SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Extended search

onr:"swepub:oai:DiVA.org:mau-1721"
 

Search: onr:"swepub:oai:DiVA.org:mau-1721" > Ekologisk läskunnig...

  • 1 of 1
  • Previous record
  • Next record
  •    To hitlist

Ekologisk läskunnighet och naturrelationernas abstraktion i Antropocen

Lisberg Jensen, Ebba (author)
Malmö högskola,Institutionen för Urbana Studier (US)
 (creator_code:org_t)
Föreningen Kulturella Perspektiv, 2016
2016
Swedish.
In: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift. - : Föreningen Kulturella Perspektiv. - 1102-7908. ; :1, s. 19-20
  • Journal article (peer-reviewed)
Abstract Subject headings
Close  
  • Genom större delen av mänsklighetens historia, har kunskap om naturen varit sensuell, kroppslig och konkret. Språket har reflekterat en raffinerad och direkt relation med levande omgivningar. Men framväxten och urbaniseringen har en mer abstrakt och generell relation till naturen växt fram. När den allmänna folkskolan startade i Sverige på 1840-talet vann denna mer abstrakta relation utrymme och lärdes ut till benen. Också pedagogiken gick "inomhus", och fick fokus på att benämna arter på vetenskapliga grundvalar. Men även denna abstraktion gav barnen och eleverna någon form av språk för att tala om arter och skillnader i naturen. Med införandet av reformpedagogiken på 1970-talet och 80-talet, blev utantillkunskap omodern. Idag ser vi en ökande ekologisk analfabetism bland barn, och många är också oförmögna att röra sig obehindrat utomhus. Författaren frågar sig vilka konsekvenser detta får i det långa perspektivet. Är en total abstraktion från naturen, en fullständig urbanisering, konsekvensen av att leva i Antropocen. Och vad gör det med vår existens?
  • For the longer part of humanity’s history, knowledge about nature has been sensual, physical and concrete. Language has reflected a refined and direct relation to living surroundings. With the emergence of modernity, and urbanisation, a more abstract and general relation to nature was introduced. As common schooling started in Sweden, in the 1840s, this more abstract relation to nature was introduced to, and taught to children. Even pedagogy went “indoors”, focusing on naming things from a scientific point of view. This abstraction, though, still provided children with some kind of language to denote species and specifics in nature. With the introduction of reform pedagogy, in the 1970s and 80s, by-heart-knowledge was no longer prioritised. Today, we face an increasing ecological illiteracy among children and youngsters. The illiteracy is verbal, i.e. children do not know names for things they see in nature, but also physical. Many children are reported not to be able to function physically in an outdoors environment. The author asks what consequences this development has in the long run. Is a total abstraction from nature, a complete urbanisation, the consequence of living in the antropocene? And what does it do to our existence?

Keyword

ecological literacy
linguistic abstraction
nature pedagogy
sustainability

Publication and Content Type

ref (subject category)
art (subject category)

Find in a library

To the university's database

  • 1 of 1
  • Previous record
  • Next record
  •    To hitlist

Find more in SwePub

By the author/editor
Lisberg Jensen, ...
Articles in the publication
Kulturella persp ...
By the university
Malmö University

Search outside SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view