Vad möjliggör modellen? : Elevers förståelse av visuella modeller i samhällskunskap.

• Många viktiga samhällsfrågor om försörjning, kulturmöten, klimatutmaningar och ekonomiska, sociala och politiska processer utmärks av komplexa relationer och samband som kan vara svåra att få grepp om. I skolans samhällskunskapsundervisning används ofta visuella representationer för att illustrera och förtydliga samband inom denna typ av samhällsfrågor. Såväl lärares erfarenheter som tidigare forskning (till exempel Roberts & Brugar, 2017; Sundler, Dudas & Anderhag, 2017) visar dock att elever ofta har svårt att tolka och förstå de visuella representationer som används i undervisningen. Elever riskerar att gå miste om stora, ofta centrala, delar av innehållet (Jägerskog, 2020), i både läromedel och i nyhetsflöden och andra media, vilket utgör ett stort problem i relation till skolans och samhällskunskapsämnets medborgarbildande uppdrag. Denna studie ingår i projektet ”Säger bilden mer än tusen ord?” och syftar till att utveckla kunskap om elevers förståelse av två visuella representationer, flödesscheman och plotdiagram, som ofta används i samhällskunskapsundervisning, och om vad elever behöver urskilja för att kunna utveckla en mer kvalificerad förmåga att läsa dessa visuella modeller över olika ämnesinnehåll.I studien har elever i årskurs 6, 8 och år 1 på gymnasiet genomfört korta diskussionsuppgifter som spelats in och analyserats med hjälp av fenomenografi (Marton 2015). Uppgifterna behandlade antingen ett flödesscheman över det parlamentariska systemet, ett flödesschema över det samhällsekonomiska systemet, ett plot-diagram som beskriver relationen mellan olika länders medelinkomst och nivå av CO2-utsläpp eller ett plotdiagram som beskriver relationen mellan olika länders nativitet och utbildningsnivå hos flickor. Såväl uppgiftsdesign som analys av materialet har involverat hela projektgruppen. Den fenomenografiska analysen möjliggör identifiering av vad som behöver synliggöras i undervisning där modellerna används, men inte en analys av undervisningspraktiken. Detta fokuseras istället i forskningsprojektets senare skede, då resultatet från denna kartläggningsstudie kommer att användas för att pröva och undersöka undervisning i en learning study (Carlgren, Eriksson & Runesson 2017).Resultatet av studien beskriver ett antal aspekter av ett flödesschema som förefaller vara kritiska för elever att urskilja om de ska kunna läsa flödesschemat som en modell av ett samhällsvetenskapligt system, som det parlamentariska respektive det samhällsekonomiska systemet. Dessa är (i) att flödesschemat representerar en helhet snarare än ett antal enskilda enheter, (ii) att relationerna mellan de olika enheterna i flödesschemat är ömsesidiga, (iii) att det representerade systemet inte är naturgivet utan konstituerat av mänskliga handlingar samt (iv) att det representerade systemet står i relation till externa faktorer. Vissa av dessa aspekter framstår som svårare att få syn på i relation till vissa ämnesinnehåll (specifika samhällssystem). Aspekter som på motsvarande sätt är kritiska för att elever ska kunna läsa plotdiagram som en modell över relationen mellan samhällsfaktorer (som medelinkomst och nivå av CO2-utsläpp eller nativitet och flickors utbildningsnivå) är (i) det övergripande mönstret hos den representerade relationen, (ii) att detta mönster inte är konstant utan generellt, och (iii) att mönstret behöver relateras till faktorer utanför de som finns för att kunna diskuteras.Resultaten är relevanta för samhällskunskapslärare på flera olika skolstadier och den kunskap som utvecklas genom projektet kan i förlängningen användas av lärare för att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning.

Subject headings

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

Keyword

Curriculum Studies

Didaktik

Publication and Content Type

ref (subject category)

kon (subject category)