| 1. |
- Fogh Mortensen, Lars, et al.
(author)
-
Plastics, the circular economy and Europe′s environment - A priority for action
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Plastics play an essential role in modern society, but also lead to significant impacts on the environment and climate. Reducing such impacts while retaining the usefulness of plastics requires a shift towards a more circular and sustainable plastics system. This report tells the story of plastics, and their effect on the environment and climate, and looks at their place in a European circular economy.
|
|
| 2. |
- Bjerkesjö, Peter, et al.
(author)
-
Styrmedel för minskad klimatpåverkan från plast
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Plast står för större delen av de fossila utsläppen från Sveriges avfallsförbränning, som idag ger stora utsläppav koldioxid. Om Sverige ska nå det långsiktiga klimatmålet; inga nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045, behöver förbränningen av fossil plast minska samtidigtsom materialåtervinningen av plast behöver öka.Naturvårdsverket har gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att analysera och ge förslag på utformning avmöjliga styrmedel som träffar problemet tidigt i plastensvärdekedja. I denna rapport analyseras klimatavgift, klimatskatt eller moms på fossilbaserade produkter, klimattullar på fossilbaserade plaster och plastprodukter samt avgift eller skatt på fossil plastråvara och plastprodukter. Rapporten innehåller en djupare analys av skatt på fossilplastråvara och plastprodukter.
|
|
| 3. |
- Nyblom, Åsa, et al.
(author)
-
Matavfall i butik - Analys av samhällsförändringar
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Rapporten beskriver vilka drivkrafter och nyckelaktörer som varit avgörande för den utvecklingen inom livsmedelshandeln och pekar ut strategier som kan vara överförbara till aktörer inom andra miljöområden där förändring behöver ske.
|
|
| 4. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(author)
-
Svensk frivillig överenskommelse för minskat matsvinn och förluster i livsmedelsbranschen
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Tanken med detta projekt var att skapa en bas för en frivillig överenskommelse för att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan. Agenda 2030 och målet 12.3 om halvering av matavfallet är en del av målbilden. Arbetet pågick under 2019 med ambitionen att arbetet sedan ska fortsätta med en faktisk etablering av en svensk frivillig överenskommelse under 2020. Överenskommelsen består av tre olika delar: 1. Mål: Som mål har överenskommelsen antagit Agenda 2030:s mål 12.3. Om förslaget till svenskt miljömål beslutas under 2020 så kommer det utgöra ett viktigt delmål även för överenskommelsen. 2. Datarapportering: kommer att ske från partnerna till överenskommelsen. 3. Arbetsgrupper: kommer att startas med syftet att hitta möjligheter till att minska matsvinnet och förlusterna längs livsmedelskedjan. Den svenska överenskommelsen (Samarbete för minskat matsvinn) lanserades 12 mars 2020. De företag och organisationer som är med i överenskommelsen från start är: Arla, Compass Group AB, Coor, Fazer, Linas matkasse, Livsmedelsindustrierna, LRF, Martin & Servera, Menigo, Norrmejerier, Orkla Foods Sverige, Potatisodlarna, Sodexo, Svenska Köttföretagen och Visita.
|
|
| 5. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(author)
-
Underlag för utveckling av policy för förebyggande av avfall
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kunskapen om vinsterna med att arbeta med avfallsförebyggande borde spridas mer. De organisationer, både privata och offentliga, som vi har pratat med i projektet säger entydigt är att det har lönat sig att arbeta med avfallsförebyggande. De har sparat pengar, tid och inte minst så har de skapat arbetsplatser som de som jobbar där är stolta över.
|
|
| 6. |
- Bahr, Jenny von, et al.
(author)
-
Hur når vi en fossilfri avfallsförbänning? - En scenarioanalys
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The Swedish Riksdag has decided that Sweden by 2045 should not have any net greenhouse gas emissions to the atmosphere. To acheive this, waste incineration also needs to be fossil-free. How is Sweden going to get there? Today, there are a cuntless number of products that consist entirely or partly of fossil plastics and are today energy recovered in Sweden's waste incineration plants. Changing this requires powerful measures with consequences for, for example, socioeconomics, law and regulations for trade and recycling of plastics. The purpose of this report is to analyse various possible scenarios to acheieve the goal of "a fossil-free wast incineration". The different scenarios have different system boundaries and are based on different principles, but all in their own way reaches fossil-free wast incineration. Initially seven different scenarios are discussed in the report. Of these, four scenarios have been analysed somewhat deeper. The scenario analysis is qualitative and is intended to provide an overall assessment of feasibility and potential to achieve fossil-free waste incineration. The anlysis has been conducted regarding the criteria for socioeconomic costs; Reduction of fossil emissions globally; Need for technology development and innovation as well as legal feasibility.
|
|
| 7. |
- Corrado, Sara, et al.
(author)
-
Food waste accounting methodologies : Challenges, opportunities, and further advancements
- 2019
-
In: Global Food Security. - : Elsevier BV. - 2211-9124. ; 20, s. 93-100
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- About one third of the food produced globally is wasted along the food chain, representing a burden for the environment and an inefficiency of the food system. Tackling food waste is a priority on the global political agenda to guarantee food security. Defining a methodology for food waste quantification is key to monitoring progress towards the achievement of reduction targets. This paper summarises the outcomes of a workshop on food waste accounting co-organised by the European Commission's Joint Research Centre and Directorate-General on Health and Food Safety with the aim of stimulating harmonisation of methodologies, identifying challenges, opportunities, and further advancement for food waste accounting. The paper presents methodological aspects, e.g. system boundaries, reliability of data, accounting of water flows, to ensure better support to food waste policy design and interventions. It addresses all the actors of the food supply chain, governments, and research institutions. © 2019 The Authors
|
|
| 8. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(author)
-
Klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Målet för detta projekt var att i ett livcykelsperspektiv beskriva olika avfallsfraktioners klimatpåverkan från: avfallshantering (”nedströmsstudien”) och avfallsförebyggande åtgärder (”uppströmsstudien”). Koldioxidbesparingarna eller -belastningarna illustrerar vi sedan som motsvarande kilometer av transport som man skulle kunna köra med en genomsnittlig bensindriven personbil. Analysen täcker 32 olika fraktioner av hushållsavfall baserade på avfallsklassificeringen i Avfall Web. Matavfall, olika förpackningsavfall, textilier, flera typer av grovavfall, farligt och restavfall är bland de fraktioner som analyserades. Klimatpåverkan utrycks i CO2 ekvivalenter (CO2e) och baseras på resultat från olika livscykelanalysstudier. De högsta koldioxidbesparingarna genereras genom förebyggande av textil samt av elektriskt och elektroniskt avfall. Avfallsförebyggande genom minskad konsumtion ger större klimatvinster än återvinning. Samtidigt är materialåtervinning av hushållsavfall i de flesta fall bättre för klimatet än energiåtervinning. Den högsta klimatbelastningen (per kg avfall) kommer från farligt avfall. Resultaten får anses som överslagsmässiga, beräkningarna är baserade på data från flera olika källor, och ibland från källor där samma data skiljer sig åt. I vissa fall har schabloner använts (exempelvis transporter) eller grova uppskattningar.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
