Luftföroreningari Jämtlands län : Analys och lägesbeskrivning samtförslag till övervakningsprogram

• SammanfattningPå uppdrag av Länsstyrelsen i Jämtlands län har IVL Svenska Miljöinstitutet AB tagit fram förslagtill revision av Miljöövervakningsprogram för Jämtlands län vad gäller de delar som omfattarövervakning av deposition av svavel, kväve och tungmetaller samt halter av luftföroreningar ibakgrundsmiljö och tätort. En genomgång har gjorts av nuläge och tidsutveckling vad gäller halteroch deposition. Två olika förslag till förändringar av luftövervakningsprogrammet har utformats förvardera tätortsmiljö och bakgrundsmiljö i enlighet med ”Riktlinjer för regionalamiljöövervakningsprogram 2009-2014” samt med utgångspunkt från de krav som ställs imiljökvalitetsnormerna (MKN) och i Naturvårdsverkets MIKSA-utredning.Klimatet förändras i Jämtlands län. Modelleringar förutsäger att nederbördsmängderna i länetkommer att öka med den största ökningen i länets fjälltrakter. Observationerna för de senaste 15åren visar en nederbördsökning främst för sommaren, medan det för övriga årstider varitoförändrat eller minskat. Totalt för året har dock nederbörden ökat i större delen av länet.Lufttemperaturerna kommer att öka i länets alla delar och under alla årstider. Resultaten av dessaklimatförändringar syns redan i länet i form av en tidigare start av växtsäsongen samt attträdgränsen i fjällen förflyttas mot högre höjder.Lufthalterna av svavel, nitrat- och ammoniumkväve samt sot i länet har sedan 1990 legat under 0,5μg/m3, vilket är lågt jämfört med södra Sverige. Halterna har dessutom för de flesta avkomponenterna minskat över tiden. Undantag är sot och partikelbundet ammonium, som underperioden legat relativt konstant eller i fallet sot möjligen ökat på senare tid. Ozonförekomsten inomlänet är bland de lägsta i landet. Trots detta har det målvärde som enligt MKN inte bör överskridastill 2010, överskridits under två av de totalt tre år som mätningar med ozoninstrument pågått inomlänet. De målvärden som anges i generations-perspektivet inom miljökvalitetsmåletFrisk Luftöverskrids varje år inom länet, i likhet med alla övriga mätplatser inom landet. Halterna avtungmetaller har inom länet mätts i luft under endast ett år. Dock är lufthalterna av tungmetaller iluften över Jämtland sannolikt långt under de nedre tröskelvärden som anges inom MKN.Nedfallet av svavel till skogsekosystemen uppmätt under trädens kronor (krondropp) eller överöppet fält, är i länet avsevärt lägre jämfört med södra Sverige. Svavelnedfallet över Jämtlandminskar över tiden, i synnerhet vid platser i skogslandet och vid trädgränsen vid fjällnära platser.Nedfallet av kväve som krondropp och över öppet fält i länet är i storleksordning 5-10 gånger lägrejämfört med södra Sverige. Nedfallet av nitratkväve över Jämtland minskar över tiden i skogslandetoch medelhöga fjällnära platser, medan nedfallet av ammoniumkväve ökar. Det årliga sammanlagdanedfallet av oorganiskt kväve i nederbörden på hög höjd uppgår till över 2 kg N per hektar, vilketskulle kunna ha en viktig växtekologisk betydelse i kombination med klimatförändringarna. Det kaninte uteslutas att kvävenedfallet på nuvarande nivå kan påverka känsliga växtsamhällen på hög höjd.Ovanligt höga lufthalter av sot och ammoniumkväve och ovanligt hög deposition avammoniumkväve uppmättes vid olika platser runt om i Jämtlands län under senvåren ochsommaren 2006. En analys visar att detta till mycket stor del orsakades av omfattande bränder iRyssland och kringliggande länder under april och maj 2006. Långväga transporteradeluftföroreningar kan således på ett betydande sätt påverka luftkvaliteten i Jämtlands län.Den nuvarande luftövervakningen i bakgrundsluften i Jämtlands län får i stort anses vara relativt välutformad i relation till luftföroreningsproblematiken inom länet. Det regionala delmålet förJämtlands län anger att minst 99 % av antalet sjöar och 95 % av sträckan i vattendragen skall varaopåverkade av försurning. Tillsammans med det faktum att det sura nedfallet överskrider kritiskbelastning vid en viss andel av skogsmarken i Jämtland, motiverar detta en fortsatt övervakning avnedfallet av försurande ämnen i nederbörd och krondropp på nuvarande nivå. Även om nedfalletav kväve till växtekosystemen för närvarande ligger på låga nivåer, motiverar kvävets potentielltstora betydelse för växtsamhällenas sammansättning en fortsatt övervakning av kvävenedfallet.Förekomsten av partiklar, PM10, i bakgrundsluften i länet är dock dåligt känd. Från och med 1januari, 2009 kommer Naturvårdsverket att starta upp mätningar av såväl PM2,5 och PM10 vidBredkälen, vilket kommer att förbättra kännedomen om partiklarna i länets bakgrundsluft avsevärt.De längsta mätserierna avseende tätortsluft i länet är från mätningarna i Östersunds urbanabakgrund. Haltutvecklingen har, liksom i övriga landet, varit nedåtgående för såväl NO2, SO2 sombensen. Under 2007/08 var halten av NO2 10 μg/m3. För bensen var halten ca 1 μg/m3.Vinterhalvårsmedelvärdena för SO2 ligger under 1 μg/m3. Uppmätta halter av SO2 och NO2 itätorter indikerar att det inte föreligger någon risk för överskridande av vare sig MKN eller övreutvärderingströskel (ÖUT) för årsmedelvärdet för dessa ämnen. Halter av PM10 i urban bakgrundunder vinterhalvår har mätts i tre av länets kommuner under 2000-talet. Mätningarna indikerar attman på dessa platser ligger långt ifrån antalet tillåtna dygn som överskrider MKN, maximalt 10jämfört med tillåtna 35. ÖUT överskrids dock i Östersund redan under en sexmånaders period iurban bakgrund. Sannolikheten att Ragunda och Strömsund också överskrider ÖUT i urbanbakgrund är stor.Den nuvarande luftövervakningen i tätorter i Jämtlands län är begränsad till mätningar undervinterhalvår i Östersunds urbana bakgrund. Mätningar i gaturum samt under helt kalenderår, vilketföreskrivs enligt MKN, saknas helt. Enligt MIKSA-förslaget krävs i ett län med Jämtlandsinvånarantal endast en kontinuerlig mätstation. Om man endast har en mätstation ska denna varaplacerad i gaturum enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer förutomhusluft. För att få en så heltäckande bild som möjligt över luftkvaliteten i tätorter i Jämtlandslän föreslås utökade mätningar i de i länet förekommande typorterna ”större stad” och”landsbygdstätort” såväl i gaturum som i urban bakgrund av främstNO2, PM10 och bensen.Vi redovisar två olika förslag till luftövervakningsprogram för bakgrundsluft samt två förslag tillluftövervakningsprogram för tätorter. Programmen är i huvudsak avsedda att pågå under perioden2009-2014, men vissa delar kan behöva utvärderas under perioden. I rapporten redovisas två olikaförslag på omfattningen av en regional luftövervakning i Jämtlands län vad gäller bakgrundsmiljö,en med ökad och en med minskad ambition jämfört med de mätningar som för närvarande bedrivsinom länet. Båda förslagen förutsätter att Naturvårdsverket under perioden fortsätter med sinluftövervakning i länet i sin nuvarande omfattning, inklusive utökade mätningar vid Bredkälen vadgäller partiklar och metaller. I förslaget med en ökad ambition för mätningar i bakgrundsmiljöföreslår vi att de kontinuerliga mätningarna av ozon med instrument utökas med ytterligare en platssom kan ge representativa mätningar för hög höjd i fjällvärlden. Vidare föreslår vi en utökning meddepositionsmätningar över öppet fält i skogslandet inom Krondroppsnätet. För att förståmekanismerna för kvävedeposition bl.a. med avseende på våt- och torrdeposition är det av stortvärde att ha parallella mätningar av krondropp och mätningar över öppet fält vid samma plats. Iförslaget med minskad ambition föreslår vi att mätningarna av krondropp och över öppet fält vidfjällnära platser inom Krondroppsnätet dras ner. För närvarande mäts krondropp på medelhög höjdvid tre platser medan mätningar över öppet fält bedrivs på två höjder vid vardera två platser. Viföreslår att detta dras ner till mätningar av krondropp vid två platser på medelhög höjd samt enmätning över öppet fält på hög höjd. Att behålla en mätning av depositionen på hög höjd motiverarvi med att växtekosystemen på dessa höjder kan vara mycket känsliga för förändringar ikvävetillgången.

Subject headings

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Keyword

Regionalt finansierad miljöövervakning

Regional

Air

Luft

Publication and Content Type

vet (subject category)

rap (subject category)