Geometrisk jordebok över Ödeshögs socken 1639-41 : Rumsliga föreställningar speglade i en karta / Den ovissa morgondagen : En undersökning av arbetarfamiljers utsatthet i Norrköping under perioden 1900-1910

• Geometrisk jordebok över Ödeshögs socken 1639-41 : Rumsliga föreställningar speglade i en karta Av Charlotta Ekman.Kartor är ett källmaterial som inte har använts så ofta av historiker. Den främsta anledningen till. det är förmodligen att det handlar om bilder där man har en viss osäkerhet inför användandet. Informationen är kodad på ett sätt som skiljer sig från det traditionella källmaterialets skrivna text och siffror. Därmed krävs också en annan metod för att tillgängliggöra den kunskap som finns att hämta.Nu är kartorna visserligen inte helt outnyttjade. Inom bebyggelsehistoria är speciellt de utförliga skifteskartoma regelmässigt använda och för kulturmiljövården är de ett viktigt hjälpmedel för att lokalisera objekt. I dessa sammanhang är det dock bara kartornas rent geografiska fakta man utnyttjar. För namnforskning har också det språkliga innehållet använts. Jag menar att det finns möjligheter att komma åt mer. Speciellt de äldre kartorna, som går att spåra tillbaka till den enskilda personen bakom deras utförande, ger möjligheter till en djupare tolkning där man kan komma åt tankestrukturer.Det är inte bara till den geografiska omgivningens faktiska förändringar kartorna kan bli en källa utan också till de inställningar till den geografiska omgivningen som människor haft och de tolkningar de har gjort av den. Värderingar och attityder speglas omedvetet i allt material som produceras. I den här uppsatsen ska jag använda mig av en samling 1600-talskartor för att undersöka vilka spår man kan se av den tidens mentala föreställningar om den rumsliga omgivningen. Ett exempel på hur dessa kartor ser ut visas på en bild längst bak i texten.

• Den ovissa morgondagen : En undersökning av arbetarfamiljers utsatthet i Norrköping under perioden1900-1910 Av Sofia Seifarth.Nu började för mig förnedringens tid, fast det förstod jag inte då. Det var den ovissa brödkakans tid. Det hade det alltid varit, men jag hade aldrig hunnit få så skarp känning av det, alltid fanns det något åt mig. Det blev lössens och de smutsiga förklädenas tid och skolk från skolan. Det började blåsa tattarvind över dagarna.[---] Och ingen mat hade vi den flyttdagen. Inga grannar bjöd på något. Alla var ute på var sitt släp för brödet. Ingen hade heller något att bjuda, ty det var en torsdag. Ingen i Norrköpings förstäder hade något att bjuda på dagen före avlöningen.[---] Mor hade ett paket liggande i fönsterkarmen. Jag visste vad det var i det. Två lakan. Vi skulle genom hela stan, men lakanen skulle till pantbanken inne i stan och någon mat blev det ej förrän de var där. (Moa Martinsson)Bland annat så här skildrar Moa Martinsson sin barndoms verklighet i Norrköping runt sekelskiftet. Beskrivningarna vittnar om ett liv i utsatthet och tidvis stor misär. Hur var det egentligen att vara arbetare i Norrköping vid tiden för storindustrins genombrott? Jörn Svensson har i Norrköpings historia beskrivit situationen i staden på detta sätt:Den bräckliga ekonomiska grund varpå flertalet Norrköpingsfamiljers försörjning vilade, bragtes lätt att svikta. De lågavlönade kategorierna var ovanligt talrika och de depressiva tendenserna var starkare än inom den svenska industrin som helhet.Men hur såg familjesituationen ut för de utsatta familjerna? Hur klarade de försörjningen? Var man mer utsatt i vissa åldrar? Vad hände när man var gammal och inte kunde arbeta längre? Denna uppsats behandlar arbetares utsatthet i Norrköping 1900-1910, utifrån samtida familjebeskrivningar hämtade ur Brödraföreningen i Norrköpings protokoll.

Subject headings

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

Publication and Content Type

vet (subject category)

bok (subject category)