Bevisbördans placering i fordringsmål - en rättsfallsstudie

Hardenberger, Alexander (author): Lund University,Lunds universitet,Juridiska institutionen,Juridiska fakulteten,Tvistlösning,Forskargrupper vid Lunds universitet,Affärsrättsligt centrum vid Lunds Universitet, ACLU,Department of Law,Faculty of Law,Dispute resolution,Lund University Research Groups,Lund University Centre for Business Law (Swedish abbr: ACLU),Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB

(creator_code:org_t)

Related links:: https://svjt.se/svjt... (free); show more...; https://lup.lub.lu.s...; show less...

Abstract Subject headings

”De skäl som anförs i ’Tandläkarens olycka’ (NJA 2014 s. 364) rörande bevisbördans placering bygger i huvudsak på att ett påstående om försträckning står emot ett påstående av benefik karaktär …. De kan därför inte anses göra sig gällande med samma styrka när ett påstående om försträckning står emot ett påstående om betalning. […] Mot denna bakgrund finns anledning att i nu diskuterade fall falla tillbaka på huvudregeln, nämligen att den som påstår försträckning har bevisbördan för påståendet.” Citatet är taget ur Högsta domstolens dom den 22 december 2017 i mål nr T 5183-16 (nedan Terrys Restaurang). Genom avgörandet har Högsta domstolen frångått det missbruksresonemang som lanserades i Tandläkarens olycka och fastslagit att resonemanget inte är tillämpligt då svarandens förklaring till mottagandet av pengar inte är av benefik karaktär. I denna artikel analyseras och problematiseras de båda avgörandena från ett processrättsligt perspektiv. Slutsatsen är att Högsta domstolen skapat ett oförutsägbart rättsläge där karaktären på svarandens förklaring är avgörande för hur bevisbördan placeras.

About the subject

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.