SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Extended search

onr:"swepub:oai:DiVA.org:naturvardsverket-289"
 

Search: onr:"swepub:oai:DiVA.org:naturvardsverket-289" > Landskapets betydel...

  • 1 of 1
  • Previous record
  • Next record
  •    To hitlist

Landskapets betydelse för fåglarnas förekomst och populationsutveckling : En pilotstudie med monitoringdata från Svensk Fågeltaxering och NILS

Ottvall, Richard (author)
Utförare miljöövervakning, Lunds universitet, biologiska institutionen
Green, Martin (author)
Utförare miljöövervakning, Lunds universitet, biologiska institutionen
Lindström, Åke (author)
Utförare miljöövervakning, Lunds universitet, biologiska institutionen
show more...
Esseen, Per-Anders (author)
Utförare miljöövervakning, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning
Marklund, Liselott (author)
Utförare miljöövervakning, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning
show less...
 (creator_code:org_t)
SLU (Sveriges lantbruksuniversitet); Lunds universitet, 2009
Swedish.
  • Reports (other academic/artistic)
Abstract Subject headings
Close  
  • Populationsutvecklingen hos ett antal utvalda fågelarter används idag som indikatorer påhur den biologiska mångfalden utvecklas, både inom EU och i Sverige. Det ärföljaktligen av största vikt att kunna förklara fågelpopulationernas utveckling. En av deviktigaste faktorerna härvidlag är landskapets sammansättning och utveckling. I Sverigesamlas fågeldata från häckningstid in av Svensk Fågeltaxering (genom de s.k.standardrutterna). Detaljerade habitatdata samlas parallellt in av Nationell Inventering avLandskapet i Sverige (NILS). De två systemen är rikstäckande, geografiskt överlappandeoch data samlas in med standardiserade metoder.Till denna rapport använde vi redan tillgängliga GIS-skikt med habitatdata (SvenskMarktäckeData, skogliga data från kNN-Sverige samt altituddata) för att undersöka ivilken utsträckning nästa generations habitatdata av den typ som NILS för närvarandesamlar in kan gå att använda till att förklara olika fågelarters förekomst. Detta för att vi iframtiden skall kunna använda förändringar i habitatens utbredning och kvalitet till attförklara antalsförändringar hos fåglarna.En viktig del av arbetet var att finna lämpliga analysmetoder och relevant statistiskbehandling av data. Vi arbetade med flera olika statistiska metoder, med tyngdpunkt pålogistisk regression och ROC-kurvor (Receiver Operating Curve). I analyserna har vifokuserat på de jordbruks- och skogsfåglar som används som miljömålsindikatorer.Både kvalitativa (närvaro/frånvaro) och kvantitativa (antal individer) mått påfågeltillgången korrelerade väl med förekomsten av olika habitat. Bäst korrelation fann viför typiska jordbruksfåglar, även om flera av jordbruksarterna även förekom i andramiljöer. Även förekomsten av ett par andra habitatspecialister, ringtrast (stenbranter ifjällen) och backsvala (grustag), gick med stor precision att förutsäga med hjälp avhabitatdata. Antal jordbruksarter sedda per inventeringsrutt ökade med mängdenjordbruksmark runt rutten. Först vid ungefär 30 % jordbruksmark förekommer de flestajordbruksarter. Artrikedomen bland skogslevande fåglar var högst när lövskogsinslagetvar ungefär 25 %, men kopplingen till habitat var svagare än för jordbruksfåglarna.En given yta jordbruksmark eller skog höll i många fall fler individer av en art omäven omgivningen innehöll stora mängder av det föredragna habitatet. En arts förekomstpåverkas alltså inte bara av habitatförekomsten i fågelns omedelbara närhet utan även ilandskapet i större perspektiv.Inom Svensk Fågeltaxering beräknas i huvudsak artspecifika populationstrender. Dehabitatbeskrivningar som nu kan göras med NILS-data möjliggör separatatrendberäkningar för de populationer av en art som uppträder i olika habitat. I ett exempelpå hur sådana analyser kan göras fann vi att trender för de törnskator och gulsparvar somförekommer i jordbrukslandskap respektive övriga habitat var ungefär de samma.Vi har visat att det redan med tillgängliga habitat- och fågeldata går att görameningsfulla analyser om olika fågelarters absoluta och relativa förekomst på olikageografiska nivåer. Det finns dock brister i befintliga habitatdata, framför allt är mångahabitatklasser väl grova. De metoder vi nu provat ut kommer att bli än mer kraftfulla närnya, mer detaljerade habitatdata blir tillgängliga inom NILS. Vi föreslår därför att merdetaljerade analyser görs i den takt som nya NILS-data blir tillgängliga. Givet skogensdominerande betydelse som fågelhabitat är det av speciell vikt är att närmare utredasambanden mellan fågelförekomsten där och de habitatstrukturer som utpekas somviktiga för biologisk mångfald i miljömålet Levande skogar. Motsvarande analys börockså göras för fåglar i odlingslandskapet.

Subject headings

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)
NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Keyword

imagery
Base maps
Earthcover
biota
environment
Jordbrukslandskap
Standardrutt
Död ved
Population
Jordbruksmark
Våtmark
Häckande fåglar
Myrmark
Hed
Habitat
Landscape
Landskap
Ett rikt växt- och djurliv
A Rich Diversity of Plant and Animal Life

Publication and Content Type

vet (subject category)
rap (subject category)

To the university's database

  • 1 of 1
  • Previous record
  • Next record
  •    To hitlist

Search outside SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view