Kalkningsprojektet Härskogen 1976 - 1986. Vattenkemisk och biologisk respons på kalkningsåtgärder i sju västsvenska sjöar.

Alenäs, Ingemar (author)

Related links:: https://ivl.diva-por... (primary) (Raw object); show more...; https://urn.kb.se/re...; show less...

Abstract Subject headings

Kalkningsprojektet Härskogen var vid genomförandet hösten 1977 ett av Västsveriges största kalkningsprojekt. Inom projektet testades olika kalksorter och spridningsmetoder. Totalt spreds närmare 2000 ton kalkningsmedel i områdets sju största sjöar för en beräknad varaktighet av 10 år. Bräknad total kalkutlösning 1977 till hösten 1985 varierade mellan 52-95 procent bl.a. beroende av använd kalksort, kornstorlek och spridningsmetod. Provfiskeresutaten visade en förbättrad reproduktion hos flera fiskarter. Mört har invandrat till en sjö där den saknats sedan 1950-talet. Abborrens tillväxt minskade generellt sett efter kalkning, vilket i några fall lett till att fiskar av jämförbara storleksklasser fått ökade kvicksilverhalter. Resultaten av bottenfauna- och planktonundersökningar visade att betydande kalkinducera förändringar inträffat. Notabelt är att spridning av försurningskänsliga arter mellan närbelägna sjöar varit en långsam process (4-7 år). Vattenkemiska provtagningar visade att trots sjöarnas goda buffertförmåga och strandzonkalkning spreds tillfälligt surt smältvatten i grunda vikar 2 år efter kalkning. Långsiktiga vattenkemiska och biologiska undersökningar ger viktigt kunskapsunderlag för ett framtida utarbetande av biologiskt anpassade kalkningsstategier.

Kalkningsprojektet Härskogen var vid genomförandet hösten 1977 ett av Västsveriges största kalkningsprojekt. Inom projektet testades olika kalksorter och spridningsmetoder. Totalt spreds närmare 2000 ton kalkningsmedel i områdets sju största sjöar för en beräknad varaktighet av 10 år. Bräknad total kalkutlösning 1977 till hösten 1985 varierade mellan 52-95 procent bl.a. beroende av använd kalksort, kornstorlek och spridningsmetod. Provfiskeresutaten visade en förbättrad reproduktion hos flera fiskarter. Mört har invandrat till en sjö där den saknats sedan 1950-talet. Abborrens tillväxt minskade generellt sett efter kalkning, vilket i några fall lett till att fiskar av jämförbara storleksklasser fått ökade kvicksilverhalter. Resultaten av bottenfauna- och planktonundersökningar visade att betydande kalkinducera förändringar inträffat. Notabelt är att spridning av försurningskänsliga arter mellan närbelägna sjöar varit en långsam process (4-7 år). Vattenkemiska provtagningar visade att trots sjöarnas goda buffertförmåga och strandzonkalkning spreds tillfälligt surt smältvatten i grunda vikar 2 år efter kalkning. Långsiktiga vattenkemiska och biologiska undersökningar ger viktigt kunskapsunderlag för ett framtida utarbetande av biologiskt anpassade kalkningsstategier.

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.