• Under skoltiden förväntas elever utveckla förmåga att skriva diskursiva texter, dvs. utredande argumenterade och resonerande texter. Medan många modeller för diskursivt skrivande tar fasta på strukturella eller lexikogrammatiska aspekter är det emellertid desto svårare att fånga hur innehållsliga aspekter integreras, exempelvis rörelser mellan olika abstraktionsnivåer. I den här artikeln illustreras hur verktyg från Legitimation Code Theory (Maton, 2013, 2014, 2019) kan tillämpas för att analysera hur olika former av kunskap samverkar i diskursiva texter, exempelvis för att anlägga ett samhällsperspektiv på mer lokala företeelser. Den dimension som har använts är Semantic gravity – semantisk tyngd (Maton, 2014) – som synliggör i vad mån mer kontextbunden kunskap, såsom observationer eller erfarenheter, länkas ihop med mer generaliserad och/eller teoretisk kunskap. Artikelns syfte är att visa hur analys av semantisk tyngd kan identifiera och beskriva innehållsaspekter av diskursiva elevtexter som annars inte är så lätta att beskriva. I artikeln exemplifieras hur en analys rent konkret kan genomföras för ett material bestående av diskursiva elevtexter producerade inom det nationella provet i svenska på gymnasiet. Avväganden och utmaningar i genomförandet beskrivs och för- och nackdelar med modellen diskuteras. En slutsats är att modellen potentiellt kan bidra både som analysredskap och som didaktiskt redskap i skrivundervisning.

Subject headings

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

HUMANIORA  -- Språk och litteratur -- Studier av enskilda språk (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Languages and Literature -- Specific Languages (hsv//eng)

Keyword

semantiska vågor

Legitimation Code Theory

elevtexter

nationella prov

diskursivt skrivande

Scandinavian Languages

Nordiska språk

Curriculum Studies

Didaktik

Publication and Content Type

ref (subject category)

kap (subject category)