Från fullformat till tabloid: formatets betydelse för nyhetsjournalistiken

• Spelar en tidnings format egentligen någon roll för hur dess nyhetsinnehåll ser ut? Med utgångspunkt i det tidiga 2000-talets stora formatövergång har analysen fokuserat på huruvida tabloidformatet i sig kräver en annan form av nyhetsjournalistik i jämförelse med det större fullformatet. Genom att utgå från tre av tabloidiseringsbegreppets dimensioner – form, bredd och perspektiv – har studien granskat huruvida det har skett en tabloidisering av nyhetsjournalistiken som en direkt konsekvens av bytet från fullformat till tabloid. Analysen har baserats på innehållsliga förändringar i fem tidningar som under perioden 2001-2007 har bytt från fullformat till tabloidformat. De år som varit aktuella för innehållsanalysen är 1990, 2000 samt 2010. För att kunna särskilja vilka förändringar som är att karakterisera som formatberoende respektive vilka förändringar som kan sägas vara branschgemensamma har studien även omfattat en morgontidning och en kvällstidning som inte har bytt format under den aktuella perioden. Det material som har analyserats utgår från det mer renodlade nyhetsinnehåll som presenteras under vinjetter såsom lokala nyheter, inrikesnyheter samt utrikesnyheter. En central slutsats är att det definitivt har skett en viss grad av tabloidisering av de undersökta tidningarna: 1) att antalet nyhetsartiklar i sig såväl som det totala utrymme som ägnas åt traditionell nyhetsrapportering har minskat i tidningarna; 2) det skrivna ordet har blivit utsatt för betydligt större konkurrens i takt med att antalet illustrationer har blivit både fler och större; 3) det har skett en reell minskning av mängden nyheter som fokuserar på politik och samhällsplanering, men denna förändring har dock inte lett till en motsvarande ökning av andelen nyheter med fokus på underhållning och livsstil - däremot syns en tydlig ökning av andelen nyheter om olyckor och brott, en rapportering som i allt högre utsträckning innehåller mer sensationsbetonade inslag; 4) det har skett en gradvis ökning av andelen nyhetsartiklar som tar sin utgångspunkt i den privata sfären. Givet de kriterier som vanligen brukar anges som kännetecken för en tabloidiseringsprocess har de studerade tidningarna till viss del således förändrats i en mer tabloidiserad riktning sett till deras nyhetsinnehåll. De flesta av dessa förändringar har emellertid ingen direkt koppling till själva formatövergången. Tvärtom tycks de snarare vara kopplade till generella förändringar i branschen som helhet. De tabloidiseringstendenser som varit skönjbara i studien bör därför snarast ses som konsekvenser av den generella branschvisdomen än som en konsekvens av formatbytet som sådant. Rent konkret innebär det att dessa innehållsliga och layoutmässiga förändringar i första hand styrs av de ideal och normer som råden inom branschen i form av ett slags kulturell visdom som inte alltid är synbar, men som mer eller mindre omedvetet sätter gränserna för vad som är görbart på de enskilda tidningarna.

Subject headings

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Medie- och kommunikationsvetenskap -- Medievetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Media and Communications -- Media Studies (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Medie- och kommunikationsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Media and Communications (hsv//eng)

Keyword

tabloidformat

fullformat

tabloidisering

tabloidövergång

nyhetsjournalistik

Publication and Content Type

vet (subject category)

rap (subject category)