala lärresurser (OER) och kurser på nätet (MOOCs) kan med fördel användas vid fortbildning av vårdpersonal. Nätbaserad utbildning underlättar för vårdpersonalen att själv kunna välja tidpunkt och målsättning. Därtill utgör OER även ett hjälpmedel för att utveckla kunskapsöverföringen mellan Sverige och Finland.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Johansson, Magnus, et al.
(author)
-
Sjöfart mot svensk hamn 2007 till 2019: förändringar i volym, struktur och rörelsemönster
- 2020
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Det har länge funnits en outnyttjad potential i möjligheten att via positioneringsdata för fartyg kunna studera sjöfart mot svensk hamn ur ett bredare perspektiv, med beaktande av att sjöfartsnäringen agerar mot en större marknad än den svenska och planerar för godstransporter i hela Östersjöområdet. I detta projekt undersöks därför möjligheten att kunna utnyttja den information om fartygsrörelser som samlas in via det automatiska identifikationssystemet (AIS) och hur denna information kan komplettera den som finns tillgänglig via den officiella statistiken över sjötrafik mot svensk hamn. Med hjälp av AIS går det att sammanställa hur enskilda fartyg rör sig i Östersjön, Kattegatt och östra delarna av Skagerack genom att varje fartyg lämnar en geografisk positionering ungefär var tionde sekund. För att kunna använda denna information krävs någon form av metod för att hantera den datamängd som genereras. I detta projekt har en metod utvecklats som översiktligt består av två steg. I ett första steg begränsas datamängden i AIS genom att endast datapunkter när fartyg passerar in till och ut från hamnar sparas. För varje passage in till respektive ut från hamn finns därmed ett datum och en tidpunkt. I ett andra steg sekvenseras anlöpen för varje givet fartyg i kronologisk ordning så att dess rörelsemönster mellan hamnarna i hela Östersjöområdet kan följas. Slutligen kan dessa datapunkter matchas mot den datuminformation som finns för fartygsanlöp i den officiella statistiken. Denna matchning gör att den databas som skapas kan tillföras information om lastad och lossad godsvikt vid anlöpen i de svenska hamnarna. Med hjälp av den databas som skapats har utvecklingen av den del av sjöfarten som arbetar mot svensk hamn studerats för perioden 2007 till 2018.
|
|
| 30. |
- Liljeqvist, Nina, et al.
(author)
-
Riksdagspartierna och EU : en svag demokratisk länk
- 2018
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- I denna analys granskas de svenska riksdagspartiernas förmåga att skapa en folklig förankring för den förda EU-politiken. För detta syfte kartläggs först EG-/EU-rättens betydelse i svensk lagstiftning. Utvecklingen över tid såväl som över politikområden jämförs. Förekomsten av EG-/EU-regler i svensk lagstiftning ökar tydligt från och med början på 1990-talet, och skillnaderna mellan olika politikområden är dessutom stora och växande. Vissa områden, såsom jordbruk, miljö och handelsfrågor, har blivit starkt påverkade av EG-/EU-rätten, medan exempelvis kultur och skola inte har det. Detta bör påverka hur partierna arbetar med olika områden i och utanför riksdagen. Därefter undersöks i vad mån riksdagspartierna i sina nationella valmanifest lyfter fram frågor som relaterar till EU. EU-dimensionen börjar nämnas i allt högre utsträckning i samband med folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap 1994, men därefter tillägnas EU allt mindre utrymme. Avslutningsvis studeras EU:s påverkan på den interna partipolitiska arenan. Även på denna punkt förblir partier tämligen passiva inför den politiska verklighet som EU-medlemskapet bjuder. Den sammantagna analysen pekar således på att partierna i flera avseenden brister i sin grundläggande funktion att utgöra en länk mellan medborgaren och de politiska beslutsfattarna. Slutligen framhålls några åtgärder som skulle kunna förbättra denna situation
|
|
| 31. |
- Lundberg, Sofia, Professor, 1969-, et al.
(author)
-
Att upphandla med miljöhänsyn : när, hur och varför?
- 2022
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Den offentliga sektorn i Sverige upphandlar årligen varor, tjänster och entreprenader för drygt 800 miljarder kronor, vilket utgör nästan en femtedel av Sveriges BNP (Upphandlingsmyndigheten, 2021a). Omfattningen av den offentliga sektorns inköp gör att det finns en utbredd uppfattning om att miljöhänsyn inom offentlig upphandling kan vara ett verkningsfullt och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel (Europeiska kommissionen, 2008). De politiska ambitionerna kring miljöhänsyn i offentlig upphandling har tilltagit under de senaste 20 åren och syns bland annat i Sveriges klimatpolitiska handlingsplan (Prop. 2019:20/65), i Sveriges upphandlingsstrategi (Regeringskansliet, 2016), samt i flertalet EU-initiativ, såsom gemensamma miljökriterier (Europeiska kommissionen, 2008), samt EU:s Gröna Giv (Europeiska kommissionen, 2020a).Nuvarande regelverk anger i 4 kap. 3 § LOU att upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. Även om vissa regelskärpningar som ska göra det mer tvingande att ta miljöhänsyn eventuellt är på gång, är det i hög grad upp till upphandlande myndighet att bedöma när, varför och hur den ska beakta miljöhänsyn.Syftet med denna rapport är att, med utgångspunkt i nationalekonomisk forskning, beskriva och analysera miljöhänsyn i offentlig upphandling och de förutsättningar under vilka det kan vara ett ändamålsenligt och effektivt miljöpolitiskt styrmedel. Rapporten riktar sig till en bred målgrupp som inkluderar, men är inte begränsad till, politiker, beslutsfattare och upphandlande tjänstemän. Rapporten utgår huvudsakligen från ett samhällsekonomiskt perspektiv, men berör även verksamhetsmässiga aspekter. Mer specifikt adresseras följande:de kriterier mot vilka ett miljöpolitiskt styrmedel kan utvärderas,marknadsmässiga förutsättningar för att miljöhänsyn inom offentlig upphandling ska påverka det avsedda miljöproblemet, samtupphandlingssidans förutsättningar för att ta miljöhänsyn i offentlig upphandling.De kriterier som anges inom samhällsekonomisk forskning för att utvärdera miljöpolitiska styrmedel utgörs huvudsakligen av måleffektivitet och kostnadseffektivitet, samt styrmedlets flexibilitet och fördelningspolitiska potential (Hanley med flera, 2007). Ett annat viktigt kriterium utgörs av styrmedlets transparens vad gäller planering, genomförande och uppföljning (Bennear och Stavins, 2007). Då det kommer till miljöhänsyn i offentlig upphandling är det viktigt att hålla isär styrmedlets effekt och dess samhällsekonomiska effektivitet. Utifrån befintlig forskning på området är miljöhänsyn i offentlig upphandling i första hand att betrakta som ett administrativt styrmedel. Det kan därmed inte ses som kostnadseffektivt, med mindre att upphandlande myndigheter inhämtar information om och ställer leverantörsspecifika krav inom ramen för upphandlingen. Eftersom det står leverantörer fritt att delta i upphandlingar, och därmed göra de eventuella miljöanpassningar som krävs, är styrmedlet inte heller att betrakta som måleffektivt.Trots att miljöhänsyn i offentlig upphandling inte kan ses som mål- eller kostnadseffektivt kan de offentliga inköpen ändå ha effekt på en bransch, eller bidra till att politiska målsättningar nås. Miljöhänsyn i offentlig upphandling kan då motiveras utifrån kriterier som flexibilitet eller rättvisa. Dels kan styrmedlet erbjuda flexibilitet vad gäller hantering av exempelvis lokala miljöproblem som är svåra att adressera via nationella skattesatser och gränsvärden. Dessutom finns det möjlighet att fördela ansvar och kostnader för miljöarbetet genom att upphandlande myndigheter har olika riktlinjer för att ta miljöhänsyn, utifrån exempelvis finansiella förutsättningar.Oavsett om en upphandlande myndighet väljer att implementera miljöhänsyn utifrån kriterier om rättvisa eller flexibilitet (eller något annat kriterium) är det viktigt att bedöma dess potential till effekt. Tidigare forskning visar att den offentliga upphandlingens förutsättningar att bidra till avsedd effekt på miljön beror på hur den specifika marknaden ser ut. Det handlar bland annat om marknadens utseende vad gäller offentlig sektors köpkraft, privata konsumenters priskänslighet, befintlig miljöprestanda bland potentiella leverantörer, samt leverantörers villighet att ställa om till en mer miljöanpassad produktion. Alltför tuffa miljökrav i förhållande till marknadsmakt och befintlig miljöprestanda riskerar att påverka konkurrensgraden så att deltagande leverantörer begränsas till de som redan gjort omställningen. Rapporten betonar vikten av att upphandlande myndigheter för en kontinuerlig dialog med den aktuella marknadens aktörer avseende dessa faktorer för att kunna utforma en så ändamålsenlig och effektiv upphandling som möjligt.Implementering av miljöhänsyn i offentlig upphandling behöver präglas av transparens. Det handlar dels om att redogöra för kopplingen mellan mål och medel, det vill säga, mellan det miljöproblem som ska adresseras och den miljöhänsyn som anges i den specifika upphandlingen. Upphandlarsidan bör även vara transparent vad gäller uppskattade och faktiska kostnader förenat med att ta miljöhänsyn, för att kunna göra avvägningar mellan nyttor och kostnader, samt jämföra med andra relevanta styrmedel. Även upphandlingsdokumenten behöver vara transparenta i termer av krav och kriterier, utvärderingsmodell och uppföljning relaterat till miljöhänsyn, i syfte att ge potentiella leverantörer förutsättningar att lämna konkurrenskraftiga anbud.Utan att gå in på alla detaljer inom upphandlingsdesign visar rapporten att beslutet om att ta miljöhänsyn berör samtliga faser av upphandlingen. Förberedelsefasen bör innehålla en kartläggning av miljöproblemet och dess koppling till upphandlingsföremålet, samt dialog med marknaden. Under framför allt genomförandefasen anpassas upphandlingens utformning i relation till marknadens föreliggande miljöprestanda och målen med miljöhänsynen. Rapporten betonar betydelsen av krav och kriterier i kombination med tilldelningsgrund och utvärderingsmodell, liksom kontraktsvillkor som kan hantera osäkerhet om kostnader och kvalitet. I realiseringsfasen bör övervakning och uppföljning ske, både med avseende på kvalitet och med avseende på indikatorer kopplade till verksamhetsmässiga och samhällsmässiga mål med miljöhänsynen.En upphandlande myndighet som står i begrepp att implementera miljöhänsyn behöver även fundera över den egna verksamhetens förutsättningar för detta. Offentlig upphandling är, till stor del, en decentraliserad uppgift som utförs av tjänstemän med varierande förutsättningar att bedriva miljöarbete. Svensk och internationell forskning visar att det i huvudsak är ekonomiska, kompetensmässiga och politiska faktorer som påverkar om och hur upphandlande myndigheter beaktar miljöhänsyn (Cheng med flera, 2018; Lindström med flera, 2022; Michelsen och de Boer, 2009).Rapporten avslutas med en illustration av hur miljöhänsyn inom offentlig upphandling kan se ut för en specifik marknad genom att presentera resultat från empiriska studier av svenska kommuners ekologiska livsmedelsupphandling mellan 2003–2016. Resultaten av dessa studier visar på stor skillnad i andel ekologiska livsmedelsinköp mellan kommuner, och att denna andel påverkas av politiska, ekonomiska och, i viss utsträckning, kompetensmässiga faktorer (Lindström med flera, 2022). En studie som gjorts av Lindström med flera (2020) på effekter av offentlig sektors ekologiska livsmedelsupphandling visar på vikten av att offentlig sektor har erforderlig köpkraft för att miljöhänsynen ska få avsedd effekt, i det här fallet på svensk ekologisk jordbruksmark.Sammantaget visar rapporten på potentialen med miljöhänsyn i offentlig upphandling, men också på dess komplexitet. I slutdiskussionen sammanfattas de viktigaste frågorna i ett konkret medskick, vilket kan användas som en checklista för upphandlande myndigheter som står i begrepp att implementera miljöhänsyn i offentlig upphandling. Författarna ser även att det föreligger ett behov av mer forskning om när och hur miljöhänsyn i offentlig upphandling bör användas i syfte att vara ett ändamålsenligt och effektivt styrmedel. Denna forskning kan med fördel anta en jämförande ansats och utgå ifrån såväl ekonomiska som juridiska och miljömässiga aspekter.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Lundberg, Sofia, Professor, 1969-, et al.
(author)
-
Sätt betyg på leverantörerna! Ökad effektivitet med ratingsystem i offentlig upphandling
- 2024
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- När det offentliga är konsument utgör i normalfallet inte tidigareprestationer, oavsett om de är dåliga eller bra, del av grund förkontraktstilldelning. Här presenteras hur ratingsystem, liknande desom finns på privata marknader, kan utformas och användas i offentligupphandling. Därigenom ökar förutsättningarna för bättre matchningmellan vad som efterfrågas och vad som levereras. En annan möjligkonsekvens är att det blir mindre intressant för oseriösa leverantöreroch de som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet, att delta i offentligupphandling. Analysen visar att det inte finns några betydande rättsligahinder för ett sådant system.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Nordlund, Madelene, 1969-, et al.
(author)
-
Selektivitet och jobbchanser bland arbetslösa
- 2014
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Den lägsta lönen som en arbetslös kan tänka sig acceptera ett jobb för, reservationslönen, antas delvis kunna förklara både hur många jobb arbetslösa söker men också deras chanser att få jobb. Det är ovanligt med studier där den arbetslöse fått uppge sin reservationslön men i den här studien har vi tillgång till den självskattade reservationslönen. Med den informationen studeras här betydelsen av såväl nivån på a-kassan som psykosociala faktorer för hur arbetslösa sätter sina reservationslöner. Vidare studeras också a-kassans, reservationslönens och psykosociala faktorers roll för hur intensivt arbetslösa söker jobb men också för deras verkliga jobbchanser. Resultaten visar att nivån på a-kassan är förknippad med hur arbetslösa sätter sina reservationslöner, medan psykosociala faktorer inte är det. Vidare indikerar resultaten att både nivån på a-kassan och psykosociala faktorer är kopplade till hur många jobb en arbetslös söker, medan reservationslönen inte är det. Slutligen, i vilken utsträckning arbetslösa verkligen får jobb är varken förknippat med jobbsökintensitet eller nivån på a-kassan. Det visar sig istället reservationslönen vara, tillsammans med arbetslösas humankapital och hur många som är arbetslösa på den lokala arbetsmarknaden. Med det drar vi slutsatsen att a-kassan och reservationslönen är mått som mäter relativt olika ting och därför kan det vara problematiskt att använda ersättningsnivå på a-kassa som ett substitut för självskattade reservationslöner.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Oscarsson, Henrik, et al.
(author)
-
Demokratirådets rapport 2021 : polariseringen i Sverige
- 2021
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Polarisering har under senare år varit ett flitigt använtbegrepp i olika sammanhang. Men vad menar man med polarisering, och har den politiska polariseringen ökat i Sverige? Detta undersöker sns Demokratiråd 2021. Rapportförfattarna beskriver ett antal sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Utifrån sina studier svarar de påfrågorna om Sverige är mer polariserat i dag än tidigare och om politiken här är mer eller mindre polariserad än i andra länder. De resonerar även kring polariseringens betydelse för hur demokratin fungerar och hur mycket polarisering demokratin kan tåla.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Snellman, Marie-Louise, 1974-, et al.
(author)
-
Tillsammans för ett bättre liv – livet ut : forskningsöversikt om äldres självständighet och aktiva deltagande i samhällslivet samt hur kommuner kan förbättra sin samhällsplanering
- 2024
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Rapporten är ett resultat av ett samverkansprojekt mellan Umeå kommun och Umeå Universitet. Syftet är att ta reda på vilka förhållanden som kan främja äldre invånares möjligheter att bo kvar hemma i eget boende och samtidigt möjliggöra förutsättningar till ett aktivt deltagande i samhällslivet, ökad självständighet och ett förlängt steg till vård- och omsorg. Rapporten innehåller en narrativ litteraturöversikt, där målsättningen är att sammanfatta och diskutera empiriska och teoretiska studier på ett område där det saknas en etablerad översikt och kunskapsläget är oklart. Översikten genomfördes i fyra faser: 1) Inledande litteratursökning, 2) Fokuserad litteratursökning, 3) Översiktlig analys av identifierade publikationer, samt 4) Kompletterande sökning och slutlig analys. För att identifiera relevanta publikationer gjordes datorbaserade sökningar i vetenskapliga databaser och etablerade sökmotorer. Det empiriska materialet består av 99 publikationer som slutligen valdes ut och analyserades systematiskt i fem steg.Resultaten presenteras i fem kapitel: 1) Förhållanden relaterade till den egna personen, 2) Social delaktighet, sociala relationer och nätverk, 3) Boende och bostaden, 4) Digital teknik, 5) Fysisk omgivning. Resultaten visar att för att äldre ska kunna bo kvar hemma krävs ett holistiskt perspektiv som inkluderar både bostaden och den sociala och fysiska miljön utanför. Viktiga faktorer inkluderar självständighet, trygghet och säkerhet inom hemmet, samt att ta hänsyn till äldres egna uppfattningar om stöd och service. Det finns begränsat med forskning med fokus på att främja äldres boende i eget hem, och i rapporten betonas att det är en komplex fråga som kräver insatser från olika discipliner och sektorer. Att se de äldre som individer med varierande behov, och att använda ett personcentrerat förhållningssätt är centralt, trots att många insatser ofta utformas utifrån en homogen bild av äldre.Baserat på resultaten diskuteras i det sista kapitlet tre huvudteman: Proaktiv bostads- och samhällsplanering, Social delaktighet och tredje rum, samt Digital teknik i den äldres vardag. Där belyses även bristen på studier som tar ett helhetsgrepp kring främjande av äldres vardag och självständighet i olika livssituationer.
|
|
| 42. |
- Sundqvist, Johanna, 1978-, et al.
(author)
-
Risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön för poliser i yttre tjänst
- 2024
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Poliser i yttre tjänst har en avgörande roll i att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, samt att bevaka den allmänna ordningen och säkerheten. Detta uppdrag är inte begränsat till en specifik plats utan spänner över hela samhället. Det innebär att hela samhället utgör polisernas arbetsmiljö. Denna arbetsmiljö är dock komplex och involverar risker såsom hot och våld. Det gör att poliser i yttre tjänst löper en särskilt hög risk för övergrepp, vilket kan leda till långvariga fysiska och psykiska påverkningar.Poliser ställs inför ökande krav, särskilt med tanke på de samhällsutmaningar som finns idag med exempelvis den grova organiserade brottsligheten. En hög andel poliser överväger att lämna yrket och upplever känslor av otillräcklighet. Det indikerar att det finns utmaningar i arbetsmiljön. Det är därför nödvändigt att få en systematisk översikt över risk- och friskfaktorer på individ-, organisations och samhällsnivå för att utveckla effektiva arbetsmiljöstrategier för en hållbar polisorganisation.Forskargruppens uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap är att sammanställa befintlig forskning som genomförts i Sverige och Europa de senaste tio åren gällande arbetsmiljö för poliser i yttre tjänst. Resultatet kan vara ett stöd i den svenska polismyndighetens arbetsmiljöarbete.
|
|
| 43. |
- Svenlin, Anu-Riina, et al.
(author)
-
En vetenskaplig genomlysning av missbruksbehandlingen på HVB-hemmet Avstampet i Norr
- 2024
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Syftet med den vetenskapliga genomlysningen var att undersöka hur, varför och under vilka förutsättningar HVB-hemmet Avstampet i Norr uppnår sina behandlingsresultat. Studien fokuserade på den primärbehandling mot missbruk enligt tolvstegsprogrammet och Recovery Dynamics som bedrivs vid Avstampet. Behandlingen är drog- och medicinfri. Studiens design byggde på en programteoriansats med inslag av en måluppfyllelsemodell. Programteoriansatsen användes för att ta fram en lokal och verksamhetsspecifik teori som beskriver, och i viss mån förklarar, hur och varför Avstampet uppnår sina behandlingsresultat. Med hjälp av en måluppfyllelseanalys granskades verksamhetens avsedda och uppnådda mål. Studiens teoretiska referensram bestod av KAIMeR-teorin och den kontextuella modellen vid terapeutisk behandling. Studiens data bygger på tre fokusgruppsintervjuer med personalen som genomfördes under perioden september 2019 till februari 2020.Det övergripande resultat Avstampet eftersträvar är en långvarig stabil förändring och drogfrihet i klientens liv. Klienterna ska klara av motgångar och utmaningar utan att falla tillbaka i missbruk. I resultatbeskrivning kan man identifiera både kort- och långsiktiga resultat som kan ha en yt-, processuell- eller djupaspekt. Recovery Dynamics och manualbaserade insatser utgör centrala delar i behandlingen men kompletteras av informella och situationsanpassade insatser samt gruppinsatser. De informella insatserna baserar sig på medlevarskap och är oftast icke-uttalade. Fyra olika typer av informella insatser kunde identifieras: bemötande och omtanke, fysisk beröring, upplevelser och att agera pedagogiskt opedagogisk. Situationsanpassade insatser skräddarsys på basis av klienternas behov och de kan vara informella eller formella. Gruppinsatser grundar sig i den manualbaserade behandlingen där användningen av gruppsessioner är ett uttalat inslag.I behandlingen ingår utomterapeutiska faktorer, dvs. behandlingselement som sker utanför Avstampets väggar. Klienterna deltar i AA/NA-möten som ordnas i närområdet. Personalen hjälper klienten med saker som hör till klienternas privatliv. Man uppmuntrar också både klienten och handläggaren att ha kontakt under tiden klienten är på behandlingshemmet. Dessutom är utomterapeutiska faktorer ”inbyggda” i tolvstegsbehandlingen, i och med att de sista stegen (efter primärbehandlingen) innebär att gå ut i samhället och stötta andra individer i aktivt missbruk.Personalen har en klar uppfattning om vilka antaganden som styr behandlingen och som formar deras förhållningssätt till klienterna. Man utgår från att beroende är en sjukdom med fysiska, mentala och känslomässiga inslag och att behandlingen ska vara fri från mediciner och droger. Personalens handlingar utgår från ett relationellt förhållningssätt och medlevarskap och varje klient har en egen kontaktperson. Ett centralt antagande är att klienten ska lära sig nya verktyg under behandlingen, vilket personalen undervisar om, och att klienten förväntas ta ansvar för sin förändringsprocess, men med vägledning från Avstampet. Klienterna förväntas också stötta varandra under processen och delta i matchningsprocessen av nya klienter. I studien identifierades fyra främjande kontextuella faktorer: 1) att det på Avstampet finns strikta regler och en tydlig vardagsstruktur som stödjer klienternas förändringsprocess; 2) verksamhetens småskalighet, dvs. att det endast finns 10 platser; 3) personalens starka sammanhållning, laganda och gemensamma synsätt på beroendevård och relationens betydelse för en lyckad behandling; 4) att personalen har god kännedom om, och förståelse för, den kontext klienterna kommer ifrån och att klientens livsvärld utanför behandlingshemmet beaktas vid behov under behandlingen. I studien identifierades inga kontextuella faktorer som direkt motverkar behandlingsresultaten.
|
|
| 44. |
- Ulander-Wänman, Carin, 1956-
(author)
-
Flexibilitet - en dominerande diskurs i de anställningsvillkor som rör sysselsättningstrygghet för arbetstagare i kommuner och landsting
- 2012
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Kollektivavtalsregleringen i kommuner och landsting har stor betydelse för arbetstagarnas anställnings- och sysselsättningstrygghet. En analys av kollektivavtalen visar att arbetsgivaren i frågor som rör denna trygghet ges en väsentligt större flexibilitet i kollektivavtal jämfört med lagstiftningen. Det gäller företrädesvis på områden som reglerar arbetstagarens arbetsskyldighet, sysselsättningsgrad och turordning vid arbetsbrist samt företrädesrätt. Kvinnor utgör en majoritet av arbetstagarna i kommuner och landsting. En hög andel av dem arbetar deltid. Det är därför främst kvinnor som utgör den tillgängliga, billiga och flexibla arbetskraften i dessa verksamheter. För detta kan kvinnorna få betala ett högt pris i form av dels ohälsa, dels otrygghet om arbetet inte skapar förutsättningar för en långsiktig ekonomisk självständighet och anställnings-/sysselsättningstrygghet.
|
|
| 45. |
- Ulander-Wänman, Carin, 1956-
(author)
-
Flexibilitet och trygghet i landstings-/kommunala avtal
- 2012
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Kollektivavtalen är i Sverige viktiga regleringsinstrument för implementering och tillämpning av flexicurity. En analys av kollektivavtalen HÖK, AB, PAN och FAS i kommuner och landsting, ur ett sysselsättningstrygghetsperspektiv för arbetstagarna, visar bl.a. att kollektivavtalen ger arbetsgivarna en högre flexibilitet jämfört med lagstiftningen. Kollektivavtalsregleringen innebär att ålder och lång anställningstid i samband med uppsägningar på grund av arbets-brist får mindre betydelse än om lagens regler hade tillämpats. Mot bakgrund av de regleringar som analyserats i kollektivavtalen innebär avtalen ett svagare skydd för arbetstagarna jämfört med lagstiftningen. Kollektivavtalsparterna har genom kollektivavtalsregleringen lyckats uppnå flexiblare anställningar inom de områden som är föremål för undersökningen.
|
|
| 46. |
- Ulander-Wänman, Carin
(author)
-
Hållbart Arbetsliv genom Kompetensutveckling i Samverkan - HAKS
- 2019
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- På en arbetsmarknad som förändras snabbt och där nya kvalifikationskrav uppträder med korta intervaller behövs ett funktionellt kompetensutvecklingssystem för yrkesverksammas livslånga lärande. Det saknas i dag, och innebär problem för arbetsgivares kompetensförsörjning och arbetskraftens anställningsbarhet under ett helt arbetsliv. Genom att etablera en reform, förenlig med den svenska modellen, som ger i princip alla yrkesverksamma en möjlighet till kompetensutveckling mitt i livet under ekonomiskt trygga, likabehandlande och förutsebara villkor, kan Sverige skapa ett Hållbart Arbetsliv genom Kompetensutveckling i Samverkan – HAKS. HAKS utgör en länk med sex aktörer: stat, arbetsmarknadens parter, enskilda arbetsgivare, den yrkesverksamme, en extern resurs och utbildningsinstitutioner. Finansieringen av systemet byggs upp genom att staten tillhandahåller en kompetensutvecklingsgaranti för yrkesverksamma (oavsett arbetsform, anställnings- eller sysselsättningsgrad). Arbetsmarknadens parter kompletterar med ett kollektivavtalsreglerat tjänstebaserat intjänande av kompetensutvecklingsmedel. Den yrkesverksamme bestämmer själv kompetensutvecklingens inriktning och bidrar till systemet med en omställningsavgift. Omställningsplaner utgör en arbetsrättslig grundbult i HAKS. Omställningsplanerna innebär att det genomförs riskanalyser på de enskilda arbetsplatserna där verksamhetens behov av omställning och kompetens identifieras. I det arbetet är arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer en resurs genom att bistå med omvärldskunskap. Arbetet med omställningsplaner utgör en del av det arbetsmiljöarbete arbetsgivare redan har en förpliktelse att utföra och innebär därför ingen ny lagstiftad skyldighet för arbetsgivare. Verksamhetens kompetensbehov ska resultera i en individuell omställningsplan som utarbetas tillsammans med arbetstagaren. Omställningsplanerna åskådliggör att både arbetsgivare och yrkesverksamma har ett ansvar för verksamhetens konkurrenskraft och arbetstagarnas anställningsbarhet. Forskning visar att när Arbetsdomstolen bedömer att arbetsgivare inte har saklig grund för uppsägning p.g.a personliga skäl är de vanligaste bristerna hos arbetsgivaren att han/hon inte har delgett eller dokumenterat på vilket sätt arbetstagarens kvalifikationer brister. Genom omställningsplanerna får arbetsgivare ett instrument att kommunicera krav och förväntningar på sina anställda mot bakgrund av verksamhetens utveckling. Planerna kan därmed få betydelse vid tvister om saklig grund för uppsägning. Omställningsplanerna utgör även ett underlag för den externa aktören, som kan undersöka om de kompetensbehov som efterfrågas finns att tillgå inom befintligt utbildningsutbud eller om det krävs nya insatser. Den externa aktören kan påverka utbildningsinstitutioner att skapa kompetensutvecklingsinsatser som motsvarar det arbetsmarknaden efterfrågar. På så sätt förstärks samarbetet mellan näringslivet och utbildningsinstitutionerna. Eftersom en grundutbildning inte längre räcker ett helt arbetsliv är ett kompetensutvecklingssystem för yrkesverksamma en nödvändig påbyggnad av vårt generella system med grund-, gymnasieoch högskolor/universitet.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Vierth, Inge, et al.
(author)
-
Validering av sjötransporter i Samgodsmodellen Version 1.1
- 2016
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- I projektet analyseras hur väl sjötransporter modelleras i det nationella godstransportmodellsystemet Samgods. I denna första rapport ingår en kortfattad beskrivning av Version 1.1 av modellen och dess kalibrering, en jämförelse av modellresultat och utfall 2012 samt analyser för att testa hur modellen reagerar på olika typer av ”störningar”. I den andra rapporten, VTI notat 31-2016 Modellering av slingor inom sjötransporter - Fallstudie av SCA:s RoRo-verksamhet på Östersjön, undersöks hur stort problem det är att Samgods inte modellerar slingor.Nuvarande Samgods är en deterministisk kostnadsminimerande modell. Den består av olika delvis med varandra interagerande moduler: a) basmatriser som beskriver godstransportefterfrågan för 32 aktiva varugrupper, b) logistikmodellen som innehåller submoduler för val av sändningsstorlek, konsolidering av sändningar från olika avsändare, val av transportkedja, behandling av tomtransporter m.m. och c) rail capacity management (RCM-tool) som behandlar kapacitetsbegränsningar i det svenska järnvägsnätet.Vid kalibreringen av modellen låg tyngdpunkten på tonkilometer i Sverige och deras fördelning på trafikslagen samt fördelningar på olika geografiska områden, men ingen hänsyn togs till fördelningen mellan olika fartygstyper och -storlekar. Våra analyser visar att modellen beräknar att cirka fyra gånger så mycket ton transporteras med containerfartyg än i verkligheten. Vi ser ett behov av att kontrollera om de indata som används för att modellera containertransporter (vs konventionella transporter) är realistiska.Lastade /lossade ton kalibrerades för 14 kustavsnitt och tolv aggregerade varugrupper. Vi anser dock att även lastade/lossade ton gods per hamn bör vara ett kalibreringsmål. Godsflödenas fördelning på hamnar är centralt när det gäller beslutsunderlag för investeringar i farleder och slussar med mera.Vi visar att Samgodsmodellen överskattar antal anlöp med samtliga lastfartyg med cirka 50 procent. Modellen beräknar att cirka fem gånger så många anlöp görs med containerfartyg och cirka dubbelt så många anlöp med roro-fartyg jämfört med Sjöfartsverkets anlöpsdatabas. Överensstämmelsen för övriga lastfartyg är dock mycket god.En förklaring till att antalet anlöp med containerfartyg överskattas är naturligtvis att antalet ton som transporteras i containerfartyg överskattas kraftigt. Vi visar dock att nästan samtliga containerfartyg beräknas vara i modellens minsta av fyra storleksklasser (upp till 5 300 dödviktston). Resultaten indikerar att Samgods inte är kapabel att modellera den användning av större containerfartyg som sker i verkligheten tack vare att skalfördelar utnyttjas. Resultaten för roro-fartyg går i samma riktning om än inte i lika extrema; för övriga fartyg stämmer resultaten bättre överens med statistiken. Vi anser att det är viktigt att skilja mellan olika fartygstyper med olika produktionssystem i modelleringen.Fyllnadsgrader för lastade fartyg (och tomtransporter) var inte kalibreringsmål. I dagsläget är det inte möjligt att avstämma fyllnadsgrader i olika fordons- och fartygstyper mot statistik. Modellen beräknar högre fyllnadsgrader för väg (75–94 procent) och järnväg (86–97 procent) än för sjöfart (0–73 procent).Med hänsyn till att nuvarande Samgodsmodell enbart tillåter konsolidering inom de 32 varugrupperna har vi testat övergången till tolv aggregerade varugrupper. Resultaten visar en högre andel sjötransporter och transporter i större storleksklasser. Detta tyder på att en högre konsolideringsgrad uppnås med de aggregerade varugrupperna. Detsamma gäller för en hypotetisk fördubbling eller tiodubbling av godstransportefterfrågan.I de två sistnämnda analyserna blir det uppenbart att järnvägens potential att konsolidera mera är mycket begränsade eftersom både tågen och infrastrukturen redan i utgångsläget är väl utnyttjade. Vad det beträffar konsolidering finns dock vissa likheter mellan järnväg och sjöfart och vi anser att det skulle vara intressant att studera likheter och skillnader i modelleringen.
|
|
| 49. |
- Wikström, Christina, 1967-, et al.
(author)
-
Urval till högre utbildning : Påverkas betygens prediktionsvärde av ålder?
- 2012
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- I Sverige används i huvudsak två urvalsinstrument för att gruppera och rang-ordna sökande till högskolan: betygsmedelvärdet från gymnasieskolan och resultat på högskoleprovet. I den här rapporten studeras hur betygen från gymnasieskolan förutsäger studerandes prestationer i högskolan bland studen-ter som antas vid olika tidpunkter efter avslutad gymnasieutbildning. Syftet är att undersöka om den prediktiva styrkan hos gymnasiebetygen påverkas av tid mellan utbildningen och utbildningsutfall i högre utbildning. Studien omfattar cirka 5 900 studenter som antagits till ett ekonomprogram vid en svensk hög-skola, 1993–1996. Resultatet visar att det finns en svag positiv korrelation mellan gymnasiebetyg och universitetspoäng, men att den prediktiva styrkan minskar med tid mellan avslutad utbildning och utbildningsutfall i högre utbildning. Om det gått tre år eller mer mellan gymnasium och antagning finns inget signifikant samband kvar.
|
|
| 50. |
|
|
