Båtelfiske i lugnflytande åar 2021 – metod, resultat och erfarenheter

• Båtelfiske är en provtagningsmetod som använts relativt sparsamt i Sverige. Denna rapport sammanfattar en provtagningsinsats i företrädelsevis lugnflytande vattendrag i södra Sverige under år 2021. Syftet med provtagningen var att med en ny standardiserad metod [vilken togs fram i samband med detta provfiske, men har publicerats separat (Havs- och vattenmyndigheten, Övervakningsmanual för akvatisk miljöövervakning: Fisk i rinnande vatten – elfiskebåt, version 1.0)] samla in ett dataunderlag som kan används för utveckling av bedömningsgrunder för ekologisk status inom vattenförvaltningen. Eftersom mer data kommer krävas för att utveckla robusta bedömningsgrunder fokuserar rapporten huvudsakligen på att 1) beskriva och motivera metoder och val av insamlad data, 2) beskriva fångsterna i grova drag, i förhållande till tidigare skattad fysikaliskkemisk status och ett antal omgivningsvariabler, och 3) undersöka vilka typer av vattendrag som vi saknar data från efter insatsen 2021. Rapporten avslutas med en sektion som presenterar de erfarenheter vi fått under 2021 års elfisken.Totalt fångades 18 arter och 8885 individer i 18 vattenförekomster (38 provfiskeplatser). Arterna som fångades i flest provfisken var: mört (18 vattenförekomster, vfk; 37 provfiskeplatser, pfp), abborre (17; 34), benlöja (16 vfk; 31 pfp), gädda (15 vfk; 29 pfp) och sarv (9 vfk; 16 pfp). Vi noterade att ovanligare arter med känd förekomst i ett vattendrag inte alltid fångas, att bottenlevande arter inte fångades i särskilt stor utsträckning, att gädda tenderar att fly undan elfiskebåten på ickehåvbart avstånd och att stimlevande fisk (t.ex. benlöja och yngel av karpfisk) till relativt stor andel kan missas när mängden individer som påverkas av elfisket är stor. Med kännedom om dessa skevheter i data (d.v.s. jämfört den antagna faktiska fiskförekomsten) torde dock ändå bedömningar om den ekologiska statusen gå att göra, åtminstone i grova drag, t.ex. genom analys av relativ frekvens och storleksfördelning av vanligt förekommande arter. Olika miljövariablers relation till fångsten (antal arter och antal individer) undersöktes grafiskt med slutsatsen att mer data krävs för att se generella mönster.Observerad dödlighet var i genomsnitt 3,4 %, men variationen mellan olika provfiskeplatser var stor (spann 0 – 31 %). Överlag var dock observerad dödlighet betydligt lägre än 10 %. Vad gäller fördröjd dödlighet är läget idag okänt.Vattendragstyper där data saknas efter 2021 års båtelfisken utgör en allt för lång lista för att summeras i denna sammanfattning (se istället sammanställning i Tabell 2-5).Generellt anser vi att den nya standardiserade metoden förefaller fungera bra i medelstora vattendrag med relativt höga fisktätheter, däremot verkar det finnas potentiella problem att fånga tillräcklig mängd fisk i större vattendrag (antagligen på grund av att fisken är mer rumsmässigt utspridd).

Subject headings

NATURVETENSKAP  -- Biologi -- Zoologi (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Biological Sciences -- Zoology (hsv//eng)

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Oceanografi, hydrologi och vattenresurser (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Oceanography, Hydrology and Water Resources (hsv//eng)

Publication and Content Type

vet (subject category)

rap (subject category)