Skammen förkroppsligad : estetiskt produktiv men didaktiskt kontraproduktiv?

• Affekten skam tar sig alltid kroppsliga uttryck (Tomkins 1995; Nathanson 1992). Den avslöjar sig i rodnad, hopsjunken hållning, oförmåga att se den andre i ögonen, en önskan att sjunka genom jorden, bli osynlig, försvinna helt enkelt. Omedveten och obearbetad skam fastnar i kroppen, tar sig aldrig vidare till tanken och känslan som går att hantera och resonera kring utan förvandlas till psykosomatik. Det kan röra sig om själväckel som yttrar sig i ett extremt behov av att skrubba sig ren eller en tjockkänsla som resulterar i beteenden som att kräkas och/eller svälta sig. Författaren Sofi Oksanen är en mästare på att litterärt skildra skammens alla olika kroppsliga uttryck (Skårderud 2011; Karizs & Baba 2016). I hennes litterära universum förkroppsligar karaktärerna alltid komplexa politiska förhållanden och kulturella minnen, ömsesidiga föreställningar och stereotyper, kollektiva och individuella trauman på en mer eller mindre obearbetad och samtidigt så iögonfallande konkret och bokstavlig nivå. Skammen fungerar som en estetisk motor i Oksanens berättande. Men frågan är om den med nödvändighet är lika produktiv i didaktiskt hänseende, eftersom skammen är självproducerande och därmed kan hämma såväl samtal som tolkningsprocesser. ”Sådana som vi var osynliga”, står det i Hundparken (Oksanen 2021). Att vara osynlig på riktigt är kanske skammens allra mest bokstavliggjorda metaforiska uttryck, något som Tove Jansson tar i bruk i ”Det osynliga barnet”. När jag och min HKR-kollega Erika Hansson, doktor i psykologi, i november 2019 i en yrkesförberedande gymnasieklass ville pilotundersöka den känslomässiga effekten (stressnivåns förändring osv) av att vi läste Janssons novell högt för dem, gick hela experimentet om intet. Det finns flera skäl till det, men kanske ett av dem har att göra just med att den litterärt gestaltade förkroppsligade skammen bjöd motstånd mot ett möjligt och fruktbart kroppsligt meningsskapande i klassrummet (Widhe 2019)?

Publication and Content Type

pop (subject category)

kon (subject category)