Europakorridoren. Ett bredband för fysiska transporter. Utbud, prognoser och samhällsekonomi : The European CorridorA broadband for physical transportSupply, prognoses and socioeconomicsWith summary in English

• Banverket gjorde i samband med sin Framtidsplan 2004-2015 en särskild utredning om Europakorridoren. Resultatet blev att man förordade att Götalandsbanan byggs till omkring 2025, men att inte Europabanan Jönköping-Helsingborg-Köpenhamn-Hamburg byggs inom överskådlig tid. Vidare förordar man att bygga för en största hastighet på 250 km/h medan man på kontinenten bygger för 300-350 km/h.I Banverkets utredning uppenbarades stora problem med prognoserna. Det nationella prognossystemet Sampers gav inte trovärdiga resultat. Framförallt blev fördelningen mellan transportmedel inte realistisk, det blev en liten total tillväxt och nästan hela tillväxten berodde på nygenererade resor och ändrad målpunktsfördelning. Resultaten stämde inte med tidigare internationella erfarenheter och prognoser som gjorts med andra prognosmodeller. Syftet med denna utredning är därför i första hand att få till stånd säkrare prognoser för Europakorridoren och därmed också ett bättre underlag för de samhällsekonomiska kalkylerna. Jämförelser har också gjorts med erfarenheter från andra länder. En prognosmodell Samvips har vidareutvecklats som använder sig av Sampers resandeflöden och Vips-systemet för fördelning mellan färdmedel och linjer. I detta ingår också att definiera ett konkurrenskraftigt utbud i enlighet med resultaten av forskningen på  KTH om framtida tågsystem.Resultatet av de nya prognoserna visar att Europakorridoren fullt utbyggd ger en ökning som är större än effekten av hela Banverkets framtidsplan. Prognoserna visar på betydande trafikökningar på järnväg och stor påverkan på transportmarknaden i Sverige. Med Banverkets Framtidsplan genomförd beräknas tågets marknadsandel för långväga resor öka från 15% 2002 till 19% år 2015. Med Götalandsbanan utbyggd till 2015 ökar den till 23%, med Europabanan till Helsingborg utbyggd till 2017 ökar den till 27% och med Europabanan utbyggd till Hamburg år 2020 ökar den till 30%. De visar att Europakorridoren kommer att bli konkurrenskraftig med bil och flyg lång tid framåt.Den samhällsekonomiska kalkylen ger ett betydligt bättre resultat än de som presenterades i Banverkets utredning. Med SIKA:s tidsvärden blir nettonuvärdeskvoten 1,7 vilket innebär att Europakorridoren genererar nästan tre gånger så stora vinster som investeringen i banan kostarResultaten talar för att en satsning på ett höghastighetsnät av Europeisk standard är en satsning som är långsiktigt hållbar både ur ekonomisk och ekologisk synvinkel. Man bör fatta ett principbeslut om att bygga ett höghastighetsnät och sedan genomföra det i den takt man kan finansiera det. Sammanfattningsvis ger Europakorridoren följande effekter:·         Mycket korta restider konkurrenskraftiga med flyg och bil i hela södra Sverige och till Danmark·         Regionförstoring både längs och utanför banan som är i särklass- hela södra Sverige blir kanske fem olika arbetsmarknader·         Ökar tillgängligheten mellan kontinenten och Sverige·         Avlastning av södra och västra stambanan ger större kapacitet för gods- och regionaltåg·         Möjliggör snabbgodståg som vidgar industrins marknad·         Ger betydande ökning av tågtrafiken och minskning av flyg-, bil -, och busstrafik·         Bidrar därmed till en bättre miljö och ökad säkerhet·         Ger betydande samhällsekonomiska vinster, framförallt tidsvinster·         Kostar ca 50 Miljarder SEK i investeringar i bana i Sverige och ger mycket god samhällsekonomisk lönsamhet·         Är en investering som blir långsiktigt hållbar både ekonomiskt och ekologisktI Europa finns i dag drygt 300 mil höghastighetsbana, nätet byggs ut successivt och det går allt snabbare att åka tåg. Resandet har ökat i takt med att nätet byggts ut och tåget har tagit marknadsandelar från flyg och bil samt skapat nya resmöjligheter. I Frankrike kör man 300 km/h och avverkar nu sträckan Paris-Marseille på 3 timmar. I Tyskland, England, Belgien, Holland och Spanien byggs nya banor som också kopplas ihop med Frankrikes nät. Ett Europeiskt höghastighetsnät håller på att växa fram. De flesta nya banor och tåg byggs för hastigheter på 300-350 km/h.I Spanien planerar man att bygga 200 mil ny höghastighetsbana till år 2010. Den första banan för 350 km/h håller nu på att byggas mellan Madrid och Barcelona. Restiden mellan Madrid och Barcelona skall bli 2,5 timmar vilket ger en medelhastighet på 240 km/h. Förhållandena på denna linje liknar mycket det som råder för Europabanan mellan Stockholm och Köpenhamn. Avståndet, ca 60 mil, är nästan exakt detsamma, Spanien ligger i Europas utkant och befolkningsunderlag och trafikstruktur har också stora likheter.

Subject headings

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Transportteknik och logistik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Transport Systems and Logistics (hsv//eng)

Keyword

Järnvägsgruppen - Effektiva tågsystem för persontrafik

Järnvägsgruppen - Effektiva tågsystem för persontrafik

Publication and Content Type

vet (subject category)

rap (subject category)